Att besluta om extra utdelning – även kallad efterutdelning – innebär fler formella krav än vid ordinarie utdelning. Här går vi igenom vad det är, hur processen ser ut och vilka skatteregler som gäller.

Vad är en extra utdelning?

En extra utdelning är utdelning som beslutas på en bolagsstämma som inte är ordinarie årsstämma. Det kan göras när som helst under året, både före och efter årsstämman.

Så går processen till

För att besluta om extra utdelning behöver bolaget följa ett antal steg:

1. Styrelsen förbereder förslag till utdelning och övrig dokumentation.
2. Styrelsen beslutar att kalla till extra bolagsstämma.
3. Kallelse skickas till aktieägarna enligt bolagsordningen.
4. På stämman fattas beslut och protokoll upprättas.
5. Utdelningen registreras hos Bolagsverket.
6. Utbetalning sker.
7. Utdelningen bokförs.
8. Kontrolluppgift lämnas till Skatteverket.

Vilka handlingar krävs?

Styrelsen ska ta fram ett dokument ”förslag till vinstutdelning”. Det ska bland annat innehålla:

• utdelningsbelopp per aktie och totalt belopp,
• tidpunkt för utbetalning,
• tillgängligt fritt eget kapital,
• vilken egendom som delas ut (om det inte gäller kontanter),
• senaste årsredovisning (inklusive revisionsberättelse om bolaget har revisor),
• styrelsens yttrande enligt försiktighetsregeln (ABL 18:4),
• redogörelse för händelser av väsentlig betydelse efter senaste årsredovisning (ABL 18:6 p.3),
• revisorns yttrande över denna redogörelse (ABL 18:6 p.4).

Undantag kan gälla för vissa bilagor om bolaget saknar revisor och samtliga aktieägare samtycker.

Hur mycket kan delas ut?

Enligt beloppsspärren i aktiebolagslagen får du bara dela ut det som återstår av fritt eget kapital i den senaste fastställda årsredovisningen. Har flera extra utdelningar redan beslutats under året minskas det kvarvarande beloppet.

Utöver detta gäller försiktighetsregeln – utdelningen måste vara försvarlig med hänsyn till företagets kapitalbehov, risker, likviditet och ekonomiska ställning i övrigt.

Skatt på extra utdelning

Som ägare i ett fåmansbolag beskattas du enligt 3:12-reglerna:

• Utdelning inom gränsbeloppet: 20 %.
• Utdelning därutöver, upp till 90 inkomstbasbelopp: beskattas som tjänst (ca 32–57 %).
• Utdelning över detta: beskattas i kapital (30 %).

Det är alltså viktigt att planera utdelningen utifrån både bolagets ekonomi och din egen skattesituation.

Kallelse till extra stämma

Kallelsen ska innehålla tid och plats, dagordning, förslagens innehåll och information om aktieägarnas rätt att delta.

• Minsta kallelsetid i privata aktiebolag är två veckor, om inte bolagsordningen eller aktieägaravtal anger längre tid.
• Om samtliga aktieägare samtycker (SAS-principen) kan kallelsen hoppas över. Då dokumenteras det i protokollet.

Beslut kan även fattas utan möte, så kallad ”skrivbordsstämma” (per capsulam), om alla aktieägare skriver under protokollet.

Anmälan till Bolagsverket och Skatteverket

• Extra utdelning ska anmälas till Bolagsverket, digitalt eller via blankett 828. Protokoll behöver inte längre bifogas.
• Kontrolluppgift (KU31) ska lämnas till Skatteverket senast 31 januari året efter beslutet.

Ska extra utdelning granskas av revisor?

Om bolaget har en vald revisor gäller särskilda krav. Då måste styrelsen ta fram en redogörelse för händelser av väsentlig betydelse efter senaste årsredovisningen (ABL 18:6 p.3). Revisorn ska sedan lämna ett yttrande över redogörelsen (ABL 18:6 p.4). Utan revisorns yttrande kan bolagsstämman inte fatta ett giltigt beslut om extra utdelning.

Det innebär:

• Bolag med revisor – revisorns yttrande är alltid obligatoriskt, även om alla aktieägare är överens.
• Bolag utan revisor – om samtliga aktieägare samtycker kan styrelsens redogörelse hoppas över och beslut fattas ändå.

Vad är formlös utdelning?

Formlös utdelning är när pengar betalas ut som utdelning utan att korrekt dokumentation finns. Det är inte tillåtet och kan klassas som otillåtet lån. Rekommendationen är därför att alltid dokumentera beslutet i stämmoprotokoll och följa alla formella regler.

Sammanfattning

Extra utdelning är ett sätt att ta ut kapital ur bolaget mellan ordinarie stämmor. Men processen kräver korrekt dokumentation, anmälan till myndigheter och – om bolaget har revisor – alltid ett yttrande från revisorn.

Vill du veta hur reglerna påverkar just ditt bolag och hur du bäst planerar utdelningen? Kontakta gärna oss på Revea så hjälper vi dig med både planering och genomförande.

Från och med räkenskapsåret 2026 ska alla bostadsrättsföreningar tillämpa det mer avancerade regelverket K3 – vilket innebär att byggnader ska komponentindelas och skrivas av över varje komponents nyttjandeperiod. Nu har FAR tillsammans med sju ekonomiska förvaltare och tre revisionsbyråer tagit fram en vägledning som hjälper BRF:er att genomföra övergången på rätt sätt.

Varför behövs komponentindelning?

Enligt de uppdaterade reglerna från Bokföringsnämnden (BFN) räcker det inte längre att redovisa byggnaden som en enhet. I K3 ska byggnaden delas upp i komponenter som exempelvis stomme, tak, stammar, fasad och fönster – eftersom dessa har olika livslängd och därmed ska skrivas av separat.

Komponentindelningen gör det lättare att matcha framtida kostnader med rätt period och ger styrelsen bättre underlag för planering och analys.

Ny vägledning med bred förankring

FAR:s vägledning är framtagen i samarbete med:

• Förvaltare: HSB, Riksbyggen, SBC, Nabo, Bredablickgruppen, Simpleko, Fastighetsägarna
• Revisionsbyråer: Kungsbron Borevision, BoRevision i Sverige, LR Bostadsrättsrevision
  

Detta breddade samarbete ger vägledningen legitimitet och praktisk förankring – något som underlättar för styrelser, förvaltare och revisorer i övergången till K3.

Vad innehåller vägledningen?

Vägledningen ger praktiskt stöd inom:

• Metodval: bruttometoden och direkt infasning
• Samband med underhållsplanen
• Bedömning av nyttjandeperioder
• Tabeller med procentuella andelar för olika komponenter
• Tre konkreta exempel: byggnader med olika ålder och skick
• Hantering av särskilda situationer, t.ex. uppskrivna värden eller pågående komponentutbyten
  

Du hittar hela vägledningen här:
‍Komponentindelning i bostadsrättsförening – PDF (FAR)

Vår rekommendation

Om du arbetar med redovisning i en BRF – oavsett om du är styrelseledamot, ekonomisk förvaltare eller revisor – bör du sätta dig in i vägledningen redan nu. Det kommer att underlätta planering, anläggningsregister, och avskrivningar när övergången till K3 sker.

Vill du ha hjälp med övergången till K3, komponentindelning eller uppdatering av anläggningsregistret?
Hör av dig till oss på Revea – vi stöttar bostadsrättsföreningar med redovisning, revision och rådgivning.

Att bilda ett holdingbolag är ett strategiskt grepp för många företagare. Det kan underlätta samarbeten, minska risk och skapa skattefördelar – men det är inte alltid rätt lösning. Här förklarar vi vad ett holdingbolag är, när det kan vara fördelaktigt och vad du bör tänka på innan du sätter igång.

Vad är ett holdingbolag?

Ett holdingbolag är ett aktiebolag som har som huvudsyfte att äga aktier eller andelar i andra bolag – vanligtvis ett eller flera verksamhetsbolag. Det driver sällan någon egen operativ verksamhet, utan fungerar istället som ett moderbolag i en koncernstruktur.

Syftet med att använda ett holdingbolag varierar. Vanliga skäl är att:

• underlätta ägarstruktur och samarbete,
• skydda vinster från operativa risker,
• sprida risk mellan olika verksamheter,
• möjliggöra koncernbidrag och resultatutjämning,
• optimera beskattning vid försäljning av verksamhet.
  

Vill du veta om ett holdingbolag är rätt för dig? Kontakta oss på Revea – vi hjälper dig att se över hela din företagsstruktur.

När är det smart att starta ett holdingbolag?

Du har fler än en verksamhet

Om du bedriver flera olika typer av verksamheter – till exempel konsultverksamhet och e-handel – kan det vara klokt att separera dem i olika dotterbolag under ett gemensamt holdingbolag. På så sätt begränsar du risken om en del skulle gå sämre, och får bättre kontroll över ekonomin i varje gren.

Du planerar att sälja ditt bolag

Ett vanligt skäl till att starta ett holdingbolag är att förbereda en framtida försäljning. Om ditt holdingbolag äger aktierna i verksamhetsbolaget kan försäljningen ofta ske skattefritt för holdingbolaget – under förutsättning att aktierna är så kallade näringsbetingade. Det är en skattemässig fördel jämfört med om du som privatperson säljer aktierna direkt.

Tips: Se till att holdingbolaget är registrerat och äger aktierna i god tid före försäljningen. Hör av dig till oss om du vill ha hjälp med planeringen.

Du vill skydda upparbetad vinst

Upparbetad vinst i ett verksamhetsbolag kan gå förlorad om bolaget drabbas av en konkurs. Genom att ta utdelning och flytta vinstmedel till ett holdingbolag skyddas kapitalet. Observera dock att utdelning bara kan ske av fritt eget kapital, och att verksamhetsbolaget måste ha tillräcklig likviditet.

Du samarbetar med andra delägare

Ett vanligt upplägg är att varje ägare har ett eget holdingbolag. Då kan utdelning från verksamhetsbolaget fördelas till respektive ägares holdingbolag, som sedan beslutar själv om hur vinsten ska användas – t.ex. till investeringar, pensionssparande eller lågbeskattad utdelning.

Hur startar man ett holdingbolag?

Ett holdingbolag startas som ett vanligt aktiebolag, antingen genom nyregistrering eller köp av ett lagerbolag. Det krävs ett aktiekapital på minst 25 000 kr. I bolagsordningen bör du ange att bolaget ska äga och förvalta aktier i andra företag.

Du kan även ombilda ett befintligt aktiebolag till ett holdingbolag genom att ändra bolagsordningen. I vissa fall kan det vara skattemässigt fördelaktigt – särskilt om det finns stort sparat utdelningsutrymme.

Vilka är fördelarna med ett holdingbolag?

Här är några av de viktigaste skälen till att företagare väljer att arbeta genom ett holdingbolag:

• Skatteplanering: Möjlighet till skattefri försäljning av dotterbolag, samt lågbeskattad utdelning enligt 3:12-reglerna.
• Kapitalskydd: Flytta upp vinster från operativt bolag för att skydda dem från risk.
• Resultatutjämning: Genom koncernbidrag kan vinster i ett bolag kvittas mot förluster i ett annat.
• Samarbetsstruktur: Flera delägare kan ha separata holdingbolag men ett gemensamt verksamhetsbolag.
• Möjlighet till koncernlån: Under vissa villkor får dotterbolagen låna pengar av varandra, vilket inte är tillåtet om de ägs direkt av samma privatperson.
  

Behöver du hjälp att bedöma möjligheterna i just din situation? Vi på Revea är experter på koncernstrukturer och skatterådgivning.

Finns det några nackdelar?

Ja, ett holdingbolag innebär också viss administration och kostnader. Du får ett bolag till att hantera – med egen bokföring, deklaration och årsredovisning. I vissa fall kan det dessutom uppstå krav på koncernredovisning.

Ett annat exempel gäller 3:12-reglerna: om du vill tillgodoräkna dig löneunderlaget i ett verksamhetsbolag måste holdingbolaget äga minst 50 % av rösterna. Det kan bli ett hinder om ni är flera ägare med lika stora andelar och separata holdingbolag.

Vanliga frågor om holdingbolag

Är ett holdingbolag samma sak som ett aktiebolag?
‍Ja, det är ett vanligt aktiebolag där verksamheten består av att äga andra bolag.

Kan jag ta ut lön från mitt holdingbolag?
‍Ja, om holdingbolaget är registrerat som arbetsgivare. Men i många fall tas lön endast ut från verksamhetsbolaget.

Kan mitt holdingbolag fakturera tjänster?
‍Ja, men då bör det stå i verksamhetsbeskrivningen. Tänk på att moms och skatteplanering kan påverkas.

Kan jag ha en förmånsbil i ett holdingbolag?
‍Ja, men då bör du även ta ut lön därifrån – annars blir det svårt att hantera förmånen skattemässigt.

Kan jag ha kvalificerade eller okvalificerade andelar i holdingbolaget?
‍Det beror på om du är verksam i koncernen. Det påverkar vilken beskattning som gäller för utdelning.

Sammanfattning: Är ett holdingbolag rätt för dig?

Att bilda ett holdingbolag kan vara ett smart val för dig som:

• planerar att sälja din verksamhet,
• vill minska risken i din företagsstruktur,
• har behov av bättre skatteplanering,
• samarbetar med andra entreprenörer,
• vill bygga långsiktig förmögenhet.
  

Men det kräver planering och förståelse för reglerna. Vi på Revea hjälper dig gärna att göra rätt från början – både med bolagsstruktur, skatteupplägg och löpande redovisning.

Hör av dig till oss om du har frågor kring holdingbolag, koncernstruktur eller skatteplanering.

Det pågår just nu en översyn av 3:12-reglerna – det vill säga de skatteregler som styr hur utdelning och kapitalvinst beskattas för dig som är aktiv ägare i ett fåmansföretag. Förslagen som nu ligger på bordet kan innebära stora förändringar med syftet att förenkla regelverket och göra det mer rättvist.

Men vad är det egentligen som föreslås – och vad kan det komma att innebära för dig?

En enda beräkningsregel för gränsbeloppet

En av de mest centrala förändringarna är att de nuvarande två metoderna för att räkna fram gränsbeloppet – förenklingsregeln och huvudregeln – ska ersättas med en gemensam beräkningsmodell. Det föreslås också att grundbeloppet höjs till fyra inkomstbasbelopp, vilket motsvarar ca 305 000 kronor (2024). Det innebär ett ökat utrymme för många ägare att ta utdelning till 20 procents skatt.

Förenklade regler kring löneunderlag och ägarandel

I dagens regelverk måste du som ägare ha minst fyra procent av aktierna för att få använda det lönebaserade utdelningsutrymmet. Det kravet föreslås nu tas bort. Dessutom tas löneuttagskravet bort – istället införs ett generellt avdrag på 609 600 kr per delägare innan löneunderlaget får räknas.

Det innebär förenkling, men också att vissa ägare kan få lägre utdelningsutrymme än tidigare.

Fler förenklingar – och kortare karenstid

Förslaget innehåller även flera andra förbättringar:

• Syskon tas bort från närståendekretsen, vilket minskar risken att 3:12-regler ”smittar” mellan olika ägare.
• Ett gemensamt takbelopp för utdelningar och kapitalvinster föreslås: 90 inkomstbasbelopp (ca 6,9 miljoner kr).
• Karenstiden för vilande bolag kortas från fem till fyra år.
• Utomståenderegeln föreslås lagfäst, istället för att bygga på rättspraxis.
• Automatisering av gränsbeloppsberäkning nämns som en möjlig framtida förbättring.

Sammanfattning av de förslagna förändringarna

Föreslagna ändringar av 3:12-reglerna fr o m den 1 januari 2026 (lagrådsremiss 2025-05-22)

Vad innebär det i praktiken?

För många företagare – särskilt de som idag använder förenklingsregeln – innebär förslaget ett utökat utrymme för utdelning. Det blir även lättare att planera generationsskiften, eftersom syskon inte längre räknas som närstående.

Samtidigt finns vissa nackdelar för dig som haft stor nytta av det lönebaserade utrymmet – eftersom avdraget på drygt 600 000 kr per delägare kan minska det totala utdelningsutrymmet.

Vad händer nu?

Förslaget kommer nu att skickas ut på remiss, och därefter behandlas i Finansdepartementet. Tanken är att nya regler ska börja gälla från beskattningsår som startar 1 januari 2026. Men exakt hur reglerna kommer att se ut när allt är färdigförhandlat vet vi ännu inte.

Vår rekommendation

Det är för tidigt att agera – men det är klokt att förstå hur förslaget ser ut och vad det kan betyda för dig. Särskilt om du planerar utdelning, generationsskifte eller försäljning av bolaget inom några år.

Vill du ha hjälp att gå igenom hur förslaget kan påverka dig?

Hör av dig till oss på Revea – vi hjälper dig att analysera, planera och fatta rätt beslut i god tid.

Kontakta oss

Sommaren innebär inte bara semester och ledighet – utan också att flera nya lagar och regler träder i kraft vid halvårsskiftet. Från och med den 1 juli 2025 ser vi flera förändringar som kan påverka företagare, redovisningskonsulter och arbetsgivare. Här går vi igenom några av de viktigaste nyheterna att känna till.

Gårdsförsäljning av alkohol blir tillåten i begränsad form

En efterlängtad lagändring innebär att gårdsförsäljning av alkohol får ske direkt på plats hos småskaliga producenter, i samband med till exempel guidningar eller provningar. Reglerna gäller på försök under sex år och trädde redan i kraft den 1 juni 2025.
Läs mer hos Sveriges riksdag.

Skattereduktion för solceller sänks

För dig eller dina kunder som funderar på att installera solceller blir stödet mindre generöst. Från 1 juli 2025 sänks skattereduktionen från 20 % till 15 % av kostnaden för installationen, inklusive moms.
Läs mer hos Skatteverket.

Digital tillgänglighet skärps

Ett annat område där nya regler införs är digital tillgänglighet. Företag med fler än 10 anställda eller en omsättning över 2 miljoner euro måste nu säkerställa att deras digitala tjänster – såsom appar och webbplatser – är tillgängliga för alla, även personer med funktionsnedsättning. Reglerna omfattar bland annat textbeskrivningar, kontraster och QR-koder och börjar gälla den 28 juni 2025.
Läs mer hos Internetstiftelsen.

Flygskatten tas bort

En annan nyhet är att lagen om flygskatt avskaffas helt från den 1 juli 2025. Det innebär att flygresor inte längre belastas med särskild flygskatt, vilket kan påverka både privatpersoner och företag som reser mycket i tjänsten.
Läs mer hos Skatteverket.

Lägre alkoholskatt för småbryggerier

Små oberoende bryggerier får en reducerad alkoholskatt för öl upp till en produktionsvolym om tre miljoner liter per år. Ändringen är tänkt att stärka mindre aktörer och öka konkurrensen på ölmarknaden.
Läs mer hos Skatteverket.

Energiskatten på drivmedel sänks

Energiskatten på bensin sänks med 32 öre per liter, och på diesel med 320 kronor per kubikmeter. Även alkylatbensin får en sänkt skatt med 18 öre per liter. För lågbeskattad olja justeras koldioxidskatten ner med ytterligare 320 kronor per kubikmeter. Detta gäller från 1 juli 2025 och berör såväl privatpersoner som företag inom transportsektorn.
Läs mer hos Skatteverket.

SINK-skatten förtydligas

För personer som arbetar utomlands åt svenska arbetsgivare blir reglerna om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) tydligare. I korthet gäller att arbete utomlands under högst 50 % av arbetstiden kan omfattas av SINK-skatt, så länge arbetsgivaren är svensk. Lagändringen gäller från och med arbete utfört efter 30 juni 2025.
Läs mer hos Skatteverket.

Övriga förändringar

Här är några fler regler som är bra att känna till:

• Nya byggregler – Boverket inför nya föreskrifter som gäller från 1 juli 2025.
• Upphandlingslagarna – ändras så att brott mot EU-regler kan överprövas och ge skadestånd.
• Valutaväxling – tillståndsplikt införs istället för registrering för valutaväxling och e-pengar från 1 juli 2025 (vissa regler först 2026).
• Klimatbonus – systemet för klimatbonus för bilar upphör från halvårsskiftet.
• Myndigheters ansvar – skärpta krav på antikorruptionsarbete i statliga myndigheter från 1 juli 2025.
  

Läs mer hos Upphandlingsmyndigheten och Transportstyrelsen.

Vad händer framåt?

Under våren har flera nya skatteförslag varit ute på remiss inför höstens budgetproposition för 2026, bland annat förslag om sänkt bolagsskatt och skattereduktioner för gåvor från företag. Flera förslag bearbetas nu efter synpunkter från Lagrådet, och vi får mer klarhet först när budgeten presenteras i september.

Behöver du hjälp med att förstå hur de nya reglerna påverkar din verksamhet? Eller vill du diskutera skatteplanering och ekonomisk rådgivning inför hösten?

Kontakta oss på Revea – vi hjälper dig med allt från löpande redovisning och lönehantering till revision och strategisk rådgivning.

Att ta in en ny delägare i ett aktiebolag kan vara ett smart sätt att både behålla nyckelpersoner och utveckla verksamheten. Men det är också ett område där det är lätt att göra misstag som kan få långtgående konsekvenser – särskilt om det är en anställd som erbjuds delägarskap.

I det här inlägget går vi igenom vad du som företagare bör tänka på för att undvika fallgropar och skapa en trygg och hållbar lösning för alla inblandade.

Välj delägare med omsorg

Att vara delägare i ett fåmansbolag är ofta mer än ett ägande – det är ett nära samarbete. Därför är det viktigt att vara noggrann med vem du tar in som delägare. Delade värderingar och långsiktiga mål är minst lika viktiga som kompetens och erfarenhet.

För att undvika framtida konflikter är det klokt att redan från början reglera samarbetet i ett aktieägaravtal.

Skriv aktieägaravtal – inte bara bolagsordning

Ett aktieägaravtal styr relationen mellan delägarna och kan bland annat reglera:

• Verksamhetens inriktning
• Vad som händer om någon vill lämna företaget
• Roller och ansvarsfördelning
• Äktenskapsförord och enskild egendom
• Hembudsklausul och förköpsrätt
  

Till skillnad från bolagsordningen (som är offentlig och gäller alla aktieägare) är aktieägaravtalet privat och kan utformas fritt mellan parterna.

Tre sätt att ta in delägare

Det finns olika sätt att ta in en ny delägare i ett aktiebolag:

1. Nyemission

Företaget ger ut nya aktier som den nya delägaren köper. Det ökar bolagets kapital men innebär att befintliga ägare får en mindre andel av kakan – så kallad utspädning.

2. Köp av befintliga aktier

Den nya delägaren köper aktier av en befintlig ägare. Då krävs det att eventuella förköps- eller hembudsklausuler följs, samt att köpet dokumenteras i ett aktieöverlåtelseavtal.

3. Optioner

Vill du att någon ska bli delägare först i framtiden? Då kan du erbjuda optioner – rätten att i ett senare skede köpa aktier till ett bestämt pris. Det är vanligt vid personalincitament och kräver noggrann hantering för att undvika förmånsbeskattning.

Undvik förmånsbeskattning

Om en anställd får köpa aktier till ett pris under marknadsvärdet uppstår en skattepliktig förmån. Det kan bli kostsamt, både i form av tjänstebeskattning och sociala avgifter.

Lösningen? Gör en företagsvärdering för att fastställa marknadsvärdet innan aktierna överlåts. Det ger trygghet för alla parter.

Att tänka på innan du blir delägare

För dig som erbjuds delägarskap är det viktigt att förstå vad det innebär. Några saker att tänka på:

• Låst kapital – onoterade aktier är svåra att sälja vidare
• Avkastning – hänger ofta på bolagets vinst och utdelningsstrategi
• Lön och utdelning – vissa bolag prioriterar låg lön och hög utdelning
• Deklaration – du behöver lämna in K10-blankett varje år
  

Ta hjälp – det lönar sig

Delägarskap i ett aktiebolag är ett stort beslut, oavsett om du är den som släpper in någon eller själv kliver in. Med rätt rådgivning på plats blir processen både tryggare och mer lönsam på sikt.

Hör gärna av dig till oss på Revea – vi hjälper dig med:

• Bedömning av lämpligt upplägg
• Upprättande av avtal
• Företagsvärdering
• Skatteberäkningar och aktiestruktur
  

Vi finns här om du har frågor om delägarskap, ägarförändringar eller hur du på bästa sätt planerar för företagets framtid.

Att välja elbil som förmånsbil har blivit allt vanligare bland både företagare och anställda – och det är inte svårt att förstå varför. Låga förmånsvärden, lägre driftkostnader och miljövinster gör elbilen till ett attraktivt val, särskilt under nuvarande skatteregler. Här går vi igenom vad som gäller 2025 – och vad du bör tänka på.

Därför är elbilar skattemässigt gynnsamma

Från och med 1 juli 2022 infördes ett schablonavdrag som gör att förmånsvärdet för elbilar beräknas på ett lägre pris än bilens faktiska nybilspris:

• Avdrag: 350 000 kr från nybilspriset
• Maximalt avdrag: 50 procent av bilens nypris
  

Exempel: En elbil med nypris 500 000 kr får ett förmånsvärde som om den kostade 250 000 kr. Det ger en väsentligt lägre skattebelastning jämfört med en bensinbil i samma prisklass.

Förmånsvärde för elbilar 2025

Elbilar får, utöver nybilsprisavdraget, ofta 0 kr i fordonsskatt och har låga driftkostnader. Förmånsvärdet 2025 beräknas enligt samma schablon som för övriga bilar:

• 0,29 × prisbasbelopp (17 052 kr år 2025)
• Räntebaserat belopp: 2,372 procent av nybilspris efter avdrag
• 13 procent av nybilspris efter avdrag
• Fordonsskatt (för elbilar ofta 0 kr)
  

Resultatet blir att en elbil som kostar 500 000 kr kan få ett förmånsvärde som om den bara kostade 250 000 kr – vilket ger ett rejält skattegap mot fossildrivna bilar.

Fördelar med elbil som förmånsbil

• Lägre förmånsvärde och därmed lägre skatt
• Ingen eller mycket låg fordonsskatt
• Billigare driftkostnad per mil
• Positiv miljöprofil för företaget
• Starkt andrahandsvärde för många elbilsmodeller
  

Att tänka på

• Säkerställ att laddmöjligheter finns hemma eller på kontoret
• Håll körjournal om du vill nyttja 3 000-milsregeln
• Om företaget betalar el för privat körning uppstår en separat bränsleförmån
• Klimatbonusen är borttagen sedan 2022 – det påverkar inköpskostnaden men inte förmånsberäkningen
  

När passar elbil bäst?

Elbil som förmånsbil passar särskilt bra för dig som:

• Kör både i tjänsten och privat
• Vill ha en nyare bil utan att ta hela kostnaden privat
• Prioriterar hållbarhet och ekonomisk effektivitet
• Har tillgång till laddning
  

Sammanfattning

Att välja elbil som förmånsbil 2025 innebär ofta lägre skatt, lägre driftkostnad och högre klimatnytta. Det är ett upplägg som kan vara mycket fördelaktigt både för företaget och dig som förare.

Vill du räkna på vad en elbil som förmånsbil skulle innebära för ditt företag?

Kontakta gärna oss på Revea – vi hjälper dig med jämförelser, skatteberäkning och rätt upplägg.

Bokföringsnämnden (BFN) har nu beslutat om ändrade tillämpningsregler för K2 Årsredovisning (BFNAR 2016:10) och K3 Årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1). För många mindre företag innebär det att de inte längre får använda K2 – utan måste gå över till K3 redan från räkenskapsåret 2026.

För vissa företag gäller dessutom de nya reglerna redan från start, om verksamheten påbörjas efter 30 juni 2025.

Varför ändras reglerna?

Syftet med förändringen är att tydligare avgränsa K2 till mindre företag med enklare förhållanden. BFN har konstaterat att många bolag tillämpar K2 trots att verksamheten är för komplex för regelverket. Därför skärps kraven.

Vem måste gå över till K3?

Det finns två huvudkategorier av företag som inte längre får tillämpa K2, även om de är små enligt årsredovisningslagen.

1. Små företag med särskilda omständigheter

Dessa företag måste använda K3, oavsett storlek:

• Bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar
• Företag med filialer i utlandet
• Företag med direkta innehav av kryptotillgångar (indirekta innehav som certifikat omfattas inte)
• Företag som ger aktierelaterad ersättning, t.ex. personaloptioner
• Företag som emitterat skuldebrev kopplade till egetkapitalinstrument

2. Små företag med viss verksamhet eller balanspost

Företag som uppfyller något av följande måste använda K3, om de inte omfattas av lättnadsregeln:

• Fastighetsverksamhet där minst 75 % av omsättningen kommer från uthyrning (bostäder, lokaler, hotell)
• Väsentliga uppskjutna skatteskulder i balansräkningen
  

Lättnadsregeln innebär att företag som inte överskridit mer än ett av nedanstående tre gränsvärden under två räkenskapsår får fortsätta använda K2:

‍

När börjar reglerna gälla?

De nya reglerna gäller för räkenskapsår som börjar 1 januari 2026 eller senare.

Men om ett företag startas efter 30 juni 2025, gäller reglerna från första räkenskapsåret – om det avslutas den 31 december 2026 eller senare.

Vad innebär det att gå från K2 till K3?

Att byta från K2 till K3 är inte en enkel uppdatering – det är en strukturell förändring i hur redovisningen fungerar. Bland annat krävs:

• Komponentuppdelning av tillgångar, särskilt fastigheter
• Annan hantering av uppskjuten skatt
• Ökad dokumentation och redovisning av värderingsprinciper och avskrivningar
  

För fastighetsbolag och föreningar kan det kräva omfattande omarbetning av underhållsplaner, investeringshistorik och nyttjandeperioder.

Så kan vi på Revea hjälpa dig

Vi har lång erfarenhet av att hjälpa företag genom övergångar mellan K-regelverk. Vi kan bland annat stötta dig med:

• Översyn av redovisningsprinciper
• Komponentuppdelning av fastigheter
• Hantering av uppskjuten skatt
• Bedömning av om ditt företag omfattas av nya regler
  

Vill du veta om ditt företag berörs av de nya reglerna – och vad ni i så fall behöver förbereda?

Kontakta oss så tar vi ett förutsättningslöst samtal.

När ett företag gör inköp åt någon annan uppstår ofta frågan hur momsen ska hanteras. Är det ett vanligt utlägg, en vidarefakturering eller en intern kostnadskomponent? Skillnaden är inte bara språklig – det avgör hur fakturan ska bokföras, om moms ska läggas på och vilken momssats som gäller.

Här reder vi ut gränsdragningen mellan de tre vanligaste varianterna:

• Kostnadskomponenter
• Vidarefakturering
• Momsmässiga utlägg
  

1. Kostnadskomponenter – en del av ditt eget erbjudande

När du gör inköp som krävs för att leverera din egen tjänst eller produkt, betraktas det som en kostnadskomponent. Det är alltså en utgift som hänger ihop med din försäljning och som bakas in i det pris du tar ut av kunden.

Exempel:
En konsult reser till kund för ett uppdrag. Taxi, hotell och måltider bokförs som kostnader i den egna verksamheten. Även om dessa poster specificeras på fakturan till kund, är det konsulttjänsten som säljs – och därmed gäller den momssats som hör till tjänsten, normalt 25 procent.

Det är viktigt att förstå att man inte säljer exempelvis en hotellnatt (med 12 procent moms), utan en konsultinsats. Om konsultverksamheten är momspliktig får företaget dra av ingående moms på kvittona.

I branscher där försäljningen är undantagen från moms, till exempel vård, utbildning eller ideell sektor, försvinner ofta avdragsrätten – även för dessa kostnadskomponenter.

2. Vidarefakturering – inköp för någon annans räkning

Vidarefakturering uppstår när ett företag köper in något åt någon annan, i eget namn men för annans behov. Det kan exempelvis vara inom en koncern eller mellan projektpartners.

Exempel:
Ett moderbolag köper in en systemlicens för hela koncernen och skickar sedan ut fakturor till dotterbolagen för deras andel. Här betraktas moderbolaget som säljare av en tjänst – och moms ska läggas på vid faktureringen.

Momssatsen ska i normalfallet följa det som köptes in. Men det finns undantag, till exempel vid vidarefakturering mellan parter som har olika momshantering eller där särskilda regler gäller för den typ av vara eller tjänst.

Viktigt: För att du ska få lyfta den ingående momsen från leverantören krävs att du själv vidarefakturerar med moms.

3. Momsmässiga utlägg – inköp i någon annans namn

Det här är den tydligaste formen av utlägg – men också den som ställer störst krav på dokumentation. Ett momsmässigt utlägg innebär att du betalar en kostnad för någon annans räkning, där den andra parten står som köpare på leverantörsfakturan.

Förutsättningar:

• Det ska framgå av avtalet att slutkunden är köpare
• Fakturan från leverantören måste vara ställd direkt till kunden
  

När du sedan skickar en faktura till kunden för att få tillbaka pengarna får du inte lägga på moms – du ska bara vidaredebitera beloppet som det är. Samtidigt har du ingen rätt att dra av ingående moms, eftersom du inte är köpare.

Exempel:
En advokat betalar en avgift till domstolen för klientens räkning. Om kvittot är ställt till klienten är det ett momsmässigt utlägg – och då vidaredebiteras exakt belopp, utan moms.

Risk att bli beskattningsbar person

Om du ofta hanterar vidarefakturering i en verksamhet som normalt inte är momspliktig kan du behöva momsregistrera dig. Det gäller exempelvis organisationer som samordnar inköp åt flera föreningar eller ett moderbolag som regelbundet vidarefakturerar kostnader inom koncernen.

Så snart momspliktig försäljning sker, även om det rör sig om interna transaktioner, kan du bli skyldig att redovisa och betala moms.

Gränsvärde för momspliktig omsättning

Det finns ett tröskelvärde på 120 000 kronor per år för momspliktig omsättning. Om du ligger under detta belopp kan du i vissa fall undantas från skyldigheten att momsregistrera dig.

Observera dock att viss momsfri verksamhet (till exempel lokaluthyrning) ändå ska räknas med i omsättningen. Det innebär att skyldighet att registrera sig kan uppstå även om de momspliktiga delarna är små.

Så håller du koll

Vill du slippa fundera över vad som gäller i just ditt fall?

Hör av dig till oss på Revea – vi hjälper dig att hantera moms, fakturor och vidaredebiteringar på rätt sätt.

Kontakta oss