Kontrollbalansräkning – vad det betyder i praktiken och när VD måste agera

Växande företag ställs inför allt svårare ekonomiska beslut. Som VD får du månadsvisa rapporter, godkänner budgetar och svarar för resultatet. Men ofta står du ensam med att tolka siffrorna. Det är här ekonomiskt ägarstöd för VD blir värdefullt – det handlar inte bara om rapporter, utan om faktiskt beslutsstöd.

En sparringspartner som hjälper dig förstå vad siffrorna betyder för dina strategiska beslut. Skillnaden mellan att få en rapport och att få ekonomiskt ägarstöd VD är större än många tror.

Från rapportering till verkligt beslutsstöd

En månadsrapport presenterar historik. Den visar vad som hände förra månaden. Det är värdefull information, och enligt Aktiebolagslagen måste styrelsen "fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation" – så rapporterna är juridiskt nödvändiga.

Men en rapport är inte samma sak som beslutsstöd.

Beslutsstöd ger dig Business Intelligence. Det svarar på frågor som: Vart försvinner kassaflödet? Vilka projekt är lönsamma? Var måste vi agera för att nå målen? En rapport visar var du är. Beslutsstöd visar vart du är på väg.

Det är här ekonomiskt ägarstöd VD gör skillnad. En erfaren ekonomipartner kan läsa ut möjligheter och risker från samma siffror som du ser. De kan hjälpa dig tolka trenden, inte bara förra månadens resultat. Du får ett bollplank för dina ekonomiska beslut, inte bara en databas över redan inträffade händelser.

För växande företag är det här särskilt kritiskt. Centraliserade beslut, behov av nya kontrollsystem, och beslut som ofta bygger på lösa antaganden istället för faktisk data – det skapar både möjligheter och risker. En redovisningskonsult som förstår din verksamhet kan fungera som en praktisk sparringspartner.

Ekonomidialogen på tre nivåer

Effektivt ekonomiskt ägarstöd VD fungerar på tre tidshorisoner:

Årlig nivå handlar om vision och långsiktiga målsättningar. Här granskar ni den strategiska planeringen: Är vi på rätt väg? Behöver vi ändra kurs? Detta är ett översyns- och reflektionsmöte.

Kvartalsvis nivå är din mellannivå. Här kontrollerar ni om strategin håller i verkligheten. Funkar antagandena? Behöver ni justera på något område? Här blir strategin konkret.

Månadsvis nivå fokuserar på kassaflöde och operativ kontroll. Det handlar om nästa steg: Räcker likviditeten? Vilka åtgärder behövs nu? En strukturerad dagordning med samma format varje månad gör dessa möten effektiva.

Många VD:ar gör detta ensamma. De läser rapporten, märker att något är snett, och måste själva väga alternativen. Med ekonomiskt ägarstöd har du någon att diskutera med på varje nivå.

Hur ser mötet mellan VD och konsult ut?

Ett praktiskt möte ser ungefär så här ut:

Du presenterar ett beslut du står inför. Kanske är frågan om att anställa någon till, expandera till en ny marknad, eller investera i ny utrustning. Du har en magkänsla för vad som är rätt, men du vill verifiera den mot siffrorna.

Konsulten arbetar igenom scenarierna tillsammans med dig. Vad säger kassaflödet? Hur påverkar detta lönsamheten nästa år? Finns det risker du inte har sett? Ofta kan data bekräfta din intuition – men ibland visar den något helt annat.

Det är inte konsulten som fattar beslutet. Det gör du. Men du fattar det från en helt annan utgångspunkt. Du har inte bara din erfarenhet – du har också fakta.

Detta fungerar särskilt väl mellan VD och redovisningskonsult. Till skillnad från revisorn som granskar det som redan hänt, är konsulten närmare din dagliga verksamhet och förstår din bransch. De kan agera bollplank för både små och stora frågor.

Effekten: Tryggare och snabbare beslut

Vad ger ekonomiskt ägarstöd VD dig i praktiken?

Tryggare beslut. Du har verifierat dina antaganden mot data. Det minskar risken för kostsamma misstag.

Snabbare beslut. Du behöver inte försöka förstå siffrorna på egen hand. Du kan fokusera på ditt expertområde och låta ekonomisparringen ge dig underlag.

Bättre strategi. När ekonomin är transparent blir det lättare att ställa rätt frågor om framtiden. Du ser möjligheterna, inte bara problemen.

Mindre stress. Att ha någon att prata med om de svåra ekonomiska frågorna gör skillnad – både för beslutsprocessen och för ditt eget välbefinnande.

För SME-företag är detta extra relevant just nu. Många företag har inte säkrat tillräcklig finansiering för sin tillväxt, och det ställer större krav på den ekonomiska styrningen. Med rätt ägarstöd kan du navigera den här perioden säkrare.

Ta nästa steg

Ekonomiskt ägarstöd VD behöver inte vara komplicerat. Det börjar med en fråga: Vad behöver jag egentligen hjälp med?

Är det möten som inte ger dig det du behöver? Är det beslut som känns osäkra? Eller vill du helt enkelt ha någon att diskutera ekonomin med innan du fattar större investeringsbeslut?

Det finns många former av ekonomiskt ägarstöd – från deltids-CFO-tjänster till strategiska ekonomimöten några gånger per år. Det viktiga är att få det stöd som passar din situation.

Kontakta oss på Revea för att diskutera vilken form av ägarstöd som passar ditt företag.

Ett vanligt missförstånd vi möter är att fel i bokföringen bara är "tekniska justeringar" som revisorn fixar i slutet av året. Verkligheten är betydligt kärvare. Ett felaktigt resultat påverkar allt från hur mycket skatt ni betalar till om ni felaktigt delar ut pengar som inte finns, vilket kan leda till personligt betalningsansvar för styrelsen.

Om du bara tar med dig en sak
Stäm av bankkonto, kundfordringar och leverantörsreskontra varje månad. Det tar två timmar och sparar veckor.

Här går vi igenom varför precision i siffrorna är affärskritiskt, var de vanligaste felen uppstår i tillväxtbolag och hur ni säkrar kvaliteten löpande.

De vanligaste felen i växande bolag

När tempot är högt och transaktionerna ökar i komplexitet, hänger administrationen inte alltid med. Det är här riskerna uppstår. Baserat på vad vi ser i revisioner och genomlysningsuppdrag, är detta de vanligaste fallgroparna:

• Felaktig intäktsredovisning: Att bokföra en intäkt innan prestationen är fullgjord är klassiskt. Många bolag vill visa fina siffror och bokför hela projektet som intäkt direkt, istället för att successivt vinstavräkna (om ni tillämpar K3) eller vänta tills leveransen är helt klar. Det ger en glädjekalkyl som inte håller vid bokslut.
• Slarv med periodiseringar: Kostnader som hyra, leasing eller försäkringar som betalas årsvis måste delas upp på rätt månader. Missar man detta blir månadsrapporterna irrelevanta som beslutsunderlag.
• Moms på internationell handel: Handlar ni med tjänster eller varor inom EU eller utanför? Momsreglerna är komplexa. Ett vanligt fel är att missa "omvänd skattskyldighet" eller att felaktigt lyfta moms på kostnader som inte är avdragsgilla.
• Semesterlöneskulden: I personalintensiva bolag är detta ofta en av de största skulderna i balansräkningen. Att inte löpande stämma av sparade semesterdagar och rörliga tillägg leder ofta till obehagliga överraskningar när skulden väl räknas upp korrekt.

Vad kostar ett fel? (det är mer än du tror...)

Att rätta fel i efterhand är alltid dyrare än att göra rätt från början. Kostnaden består av flera lager:

1. Revisorns tid: Om din revisor hittar väsentliga fel i den löpande bokföringen måste de utöka sin granskning. Varje extra timme revisorn lägger på att nysta i diffar debiteras.
2. Skattetillägg: Om Skatteverket upptäcker felaktigheter i en lämnad deklaration – till exempel felaktigt avdragen moms – kan ni åka på ett skattetillägg. Det är en straffavgift (ofta 20 % av den undandragna skatten) som inte är avdragsgill.
3. Omprövning och räntekostnader: Att begära omprövning av gamla år tar tid från er ekonomiavdelning eller konsult. Dessutom tillkommer kostnadsränta på skattekontot för den period ni haft "för mycket" likviditet.
4. Förtroendeskada: Om ni söker finansiering eller står inför en due diligence inför en försäljning, är oordning i böckerna en röd flagga som direkt sänker bolagsvärdet.

Styrelseansvar och bonusmodeller

Det mest kritiska är dock hur felen påverkar besluten. Många säljare och chefer har bonusmodeller kopplade till EBITDA eller vinst. Har ni bokfört intäkter för tidigt, betalar ni ut bonusar för pengar ni inte tjänat än. Det är likviditet som rinner ut ur bolaget på felaktiga grunder.

Ännu allvarligare är det om bolaget går dåligt. Enligt Aktiebolagslagen har styrelsen ett strikt ansvar att upprätta en kontrollbalansräkning om det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om bokföringen är felaktig och ni missar att denna gräns har passerats, kan styrelsen bli personligt betalningsansvariga för bolagets skulder. Att ha koll på siffrorna är alltså en ren försäkring för styrelsen.

Tidiga avstämningar minskar risken

Lösningen handlar sällan om att byta bokföringsprogram, utan om rutiner. Skillnaden mellan en ekonomifunktion i världsklass och en som bara "släcker bränder" är månadsbokslutet.

Genom att göra fullständiga avstämningar varje månad – inte bara en gång per år – upptäcks felen när de är små.

Det gör att ni kan lita på resultatrapporten ni får den 15:e varje månad. En korrekt redovisning ger er:

• Trygghet i skattehanteringen.
• Rätt underlag för utdelning och bonusar.
• Minskad revisorskostnad.

Checklista för självkontroll

Här är fem punkter ni eller er redovisningskonsult bör verifiera varje månad för att undvika att felen ackumuleras till årsbokslutet:

• Skattekontot: Stämmer saldot i bokföringen (konto 1630) exakt med saldot hos Skatteverket? Diffar det här saknas ofta bokföring av en skatteinbetalning eller en debiterad avgift.
• Bankkonton: Är alla transaktioner bokförda? Saldot i bokföringen ska vara identiskt med kontoutdraget. Inga undantag.
• Kund- och leverantörsreskontra: Finns det gamla obetalda fakturor som ligger och skräpar? Det kan vara dubbelbetalningar eller kreditfakturor som inte kvittats. Rensa löpande.
• Löner och sociala avgifter: Stäm av att det som bokförts som personalskatt och arbetsgivaravgifter stämmer med arbetsgivardeklarationen (AGI) som skickats in.
• Momsrimlighet: Gör en rimlighetsbedömning. Om ni säljer varor med 25 % moms, bör den utgående momsen vara exakt 20 % av bruttoförsäljningen. Avviker det? Då har något bokförts med fel momskod.

Behöver ni se över era rutiner? På Revea vet vi att redovisning är grunden för god bolagsstyrning. Vi hjälper er att sätta processerna så att ni kan fokusera på att växa bolaget, medan vi säkerställer att kartan stämmer med verkligheten. Kontakta oss för en genomgång av er nuvarande redovisning.

I mindre bolag är ekonomifunktionen ofta “slimmad”: en person sköter fakturor, banken, löner och rapporter – ibland parallellt med försäljning och leverans. Det är effektivt, men det skapar också en riskbild som många underskattar: när rollerna flyter ihop och kontrollerna blir informella ökar sannolikheten för fel, sena inlämningar, felaktiga utbetalningar och i värsta fall misstankar om oegentligheter.

Intern kontroll handlar därför inte om att bygga en tung “compliance-maskin”. Det handlar om att skapa en betryggande kontroll över bokföring, betalningar och uppföljning – på en nivå som är rimlig för ett litet bolag. Det är också här kopplingen till personligt ansvar blir tydlig. Aktiebolagslagen slår fast att styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföring, medelsförvaltning och ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.  

Nedan går vi igenom vad intern kontroll betyder i praktiken, vilka riskområden som brukar fälla små bolag – och hur du kan bygga ett enkelt men robust “minimipaket” av rutiner.

Vad är intern kontroll i ett mindre bolag?

Intern kontroll är summan av de rutiner, ansvarsfördelningar och kontrollmoment som gör att ni kan lita på att:

• pengar betalas ut på rätt grund och till rätt mottagare
• intäkter och kostnader hamnar i rätt period och på rätt konto
• skatter och avgifter blir rätt och betalas i tid
• rapporteringen går att följa upp (och förklara)
• underlag går att visa i efterhand (revision, bank, Skatteverket, ägare)

Det är alltså lika mycket ett arbetssätt som en mapp med policys. Och det viktiga är att det fungerar även när någon är sjuk, när tempot ökar eller när ni byter system.

Varför intern kontroll hänger ihop med personligt ansvar

I små bolag är det vanligt att man tänker: “Det är ju ett aktiebolag, då är jag skyddad.” I grunden stämmer det – men det finns viktiga undantag där personligt ansvar kan aktualiseras.

1) Bokföring och “garantansvar”

Bokföringen måste vara ordnad. Ekobrottsmyndigheten beskriver att ansvar för att bokföringen sköts kan ligga på VD (om sådan finns) men att även styrelseledamöter kan bli ansvariga.  

Högsta domstolen har också tydliggjort att styrelsen i ett aktiebolag bär ett övergripande ansvar för att organisationen möjliggör betryggande kontroll, vilket knyter an till risken för bokföringsbrott när bokföringsskyldigheten åsidosätts.  

Praktiskt: Om bokföringen blir eftersatt, verifikationer saknas eller periodiseringar blir “gissningar” utan underlag – då är det inte längre enbart en administrationsfråga.

2) Skatter och avgifter: företrädaransvar

Som företrädare för en juridisk person kan man i vissa fall bli personligt betalningsansvarig för obetalda skatter och avgifter på skattekontot.  

Reglerna finns i skatteförfarandelagen och handlar i korthet om ansvar kopplat till agerande/underlåtenhet i samband med betalning av skatter och avgifter.  

Praktiskt: En stark intern kontroll runt skattedeklarationer, arbetsgivardeklarationer och betalningsdatum minskar risken för att problem “hinner bli stora” innan någon reagerar.

3) Kapitalbrist och kontrollbalansräkning

Om det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger vissa nivåer finns det en formell process kring kontrollbalansräkning och åtgärder. Bolagsverket beskriver skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning vid misstanke om att hälften av aktiekapitalet är förbrukat.  

Bokföringsnämnden sammanfattar också att reglerna om kontrollbalansräkning och personligt ansvar finns i 25 kap. aktiebolagslagen.  

Praktiskt: Utan fungerande månadsuppföljning och avstämningar missar man ofta kapitalbrist tidigt – och det är då risken för fel beslut ökar.

De vanligaste riskerna i små bolag (och varför de uppstår)

Små bolag drabbas sällan av “en stor smäll” direkt. Det börjar nästan alltid med små läckor:

• leverantörsfakturor attesteras inte ordentligt
• utlägg ersätts utan tydliga underlag
• moms och arbetsgivaravgifter betalas “när det finns pengar”
• bankavstämning görs mer sällan än man tror
• kundinbetalningar prickas av för sent
• rapporteringen blir en efterhandskonstruktion inför bokslut

Det är här intern kontroll gör mest nytta: den fångar upp avvikelser tidigt, medan de fortfarande är billiga att åtgärda.

Minimipaketet: intern kontroll som faktiskt funkar i vardagen

Här är ett upplägg som många mindre bolag klarar att driva – utan att skapa onödig administration.

1) Tydliga roller, även om ni är få

Aktiebolagslagen ställer krav på betryggande kontroll.  

Men i ett litet bolag kan du sällan separera alla roller fullt ut. Lösningen är istället att vara tydlig med vem som gör vad – och lägga in “mothåll” där risken är som störst:

• Den som registrerar en leverantör i systemet bör inte ensam kunna lägga upp bankkonto + attestera betalning.
• Bankutbetalningar ska alltid ha en andra kontroll (även om det bara tar 2 minuter).
• Alla större beslut ska dokumenteras (även kort) så att det går att följa i efterhand.

2) Månadscykel med fasta kontrollpunkter

Det snabbaste sättet att få kontroll är att införa en enkel månadsrutin:

• Bankavstämning (alla konton)
• Reskontraavstämning (kund/leverantör)
• Moms- och arbetsgivardeklarationscheck (innan inlämning)
• Kort resultatanalys: “Vad är nytt sen förra månaden?”
• Likviditetsblick: kommande 4–8 veckor

När det sitter blir det också mycket lättare att upptäcka signaler på kapitalbrist i tid.

3) Kontroller där pengar lämnar bolaget

Fokusera på tre flöden:

• Leverantörsbetalningar: attestregler + rimlighetskontroll (belopp, avtal, bankkonto)
• Utlägg/kortköp: tydlig policy + krav på underlag
• Lön: låsdatum, underlag, attest och avstämning mot anställningsavtal

4) Dokumentation och arkivering – underskatta inte detta

Många risker blir verkliga först när man inte kan visa underlag. Bokföringslagen anger bland annat bevarandetid och att räkenskapsinformation ska sparas till och med det sjunde året efter kalenderåret då räkenskapsåret avslutades.  

Skatteverkets vägledning beskriver samma grundprincip om sju års bevarande.  

Enkel riskmatris: från problem till kontroll

När är det dags att ta hjälp?

Om du känner igen något av detta är det ofta mer kostnadseffektivt att ta tag i kontrollen tidigt:

• du får rapporter sent (eller litar inte på dem)
• likviditeten överraskar er månad efter månad
• skatter och avgifter blir en stresspunkt
• samma person gör “allt”, utan insyn från någon annan
• det blir mycket manuellt arbete i bank och Excel

I praktiken kan stöd se ut på flera sätt: allt från att ni får hjälp att sätta upp rutiner och månadsrapportering, till att ni outsourcar delar eller hela ekonomifunktionen.

Sammanfattning

Intern kontroll i ett mindre bolag är i grunden ett sätt att skapa arbetsro: rutiner som gör att pengar, skatter, bokföring och rapportering håller – även när tempot ökar. Det minskar risken för fel, dyra missar och onödiga diskussioner i efterhand. Och det är extra viktigt eftersom styrelsens ansvar för betryggande kontroll och företrädaransvar för skatter och avgifter kan få personliga konsekvenser om något går riktigt snett.  

Vill du att vi på Revea går igenom era rutiner och föreslår ett “minimipaket” för intern kontroll som passar just er storlek och bransch? Ring 08-678 18 40 eller mejla info@revea.se.

När dimman efter nyårsfirandet lagt sig är det dags för landets företagare att blicka framåt. 2026 är ett år som präglas av både förenklingar och nya administrativa krav. För många ägare av fåmansbolag är årets stora nyhet de nya utdelningsreglerna, men även på hållbarhets- och HR-sidan sker förändringar som kräver uppmärksamhet.

Vi har sammanställt de viktigaste lagändringarna och nyheterna som trätt i kraft eller väntar runt hörnet.

De nya 3:12-reglerna – enklare och ofta förmånligare

Den kanske mest efterlängtade förändringen för ägare av fåmansföretag är de nya 3:12-reglerna som trädde i kraft den 1 januari 2026. Syftet med reformen har varit att förenkla det snåriga regelverket och utjämna skillnader mellan olika typer av delägare.

Här är de viktigaste förändringarna:

• Enklare beräkning: Den tidigare förenklingsregeln (schablonbeloppet) har ersatts av ett nytt grundbelopp som baseras på inkomstbasbeloppet. Detta gör systemet mer förutsägbart.
• Slopat löneuttagskrav: Det omdiskuterade löneuttagskravet (att du måste ta ut en viss lön för att få tillgodoräkna dig löneunderlag) har i princip tagits bort och ersatts med ett schablonavdrag. Detta gynnar särskilt delägare i bolag med många anställda men där ägaren själv inte tar ut en marknadsmässig topplön.
• Kortare karenstid: Tidsgränsen för "karensbolag" (trädabolag) har kortats från fem till fyra år, vilket gör det smidigare vid avveckling eller omstrukturering.

För dig som planerar årets utdelning innebär detta att du bör se över dina beräkningar tillsammans med din redovisningskonsult, då utrymmet för lågbeskattad utdelning kan ha ökat.

Bolagsskatten ligger kvar

Trots att det under 2025 diskuterades och lades fram förslag om att sänka bolagsskatten från 20,6 % till 20 % som en tillväxtåtgärd, genomfördes inte sänkningen i den slutgiltiga budgeten för 2026. Bolagsskatten ligger därmed kvar på 20,6 % tills vidare. Däremot har andra lättnader införts, bland annat sänkt skatt på arbetsinkomster (se nedan).

CSRD: Nu omfattas fler bolag av hållbarhetskrav

EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering, CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), fortsätter att rullas ut. Från och med räkenskapsåret som inleds 2025 (med rapportering 2026) omfattas nu även stora företag som uppfyller minst två av följande tre kriterier:

• Fler än 250 anställda
• Mer än 550 MSEK i nettoomsättning
• Mer än 280 MSEK i balansomslutning

Detta innebär att betydligt fler svenska onoterade bolag nu måste redovisa sin klimatpåverkan, sociala ansvarstagande och styrning enligt ESRS-standarden. För mindre företag som ännu inte omfattas direkt är det ändå hög tid att börja samla in data, då större kunder och banker i allt högre grad kommer att efterfråga denna information som en del av sina egna leverantörskedjor.

Arbetsmarknad: Förbered er för lönetransparens

En av de viktigaste förändringarna att förbereda sig på under våren är Lönetransparensdirektivet. Även om den fulla implementeringen i svensk lag sker sommaren 2026, bör arbetsgivare agera nu.

Direktivet ställer krav på att arbetsgivare ska kunna redovisa löneskillnader mellan könen och ge anställda insyn i lönesättningen.

• Vad innebär det? Arbetssökande har rätt att få information om ingångslön eller löneintervall redan i rekryteringsprocessen. Anställda får rätt att begära ut information om genomsnittliga lönenivåer för lika eller likvärdigt arbete.
• Tips: Se över era lönekartläggningar och säkerställ att ni har tydliga, könsneutrala kriterier för lönesättning innan lagen träder i kraft fullt ut.

Ekonomi och Skatt: Det här gäller för inkomståret 2026

Förstärkt jobbskatteavdrag och sänkt skatt på pension

Regeringen har genomfört ytterligare en förstärkning av jobbskatteavdraget. Det innebär mer pengar i plånboken för de flesta löntagare, med en genomsnittlig skattesänkning på några hundralappar i månaden. Även skatten på pension har sänkts för att öka drivkrafterna för ett längre arbetsliv och stärka ekonomin för äldre.

Höjt reseavdrag

En positiv nyhet för pendlare är att gränsen för reseavdrag justeras. För inkomståret 2026 har den nedre beloppsgränsen för när du får börja göra avdrag för resor till och från arbetet höjts från 11 000 kronor till 15 000 kronor. Det innebär att endast kostnader som överstiger 15 000 kronor är avdragsgilla, vilket är en skärpning jämfört med tidigare år.

ROT och RUT

Den tillfälliga höjningen av taket för ROT-avdraget som gällde under andra halvan av 2024 är borta. Från 2025 och framåt gäller de ordinarie nivåerna:

• ROT: Max 50 000 kr per person och år (30 % av arbetskostnaden).
• RUT: Max 75 000 kr per person och år (50 % av arbetskostnaden).Det sammanlagda taket för ROT och RUT är 75 000 kr per person och år.

Sänkt skatt på drivmedel

I linje med regeringens energipolitik sänktes skatten på bensin och diesel vid årsskiftet 2025/2026. Tillsammans med justeringar i reduktionsplikten syftar detta till att hålla nere transportkostnaderna för både privatpersoner och företag.

Viktiga påminnelser från föregående år

Vissa regler som infördes under 2025 har nu fått fullt genomslag eller är viktiga att påminnas om:

• Växastödet: Reglerna för nedsatt arbetsgivaravgift för de första anställda (Växastödet) omfattar numera de två första anställda, vilket gör det billigare för soloföretagare att börja anställa.
• Förseningsavgifter: Bolagsverket har höjt avgifterna för sent inlämnad årsredovisning. Det är nu dyrare än någonsin att slarva med deadlines – första avgiften ligger på 7 500 kr.
• Digital inlämning: Allt fler företagsformer uppmanas (och kommer på sikt tvingas) att lämna in årsredovisningen digitalt. Har du inte ställt om än är 2026 året att göra det.

Fotnot: Informationen i denna artikel är baserad på gällande lagstiftning och budgetbeslut per januari 2026. Vi rekommenderar alltid att du stämmer av specifika skattefrågor med en kvalificerad rådgivare.

Revea har blivit utnämnda till Fortnox Certifierad Byrå 2026. För oss är detta mer än bara ett diplom på väggen – det är ett kvitto på att vårt sätt att arbeta med digitalisering och automatisering skapar verkligt värde för våra kunder.

Under det gångna året har vi på Revea arbetat målmedvetet med att vässa våra processer. Vi har utbildat oss, trimmat våra digitala flöden och sett till att nyttja tekniken till max. Målet har aldrig varit tekniken i sig, utan vad den möjliggör: mer tid för rådgivning, snabbare rapportering och säkrare leveranser.

Att vi nu står som certifierad byrå inför 2026 är ett bevis på att vi lyckats.

Vad innebär det att vara en certifierad byrå?

Fortnox ställer höga krav på de byråer som certifieras. Det räcker inte med att använda programmet; man måste bevisa att man arbetar på ett sätt som speglar framtidens krav på effektivitet.

För att bli certifierad krävs bland annat att vi uppfyller kriterier inom:

• Hög digitaliseringsgrad: Vi ska arbeta automatiserat för att minimera manuella fel och onödig administration.
• Aktuell kompetens: Våra medarbetare genomgår löpande utbildningar och certifieringar för att alltid vara uppdaterade på systemets möjligheter.
• Aktivt användande: Vi ska nyttja bredden i plattformen för att kunna erbjuda våra kunder en helhetslösning.

Vad betyder det här för dig som kund?

I slutändan handlar certifieringen om trygghet för dig. När du anlitar en Fortnox Certifierad Byrå vet du att du samarbetar med en partner som inte sitter fast i gamla hjulspår.

Här är tre konkreta fördelar för dig:

1. Färre manuella moment – mer tid för affärenGenom att automatisera flöden för fakturering, leverantörsfakturor och lön minimerar vi risken för den "mänskliga faktorn". Det går snabbare, blir rätt från början och frigör tid. Tid som du kan lägga på din kärnverksamhet istället för pappersexercis.

2. Realtid snarare än historiaNär systemen pratar med varandra och bankkopplingar sker per automatik, blir bokföringen mer levande. Målet är att du ska kunna se hur företaget mår idag, inte hur det mådde för två månader sedan. Det ger dig ett beslutsunderlag som faktiskt går att styra efter.

3. Rådgivning baserad på dataNär vi på Revea lägger mindre tid på att stansa siffror, får vi mer tid till att analysera dem. Certifieringen innebär att vi har verktygen för att vara den proaktiva partner vi vill vara – någon som hör av sig med insikter och förslag, inte bara med skattedeklarationer.

Ett stort tack till teamet

Den här utmärkelsen hade inte varit möjlig utan våra medarbetares nyfikenhet och driv. Det är teamet på Revea som varje dag ser till att vi ligger i framkant, som vågar testa nya funktioner och som alltid sätter kundens bästa i fokus.

Nu blickar vi framåt mot 2026. Vi ser fram emot att fortsätta hjälpa er att bygga skalbara, digitala och effektiva ekonomifunktioner.

Är du nyfiken på om du nyttjar Fortnox fullt ut?Hör av dig till oss, så tar vi en titt på dina flöden och ser om det finns delar vi kan automatisera eller förbättra.

Att outsourca ekonomiavdelningen är inte bara en “spara pengar”-fråga. För många företag handlar det lika mycket om att få stabilitet, rätt kompetens i rätt tid och en ekonomi som hänger med när verksamheten växer (eller förändras).

I den här artikeln går vi igenom när outsourcing brukar löna sig, vad du vinner, vilka risker du behöver hantera – och en praktisk checklista inför beslutet.

Vad menas med “outsourcad ekonomiavdelning”?

En outsourcad ekonomiavdelning betyder i praktiken att hela eller delar av ekonomifunktionen flyttas till en extern partner – till exempel:

• löpande bokföring och avstämningar
• kund- och leverantörsreskontra
• lönehantering
• moms, arbetsgivardeklarationer och rapportering
• månadsbokslut, analys, controlling och CFO-stöd

Upplägget kan vara helt outsourcat eller hybrid (t.ex. att ni behåller en ekonomiansvarig internt men outsourcar “produktionen”).

Vill du se hur vi beskriver upplägget på Revea kan du läsa om Outsourcad ekonomi här.  

När lönar det sig? 8 tydliga signaler

Outsourcing brukar vara mest lönsamt när minst några av punkterna stämmer:

1. Ni växer, men ekonomin hänger inte med (rapportering kommer för sent, beslut tas på magkänsla).
2. Ni har nyckelpersonsrisk (en person kan “allt” – och det blir sårbart vid sjukdom/uppsägning).
3. Det blir dyrt att rekrytera och behålla kompetens i en tight marknad.
4. Ni vill skala upp/ner snabbt utan att fastna i fasta kostnader.
5. Ni lägger för mycket tid på administration i ledning/grundarteam.
6. Ni behöver bättre kontroll: månadsbokslut, likviditet, nyckeltal och prognoser.
7. Ni står inför förändring: nytt affärssystem, ny bolagsstruktur, expansion eller ny finansiering.
8. Ni vill få ordning på compliance (moms, arbetsgivardeklarationer, arkivering och rutiner).

Kostnadsbilden: internt vs outsourcat

Det som ofta avgör lönsamheten är inte “timpris”, utan totalen: redundans, kvalitet, risk och ledtid.

En viktig sak att komma ihåg: även om du anlitar en byrå är det fortfarande du som ansvarar för att bokföringen blir rätt.

Vanliga vinster – och vad forskningen säger

Det finns tre “klassiska” drivkrafter som återkommer i större undersökningar om outsourcing och shared services:

• Kostnad och effektivitet
• Tillgång till kompetens
• Ökad flexibilitet och snabbare förändring

Riskerna du måste ha koll på (och hur du minimerar dem)

Outsourcing blir bra när du har kontroll på ansvar, data och processer.

1) Du kan aldrig outsourca bort ansvaret

Skatteverket är tydliga: även om någon annan sköter bokföringen är det du som ansvarar.

Ekobrottsmyndigheten beskriver samma princip: du är ytterst ansvarig och behöver agera vid brister.

Praktiskt råd: Se till att få en rutin för avstämningar, attestflöden och månadsvis uppföljning – inte bara svaret att “bokföring är gjord”.

2) Arkivering och tillgänglighet (bokföringslagen)

Bokföringslagen anger bl.a. bevarandetid (7 år efter utgången av kalenderåret då räkenskapsåret avslutades) och att räkenskapsinformation ska förvaras i Sverige, med vissa möjligheter/krav kring digital förvaring och anmälan.

Praktiskt råd: Säkerställ vem som ansvarar för arkiv, exportmöjligheter och åtkomst vid revision, kontroll eller systembyte.

3) GDPR och personuppgifter (extra viktigt för lön)

Lönehantering innebär alltid personuppgifter. Då behöver ni normalt ett personuppgiftsbiträdesavtal och tydlighet kring roller, instruktioner, säkerhet och incidenthantering.

Praktiskt råd: Kräv tydlig beskrivning av var data lagras, behörigheter, loggning och rutiner vid incident.

Så väljer du rätt upplägg: 3 modeller

Modell A: Outsourca transaktionerna

Passar när ni vill avlasta administrationen men behålla analysen internt.

• bokföring, reskontra, moms/AGI, avstämningar
• ni behåller ekonomiansvarig/controller

Modell B: Hybrid ekonomiavdelning

Passar när ni vill ha kontroll och tempo – men slippa bemanna allt själva.

• ni har 1–2 nyckelpersoner internt
• byrån står för team, backup och specialister

Modell C: “Ekonomiavdelning som tjänst”

Passar när ni vill lägga helheten externt och jobba mer med styrning och beslut.

Ett tips är att knyta upplägget till hur ni vill jobba med ekonomistyrning (rapportering, nyckeltal, uppföljning).

Checklista: innan du bestämmer dig

• Omfattning: Vad ska ingå (och vad ska inte ingå)?
• Roller & ansvar: Vem gör vad, vem attesterar, vem äger masterdata?
• Rapportpaket: Vilka rapporter behöver du – och när?
• System: Ska ni fortsätta i era verktyg eller byta? Hur ser integrationerna ut?
• SLA: Svarstider, deadlines, kvalitet och avvikelsehantering.
• Informationssäkerhet & GDPR: Biträdesavtal, behörigheter, loggar, incidentrutiner.
• Exit-plan: Hur tar ni hem funktionen igen eller byter leverantör utan kaos?

Vanliga frågor

Tappar vi kontrollen om vi outsourcar?

Inte om ni sätter ett tydligt attestflöde, rapportpaket och ansvarsfördelning. Kom ihåg: ansvaret ligger fortfarande hos bolaget.

När är lön outsourcing extra värdefullt?

När ni vill minska risken för fel, få ordning på rutiner och slippa sårbarhet – men samtidigt behålla tempo och transparens. Se gärna Reveas guide om att köpa lönetjänster.

Måste vi tänka på GDPR?

Ja, särskilt för lön. Personuppgiftsbiträdesavtal och tydliga instruktioner är centralt.

Sammanfattning

Outsourcad ekonomiavdelning lönar sig oftast när ni behöver skala, minska sårbarhet och höja kvaliteten i rapportering och kontroll – utan att bygga en stor intern funktion. Men det kräver ett genomtänkt upplägg: ansvar, data, processer och uppföljning.

Vill du bolla vilket upplägg som passar just er (helhet, hybrid eller enstaka delar som lön)? Hör av dig till Revea på 08-678 18 40 eller info@revea.se.

Vi är glada att meddela att Martin Krus har tillträtt som VD för Revea Redovisning AB.

– Jag har länge sett Revea som ett starkt bolag med engagerade och kompetenta medarbetare. Det känns väldigt roligt att nu få vara en del av teamet, säger Martin Krus.

Om Martin

Sedan 2002 har Martin arbetat med ekonomi, redovisning och affärsutveckling på strategisk nivå.
Han grundade KAM Redovisning AB och har över två decenniers erfarenhet från ledande roller. Med bakgrund som SRF-auktoriserad redovisnings- och lönekonsult samt certifierad affärsrådgivare har Martin en solid erfarenhet av företagsledning och en djup förståelse för hur man utvecklar och driver ett företag framåt med fokus på struktur, tillväxt och långsiktigt affärsvärde.

Martins syn på Revea

Hur ser du på Reveas roll för kunderna?
– En bra redovisningsbyrå skapar trygghet och struktur. När grunden fungerar frigörs tid och energi för beslut, utveckling och affär.

Hur vill du utveckla Revea som organisation?
– Genom att bygga vidare på människor, kultur och tydliga arbetssätt. Det är så hållbar utveckling skapas över tid.

Vad är viktigt framåt?
– En smart användning av teknik, i kombination med en nära dialog med kunderna.

Vi hälsar Martin varmt välkommen till Revea och ser fram emot att fortsätta utvecklas tillsammans.

Många företag startar sin ekonomihantering med enkel bokföring – kvitton samlas in, fakturor betalas, och en extern bokförare ser till att allt kommer in i systemet. Det fungerar utmärkt i början. Men när verksamheten växer, när antalet anställda ökar och när de strategiska frågorna blir fler, räcker inte längre den grundläggande bokföringen.

Det är i det skedet som skillnaden mellan "bokföring" och "ekonomiskt stöd" blir tydlig. Bokföring dokumenterar vad som hänt. Rådgivning hjälper er att förstå varför det hände och vad ni bör göra härnäst. En rådgivande redovisningskonsult förvandlar era siffror från historiska noteringar till framtidsorienterade handlingsplaner.

I den här artikeln guidar vi er genom hur ni känner igen när det är dags att ta steget från enbart bokföring till professionell ekonomisk rådgivning, vad ni kan förvänta er av samarbetet, och hur ett sådant partnerskap faktiskt fungerar i vardagen.

Bokförare vs rådgivare – två olika roller med olika värde

För att förstå när ni behöver en rådgivande redovisningskonsult är det viktigt att förstå skillnaden mellan en bokförare och en rådgivare. Båda rollerna är värdefulla, men de fyller helt olika funktioner i er verksamhet.

Vad gör en bokförare?

En bokförare hanterar den löpande, operativa ekonomihanteringen. Deras primära uppgift är att säkerställa att alla transaktioner registreras korrekt, att fakturor betalas i tid och att grundläggande rapporter som moms, arbetsgivardeklaration och årsredovisning lämnas in enligt lag.

En bokförare arbetar reaktivt och retrospektivt – de dokumenterar vad som redan har hänt. De säkerställer att siffrorna stämmer, att skattemyndigheten får rätt uppgifter och att er ekonomi är ordentligt dokumenterad. Det är ett oumbärligt arbete, men det är snarare en administrativ funktion än en strategisk resurs.

Vad gör en rådgivande redovisningskonsult?

En rådgivande redovisningskonsult går långt bortom den grundläggande bokföringen. De analyserar era siffror, identifierar mönster, förklarar vad siffrorna betyder för er verksamhet och hjälper er att fatta välgrundade beslut.

En rådgivare arbetar proaktivt och framtidsorienterat. De ställer frågor som: Varför sjunker era marginaler? Vilka produkter eller tjänster är mest lönsamma? Hur kan ni optimera er skatteplanering inför årsskiftet? Vad behöver ni för likviditet för att genomföra den planerade expansionen?

En rådgivande konsult är inte bara en rapporterande funktion – de är en strategisk partner som hjälper er att använda ekonomin som ett verktyg för tillväxt.

Jämförelse: Bokförare vs Rådgivare

Båda rollerna är viktiga, men de svarar på olika behov. Ett växande företag behöver ofta båda – en effektiv bokföringsfunktion som hanterar det dagliga, och en rådgivare som hjälper er att navigera de strategiska frågorna.

Signalerna som visar att ni behöver rådgivning

Hur vet ni när det är dags att gå från grundläggande bokföring till professionell ekonomisk rådgivning? Här är de tydligaste signalerna:

1. Stress och osäkerhet kring rapportering

Om ni känner er stressade varje gång det är dags för månadsavslut, bokslut eller skattedeklaration, är det en tydlig signal. Ni bör inte behöva sitta uppe sent på kvällarna och klia er i huvudet över varför siffrorna inte stämmer, eller varför likviditeten inte är där ni förväntade er.

En rådgivande konsult hjälper er att bygga rutiner och processer som gör rapporteringen smidig och förutsägbar. De ser till att ni alltid har en aktuell bild av ekonomin, utan panik i slutet av månaden.

2. Oklara marginaler och lönsamhet

Ni vet att ni omsätter pengar, men ni är osäkra på vilka produkter, tjänster eller kunder som faktiskt är lönsamma. Kanske har ni en känsla av att vissa projekt "känns dyra" men ni har inga konkreta siffror på det.

En rådgivare hjälper er att bryta ner lönsamheten per produkt, kund eller projekt. De visar er vilka delar av verksamheten som driver tillväxten och vilka som drar ner resultatet. Med den informationen kan ni fatta välgrundade beslut om var ni ska investera mer resurser och var ni kanske behöver dra ner.

3. Reaktiva istället för proaktiva beslut

Om ni oftast fattar ekonomiska beslut i sista minuten – "Har vi råd att anställa?" "Kan vi köpa den här utrustningen?" "Vad betyder det här för våra skatter?" – utan att ha en tydlig ekonomisk plan, arbetar ni reaktivt.

En rådgivande konsult hjälper er att arbeta mer strategiskt genom budgetering, prognoser och scenarioanalyser. Ni får svar på frågorna innan de blir akuta, vilket ger er trygghet och handlingsutrymme.

4. Svårt att få finansiering

När ni söker lån, krediter eller investeringskapital kräver banker och investerare väldokumenterad ekonomisk information, prognoser och tydliga affärsplaner. Om ni kämpar med att ta fram det materialet eller om era ansökningar ofta avvisas, kan det bero på att er ekonomiska rapportering inte håller tillräckligt hög kvalitet.

En erfaren rådgivare vet exakt vad banker och investerare vill se och hjälper er att presentera er ekonomi på ett professionellt och övertygande sätt.

5. Skalning och tillväxt

Om ni är på väg att expandera – oavsett om det handlar om att öppna nya kontor, lansera nya produkter eller gå in på nya marknader – behöver ni ett starkt ekonomiskt fundament. Tillväxt utan kontroll är riskabelt.

En rådgivare hjälper er att planera expansionen, säkra likviditeten, hantera ökade kostnader och behålla lönsamheten under tillväxten.

6. Komplexa skatte- och momsfrågor

När verksamheten blir mer komplex – internationella transaktioner, flera bolag, komplicerade ägarstrukturer, eller specifika branschregler – räcker inte grundläggande bokföring. Ni behöver specialistkunskap för att optimera er skattesituation och undvika dyra misstag.

En rådgivande konsult har erfarenhet av komplexa situationer och kan navigera regelverket säkert, samtidigt som de hjälper er att utnyttja alla tillgängliga avdragsmöjligheter.

Så ser ett rådgivningsmöte ut i praktiken

Många företagsledare är osäkra på vad de egentligen kan förvänta sig av ett rådgivningsmöte. Här är hur ett typiskt månatligt möte med en rådgivande redovisningskonsult brukar se ut:

Före mötet: Förberedelse och dataanalys

Er konsult förbereder mötet genom att gå igenom er månadsrapport, analysera avvikelser, jämföra med budget och föregående perioder, samt identifiera trender och mönster. De har redan noterat vad som ser bra ut och vad som behöver uppmärksamhet.

Under mötet: Genomgång och diskussion

1. Översikt och nyckeltal (10-15 minuter): Mötet börjar med en snabb genomgång av de viktigaste nyckeltalen: omsättning, rörelseresultat, likviditet, marginaler. Ni får en tydlig bild av läget.

2. Djupdykning i avvikelser (15-20 minuter): Om något avviker från budget eller förväntan, går ni igenom det i detalj. Varför är kostnaderna högre? Varfor är omsättningen lägre? Er konsult hjälper er att förstå orsakerna.

3. Strategiska frågor och planering (15-20 minuter): Här diskuteras framtida åtgärder. Ska ni anställa? Investera i ny utrustning? Justera prissättningen? Er konsult ger er analyser och rekommendationer baserade på siffrorna.

4. Handlingsplan (5-10 minuter): Mötet avslutas med en tydlig handlingsplan. Vad ska göras innan nästa möte? Vem ansvarar för vad? Vilka beslut behöver fattas?

Efter mötet: Uppföljning och stöd

Er konsult skickar en sammanfattning av mötet med de viktigaste punkterna och nästa steg. Mellan mötena är de tillgängliga för frågor via e-post eller telefon. Ni behöver aldrig sitta ensamma med svåra ekonomiska frågeställningar.

Konkret exempel: Scenarioanalys inför nyrekrytering

Låt oss säga att ni överväger att anställa två nya säljare. Er rådgivare skulle då:

• Räkna ut den totala kostnaden för anställningarna (lön + arbetsgivaravgifter + övriga kostnader)
• Analysera hur mycket ökad omsättning som behövs för att täcka kostnaderna
• Undersöka er nuvarande likviditet och kassa för att säkra att ni har buffert
• Skapa en prognos för de kommande 12 månaderna med och utan de nya anställningarna
• Ge er ett tydligt beslutunderlag: "Om de nya säljarna genererar minst X kronor i omsättning inom 6 månader, är investeringen lönsam."

Detta är typen av konkret, handlingsbar rådgivning som förvandlar osäkerhet till välgrundade beslut.

Vad kan ni förvänta er av samarbetet per månad

Ett partnerskap med en rådgivande redovisningskonsult är inte en engångskonsultation – det är ett löpande samarbete som utvecklas över tid. Här är vad ni typiskt kan förvänta er:

Löpande kommunikation

Er konsult är tillgänglig för frågor mellan mötena. Om ni behöver råd inför ett viktigt beslut, stöter på en skatteteknisk fråga eller undrar över en avvikelse i siffrorna, kan ni nå er konsult via e-post, telefon eller digitalt möte. Svarstiden är typiskt inom 24 timmar för icke-akuta frågor och omedelbart för brådskande ärenden.

Månatliga avstämningar (1 timme)

Varje månad träffas ni (fysiskt eller digitalt) för att gå igenom resultatet, analysera avvikelser, diskutera kommande åtgärder och uppdatera prognoser. Dessa möten är grunden i samarbetet och håller er på rätt spår.

Kvartalsanalyser och strategiska genomgångar

Varje kvartal görs en djupare analys där ni tittar på längre trender, justerar budgetar och sätter nya mål för nästa period. Detta är också ett bra tillfälle att diskutera större strategiska frågor som investeringar, expansion eller omstruktureringar.

Årlig budget och skatteplanering

Inför varje nytt räkenskapsår hjälper er konsult er att skapa en realistisk budget baserad på historisk data och framtidsplaner. Samtidigt görs en genomgång av skatteoptimering för att minimera er skattebörda inom ramen för lagstiftningen.

Ad hoc-stöd vid speciella händelser

När något oväntat inträffar – en stor affär, en akut likviditetskris, ett förvärv, eller en revisorsgranskning – är er konsult redo att ge dig extra stöd och vägledning.

Proaktiva förslag och insikter

En bra rådgivare väntar inte på att ni ska ställa frågan. De kommer med förslag: "Jag ser att era kostnader för främmande tjänster ökar kraftigt, ska vi titta på det?" eller "Er likviditet ser stark ut just nu, har ni övervägt att investera överskottet istället för att låta det ligga på konto?"

Detta proaktiva arbetssätt gör att ni alltid ligger steget före, snarare än att reagera när problemen redan uppstått.

Sammanfattning: Från siffror till handling

Grundläggande bokföring är nödvändig, men det räcker inte för att driva ett växande företag framgångsrikt. När ni börjar känna stress kring rapportering, när marginalerna är oklara, när besluten fattas reaktivt snarare än strategiskt – då är det dags att ta steget till professionell ekonomisk rådgivning.

En rådgivande redovisningskonsult är inte bara någon som rapporterar vad som hänt. De är en strategisk partner som hjälper er att förstå varför siffrorna ser ut som de gör, och framför allt: vad ni bör göra härnäst. De förvandlar data till insikter, och insikter till handling.

På Revea arbetar vi med auktoriserade konsulter som kombinerar djup teknisk expertis med förmågan att kommunicera komplext ekonomiskt innehåll på ett tydligt och tillgängligt sätt. Vi hjälper er inte bara att förstå era siffror, utan att använda dem som ett verktyg för tillväxt och lönsamhet.

Undrar ni om det är dags för er att ta steget till rådgivning? Kontakta oss på Revea – vi hjälper växande bolag att ta nästa steg med redovisning, lönehantering och ekonomisk rådgivning.

När företaget växer håller inte Excel-ark och ad-hoc-rutiner längre. En skalbar ekonomifunktion ger kontroll, förutsägbarhet och färre brandkårsutryckningar. I den här artikeln går vi igenom hur du bygger en hållbar struktur – från attestflöden och rapportering till roller, ansvar och automatisering.

När Excel inte räcker längre

I början av ett företags resa fungerar det ofta utmärkt att sköta bokföring, löner och fakturor i enklare system. Men när organisationen växer – fler anställda, fler leverantörer, större kassaflöden – börjar de manuella rutinerna skapa problem.

Plötsligt blir vardagen fylld av sena attesteringar, missade betalningar och rapporter som kommer för sent för att användas i beslutsprocessen. Det är här behovet av en skalbar ekonomifunktion blir tydligt: en struktur som växer i takt med bolaget och minimerar handpåläggning.

Struktur i attest- och fakturaflöden

Grunden för en fungerande ekonomifunktion är ett tydligt och effektivt flöde för leverantörsfakturor och attest. Det ska vara lätt att förstå vem som ansvarar för vad – och om möjligt ske helt digitalt.

Så skapar du ordning i flödet

• Tydliga roller och beloppsgränser. Bestäm vilka personer som får attestera vad. Exempel: avdelningschefer upp till 50 000 kr, VD över 50 000 kr.
• Automatiserade flöden. Använd ett system där fakturor går automatiskt till rätt attestant baserat på leverantör, projekt eller kostnadsställe.
• Standardiserad kontering. Låt systemet föreslå konton och kostnadsställen baserat på tidigare fakturor – det sparar tid och minskar fel.
• Digital arkivering. Pappersfakturor hör inte hemma i en skalbar funktion. Alla underlag ska vara sökbara och revisionssäkra.
• Påminnelser och deadlines. Attestering ska inte bli en flaskhals. Automatiska påminnelser frigör tid för ekonomiavdelningen.

En tydlig struktur gör att attestflödet blir både spårbart och effektivt – vilket minskar risken för fel, dubbelbetalningar och oklara kostnadsansvar.

Roller och ansvar: ekonomiassistent, redovisningskonsult och CFO-stöd

I ett växande bolag behövs fler funktioner i ekonomiarbetet – men det betyder inte nödvändigtvis fler anställda. Ofta handlar det om att fördela ansvar och kompetens på rätt nivå.

Ekonomiassistenten – navet i vardagen

Ansvarar för löpande administration: fakturahantering, kundreskontra, leverantörsreskontra, löneunderlag och enklare bokföring. En ekonomiassistent ska arbeta nära verksamheten och säkerställa att alla underlag kommer in i tid.

Redovisningskonsulten – tryggheten i redovisningen

Har det övergripande ansvaret för kvaliteten i bokföringen. Säkerställer att alla rapporter följer regelverk och att bolaget uppfyller sina skyldigheter gentemot Skatteverket och Bolagsverket. Konsulten kan vara intern eller extern, men ska vara auktoriserad och arbeta i moderna system.

CFO-stöd eller deltidsekonomichef – strategin bakom siffrorna

När företaget växer behövs analys och strategi. CFO-stödet tolkar siffrorna, upprättar prognoser och utvecklar rapporteringen. I tillväxtbolag kan det handla om en deltidstjänst, ett ”CFO Light-upplägg”, som ger ledningen tillgång till ekonomisk styrning utan att behöva anställa på heltid.

Ett vanligt misstag i tillväxtbolag är att låta en person göra allt. Det leder till flaskhalsar, stress och risker. En skalbar ekonomifunktion har alltid en tydlig rollfördelning och backup.

Rapportering varje månad – vad ska finnas med?

För att ledningen ska kunna fatta snabba och välgrundade beslut krävs regelbunden och standardiserad rapportering. Månadsrapporten är det centrala verktyget för att följa upp lönsamhet, kassaflöde och utveckling.

En bra månadsrapport innehåller:

• Resultaträkning med jämförelse mot budget och föregående period.
• Balansräkning som visar tillgångar, skulder och eget kapital.
• Kassaflödesanalys för att säkerställa likviditeten.
• Kommentarer och analys – vad förklarar avvikelserna?
• Prognos – uppdaterad helårsbedömning baserad på senaste utfall.
• Nyckeltal (KPI:er) för lönsamhet, soliditet, tillväxt, kundfordringar och personalomsättning.

När rapporten är standardiserad kan alla i ledningsgruppen förstå siffrorna – och använda dem som grund för handling. Det är den stora skillnaden mellan rapportering och styrning.

Automatisering – nyckeln till skalbarhet

En skalbar ekonomifunktion bygger på systemstöd och integrationer som minimerar manuell hantering. Automatisering frigör tid för analys och minskar risken för fel.

Här ger automatisering störst effekt

• Fakturahantering. Automatisk inläsning, tolkning och kontering av leverantörsfakturor.
• Bankintegration. Automatiskt matchade in- och utbetalningar i bokföringen.
• Lönesystem. Direktkoppling till Skatteverket, pensionsbolag och bokföring.
• Kvittorapportering. Digitala kvitton och attest via mobilapp.
• Rapportering. Dynamiska dashboards och realtidsdata till ledningen.

Automatisering är inte bara en kostnadsfråga – det handlar om riskminimering. Varje manuell process är en potentiell felkälla.

Ett bra riktmärke:

Om samma uppgift utförs mer än två gånger i månaden – automatisera den.

Sammanfattning och avslutande råd

En skalbar ekonomifunktion är inte en lyx för stora bolag – den är en förutsättning för tillväxt. När strukturen sitter frigörs tid, kvaliteten höjs och du får bättre kontroll på bolagets ekonomi.

Fokusera på:

• Tydliga och digitala attestflöden.
• Rätt rollfördelning och tydliga ansvarsområden.
• Regelbunden månadsrapportering som stödjer beslutsfattande.
• Automatisering och systemintegrationer som minskar handpåläggning.

Vill du bygga en mer effektiv och hållbar ekonomifunktion i ditt företag?

Kontakta oss på Revea – vi hjälper växande bolag att ta nästa steg med redovisning, lönehantering, CFO-stöd och automatiserade processer.

‍