Frågan uppstår ibland hos arbetsgivare: En medarbetare menar att hen tagit ut komptid, medan arbetsgivaren utgått från att det rört sig om semester. Vem bestämmer egentligen – och vad säger lagen?

I den här artikeln går vi igenom skillnaderna mellan komptid och semester, arbetsgivarens ansvar och vad som gäller om det blir oenighet.

Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet

Enligt svensk arbetsrätt är det arbetsgivaren som har rätt att leda och fördela arbetet. Det innebär att arbetsgivaren ytterst bestämmer när semester ska läggas ut och när kompensationsledighet kan tas. Samtidigt finns det regler som sätter gränser för arbetsgivarens beslut och som gör att dokumentation blir avgörande om det uppstår en tvist.

Komptid kräver övertid och överenskommelse

För att en anställd ska kunna ta ut kompensationsledighet krävs att:

• Övertid har beordrats eller godkänts av arbetsgivaren.
• Arbetsgivare och arbetstagare kommit överens om att övertiden ska ersättas med ledighet i stället för övertidsersättning.

En anställd kan alltså inte på egen hand bestämma att frånvaro ska räknas som komptid.

Dokumentation av övertid

Enligt arbetstidslagen ska arbetsgivare föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Om sådan dokumentation finns blir det enklare att avgöra vad som faktiskt gäller. Avsaknad av underlag kan däremot göra situationen till en bevisfråga.

Semester måste läggas ut

Semesterlagen säger att alla anställda har rätt till minst 25 semesterdagar per år, varav minst 20 ska tas ut under semesteråret. Det är arbetsgivarens ansvar att säkerställa att detta sker. Outtagna dagar kan i vissa fall sparas, men bara överstigande 20 dagar.

Om arbetsgivaren inte kan visa att semester lagts ut kan det uppstå problem – särskilt om arbetstagaren hävdar att det i själva verket handlat om komptid.

Kontrollera lönespecifikationer och planering

För att reda ut situationen kan du som arbetsgivare gå igenom:

• Lönespecifikationer – står det att utbetalningen gäller semesterlön eller semestertillägg?
• Semesterplanering – finns det skriftlig planering eller e-post kring förra årets semester?
• Tidrapporter – framgår det om frånvaron markerats som semester eller kompensationsledighet?

Sådan dokumentation kan ge svar på om det rört sig om semester eller komptid.

Praktisk hantering – så undviker du tvister

För att undvika missförstånd är det klokt att införa tydliga rutiner:

• Dokumentera alltid övertid och kompensationsledighet.
• Använd mallar för semesterplanering.
• Säkerställ att lönespecifikationerna tydligt anger vad som är semesterlön.
• Kommunicera skriftligt när kompensationsledighet beviljas.

Genom att skapa transparens minskar risken för konflikter i efterhand.

Sammanfattning

En anställd kan inte ensidigt bestämma att frånvaro ska räknas som komptid. För att kompensationsledighet ska vara giltig krävs både beordrad övertid och en överenskommelse med arbetsgivaren. Samtidigt är det arbetsgivarens ansvar att lägga ut semester varje år – och kunna visa att så skett.

Tvister kring semester och komptid handlar ofta om dokumentation och rutiner. Genom att föra tydliga register och kommunicera skriftligt kan du som arbetsgivare undvika problem.

På Revea hjälper vi företag med frågor kring lönehantering, arbetsrätt och personaladministration. Har du funderingar kring semester, komptid eller andra arbetsgivarfrågor? Kontakta oss gärna för rådgivning.

Regeringen har lagt fram ett förslag om nya 3:12-regler som kan börja gälla redan från och med beskattningsåret 2026. Den största förändringen gäller beräkningen av gränsbeloppet – dagens val mellan förenklingsregeln och huvudregeln tas bort. Istället införs ett gemensamt grundbelopp som ska beräknas för alla delägare i fåmansföretag.

I den här artikeln går vi igenom vad grundbeloppet innebär, hur det beräknas och vilka företagare som påverkas mest.

Från två regler till en gemensam modell

Sedan mitten av 2000-talet har ägare till kvalificerade andelar kunnat välja mellan:

• Förenklingsregeln (schablonregeln) – ett schablonbelopp på 2,75 inkomstbasbelopp (IBB), som kan användas i ett företag per år.
• Huvudregeln – en beräkning baserad på löneunderlag och omkostnadsbelopp.

Med de nya reglerna försvinner denna valfrihet. Istället införs ett grundbelopp motsvarande fyra IBB (vilket för 2025 är 322 400 kr) som i ett första steg fördelas på alla andelar i företaget.

Så fungerar grundbeloppet

• Varje delägare kan som mest få tillgodoräkna sig ett grundbelopp per år, oavsett antal företag.
• Om en person äger andelar i flera företag sker en proportionering utifrån ägarandelen.
• Någon möjlighet att välja i vilket bolag grundbeloppet ska användas – som i dagens system – finns inte.

Exempel:

Anna äger kvalificerade andelar i två bolag. Hennes totala grundbelopp är 322 400 kr. Beloppet måste proportioneras mellan bolagen baserat på hur många andelar hon äger, även om det bara är i ett av bolagen det finns utdelningsbara medel.

Förbättringar och försämringar

För många småföretagare innebär grundbeloppet en förbättring. Nivån på fyra IBB är högre än dagens schablonbelopp (2,75 IBB), vilket ger större utdelningsutrymme för den som tidigare använt förenklingsregeln.

Men alla gynnas inte:

• Delägare som använder löneunderlagsregeln riskerar ett lägre gränsbelopp än idag. Anledningen är att det införs ett obligatoriskt löneavdrag på åtta IBB, vilket i vissa fall överstiger kompensationen från grundbeloppet.
• Delägare med flera bolag kan drabbas negativt eftersom grundbeloppet måste spridas ut över samtliga innehav. Det kan innebära att gränsbeloppet inte hamnar där det bäst behövs.

När börjar reglerna gälla?

• De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft från och med beskattningsåret 2026.
• Gränsbeloppet beräknas på andelar som ägs vid årets ingång.
• Storleken på grundbeloppet baseras på inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret. För 2026 blir det alltså 2025 års IBB (80 600 kr).

Vad består gränsbeloppet av?

Även efter förändringen består det årliga gränsbeloppet av flera delar:

1. Grundbeloppet – fyra IBB, fördelat på alla andelar.
2. Lönebaserat utrymme – men med ett löneavdrag på åtta IBB.
3. Ränta på omkostnadsbeloppet – statslåneräntan + 9 procentenheter, men endast på belopp över 100 000 kr.
4. Sparat utdelningsutrymme – dock utan ränteuppräkning.

Sammanfattning – vad betyder detta för dig?

• Har du ett mindre fåmansföretag och har använt förenklingsregeln? Då innebär förslaget ofta en förbättring.
• Har du större löneunderlag eller äger andelar i flera bolag? Då kan förändringen istället leda till ett lägre gränsbelopp än idag.
• Reglerna börjar gälla från beskattningsåret 2026 och påverkar redan utdelningar och kapitalvinster som beslutas det året.

Behöver du hjälp att räkna?

På Revea har vi lång erfarenhet av att hjälpa fåmansföretagare att planera utdelningar, löneuttag och skatter. Vi kan guida dig genom de nya 3:12-reglerna och hjälpa dig förstå vad grundbeloppet innebär för just ditt företag.

Kontakta oss gärna om du vill ha stöd med:

• Beräkning av gränsbelopp och utdelningsutrymme
• Planering av lön och utdelning för ägare och närstående
• Rådgivning kring ägarstruktur och skatteplanering

Varför medlemskapet är viktigt för våra kunder

Som medlem i Swedish-Polish Chamber of Commerce får vi och våra kunder tillgång till ett starkt nätverk av företag, rådgivare och experter i både Sverige och Polen. Det innebär att vi kan:

• Öppna dörrar till nya kontakter – allt från samarbetspartners till potentiella kunder.
• Navigera i lokala regelverk – med stöd och insikt i både svensk och polsk lagstiftning.
• Stärka internationella affärer – genom kunskapsutbyte, seminarier och gemensamma projekt.

För våra kunder innebär detta att vi kan erbjuda mer än bara traditionella redovisnings- och revisionstjänster – vi kan också bidra som en strategisk partner när affären tar klivet utanför Sveriges gränser.

Våra språkkunskaper gör skillnad

En avgörande framgångsfaktor i internationella affärer är kommunikationen. Våra konsulter pratar svenska, engelska och polska, vilket gör samarbetet smidigt och tryggt, oavsett varifrån ditt företag kommer. För dig som kund betyder det mindre risk för missförstånd och snabbare processer.

Sverige och Polen – starka handelsband

Sverige och Polen har länge haft ett nära handelsutbyte. Enligt Business Sweden är Polen en av Sveriges största handelspartners inom både import och export. Medlemskapet i Swedish-Polish Chamber of Commerce stärker våra möjligheter att hjälpa företag att etablera sig, expandera och utvecklas på båda marknaderna.

Så kan vi stötta ditt företag

Vi på Revea hjälper dig med:

• Redovisning och revision anpassad till både svenska och internationella krav
• Skattefrågor och rådgivning vid gränsöverskridande affärer
• Lönehantering och HR-stöd när du anställer i Sverige eller Polen
• Affärsrådgivning med fokus på etablering och långsiktig tillväxt

Planerar du att expandera mellan Sverige och Polen? Vi guidar dig genom regelverk, administration och affärsmöjligheter – hela vägen från start till etablerat bolag.

Förklaring av förmånsrätt, turordning och vilka skulder som betalas först

När ett företag går i konkurs räcker ofta inte pengarna till för att betala alla skulder. Då blir det avgörande i vilken ordning fordringsägarna får betalt. Vissa skulder har så kallad förmånsrätt enligt förmånsrättslagen – de är prioriterade skulder och betalas före andra.

Men vad innebär det i praktiken? Vilka fordringar är prioriterade vid en konkurs? Och vad händer med skulder utan förmånsrätt? I den här artikeln får du en tydlig och uppdaterad genomgång av vad som gäller.

Kort svar: Vad är en prioriterad skuld?

Prioriterade skulder vid en konkurs är sådana som har förmånsrätt enligt förmånsrättslagen (1970:979). Dessa skulder har rätt till betalning före andra fordringar när tillgångarna i konkursboet delas upp. Förmånsrätt delas upp i:

• Särskild förmånsrätt – knuten till en viss tillgång (t.ex. pant, företagsinteckning)
• Allmän förmånsrätt – knuten till verksamheten, inte enskild egendom (t.ex. löner)

Varför är vissa skulder prioriterade?

I ett konkursförfarande handlar allt om tillgångar och skulder. Om bolaget inte kan betala alla sina skulder, måste någon form av prioriteringsordning tillämpas. Det är därför förmånsrätt finns – för att skydda vissa borgenärer som anses ha större risk eller särskild rätt.

Syftet är att:

• Skydda löntagare
• Upprätthålla förtroende i kreditmarknaden
• Göra det förutsägbart för långivare och leverantörer

Typer av förmånsrätt enligt lagen

Det finns två huvudsakliga typer av prioriterade skulder:

1. Särskild förmånsrätt

Gäller för skulder med säkerhet i viss egendom. Exempel:

• Pant i fastighet eller fordon
• Företagsinteckning (tidigare kallat företagshypotek)
• Retentionsrätt (t.ex. verkstad som håller inne en bil)

Dessa fordringar betalas direkt ur försäljningsvärdet av den pantsatta egendomen.

2. Allmän förmånsrätt

Gäller utan säkerhet, och avser främst:

• Lönefordringar
• Konkurskostnader (t.ex. arvode till konkursförvaltare)
• Utestående uppsägningslöner
• Redovisningskonsults arvode för bokslut och deklaration

Betalas efter särskild förmånsrätt, men före oprioriterade skulder.

Vilka skulder har inte förmånsrätt?

Skulder som saknar förmånsrätt kallas för oprioriterade fordringar. Dessa betalas sist, och ofta blir det ingen utdelning alls. Exempel:

• Leverantörsskulder
• Konsultarvoden utan avtalad säkerhet
• Skatter (undantag för vissa arbetsgivaravgifter)

Prioriteringsordning vid konkurs – steg för steg

När ett företag försätts i konkurs, sker betalning av skulder i följande ordning:

1. Massafordringar – t.ex. konkursboets hyra, lön efter konkursbeslut, arvode till förvaltare
2. Särskild förmånsrätt – exempelvis pant eller företagsinteckning
3. Allmän förmånsrätt – främst löner, uppsägningsersättning
4. Oprioriterade fordringar – leverantörer, övriga skulder
5. Efterställda fordringar – aktieägarlån, kapitaltillskott

Praktiskt exempel – fördelning av tillgångar

Vad innebär det för dig som fordringsägare?

Om du är leverantör eller långivare bör du känna till att:

• Utan säkerhet riskerar du att inte få betalt
• Förmånsrätt kan stärkas via pant eller företagsinteckning
• Avtal med säkerheter är viktiga vid kreditgivning

Statlig lönegaranti – ett viktigt skydd

Om konkursboet inte kan betala lön har anställda rätt till statlig lönegaranti:

• Gäller lön tre månader före konkursbeslutet
• Gäller även uppsägningstid
• Maxersättning 189 200 kr (2025)

Sammanfattning: Vad är prioriterade skulder vid konkurs?

Har du frågor om förmånsrätt eller konkurs?

Vi på Revea hjälper företag att navigera rätt vid ekonomiska svårigheter. Hör gärna av dig om du vill ha hjälp med:

• Konkursrådgivning
• Bokslut och fordringshantering
• Förhandling med borgenärer
• Skydd av löner och fordringar

Du når oss via vår kontaktsida

När en svensk arbetsgivare skickar ut personal för arbete i utlandet gäller särskilda regler för arbetsgivaravgifter. Avgörande är i vilket land arbetet utförs, hur länge den anställde vistas där och vilket socialförsäkringssystem personen tillhör. Okunskap kan leda till dubbla avgifter – både i Sverige och i arbetslandet – eller till att den anställde står utan socialförsäkringsskydd.

I den här artikeln går vi igenom de viktigaste reglerna, exempel och praktiska tips för svenska företag som sänder ut personal utomlands.

Vad styr arbetsgivaravgifterna?

Det är den anställdes socialförsäkringstillhörighet under utlandsvistelsen som avgör var arbetsgivaravgifter ska betalas. Reglerna utgår från:

• EU-förordning 883/04 (för EU/EES, Schweiz och Storbritannien)
• Socialförsäkringskonventioner mellan Sverige och ett 20-tal länder
• Svensk intern lagstiftning när avtal eller konventioner saknas

Grundprincipen är att en person omfattas av socialförsäkringen i det land där arbetet utförs. Men vid utsändning finns möjligheter att stå kvar i det svenska systemet under en begränsad tid.

Utsändning inom EU/EES, Schweiz och Storbritannien

Enligt EU-förordning 883/04 gäller att en utsänd medarbetare kan fortsätta vara socialförsäkrad i Sverige under en utlandsvistelse på högst 24 månader. För detta krävs:

• Att arbetstagaren var försäkrad i Sverige minst en månad innan utsändningen
• Att personen inte ersätter någon annan utsänd i arbetslandet
• Att arbetsgivaren fortsatt har verksamhet i Sverige

A1-intyg

För att undvika dubbla avgifter behöver arbetsgivaren ansöka om ett A1-intyg från Försäkringskassan (blankett FK 6220). Intyget visar vilket lands lagstiftning som gäller.

Exempel:

En anställd sänds ut till Norge i två år. Med ett giltigt A1-intyg fortsätter arbetsgivaren betala svenska arbetsgivaravgifter, och inga sociala avgifter behöver betalas i Norge.

Om uppdraget förlängs kan dispens sökas så att den anställde även fortsättningsvis omfattas av svensk socialförsäkring.

Utsändning till konventionsländer

Sverige har tecknat avtal om social trygghet med bland annat USA, Kanada, Indien, Japan och Sydkorea. Avtalen skiljer sig åt, men många omfattar enbart pensionsförmåner.

Det innebär att arbetsgivaren i vissa fall endast ska betala den pensionsrelaterade delen av arbetsgivaravgifterna i Sverige. Även här krävs dokumentation i form av ett konventionsintyg från Försäkringskassan.

Exempel:

En svensk anställd utsänds till USA i tre år. Tack vare konventionen kvarstår personen i svensk pensionsförsäkring i upp till fem år. Arbetsgivaren betalar därför endast de pensionsanknutna arbetsgivaravgifterna i Sverige.

Utsändning till länder utan konvention

När det varken finns en EU-regel eller ett bilateralt avtal gäller svensk intern rätt.

• Vid utsändning på högst ett år: den anställde kan stå kvar i svensk socialförsäkring och arbetsgivaravgifter betalas i Sverige.
• Vid utsändning på längre tid än ett år: den anställde omfattas inte längre av svensk socialförsäkring. Då ska inga svenska arbetsgivaravgifter betalas.

Exempel:

En medarbetare sänds ut till Indonesien i två år. Eftersom Sverige saknar konvention med Indonesien och utsändningen varar längre än ett år ska inga svenska arbetsgivaravgifter betalas. Arbetsgivaren behöver i stället säkerställa att medarbetaren har tillräckligt socialförsäkringsskydd genom privata försäkringar.

Risker med fel hantering

• Dubbla avgifter – både i Sverige och i arbetslandet
• Avsaknad av socialförsäkring för den anställde
• Retroaktiva krav från myndigheter i Sverige eller arbetslandet

Det är därför viktigt att alltid ansöka om rätt intyg och säkerställa att utsändningsperioden är korrekt bedömd.

Praktiska råd för arbetsgivare

• Gör en förhandsanalys av socialförsäkringstillhörigheten innan utsändning
• Ansök om A1-intyg eller konventionsintyg i god tid
• Kontrollera tidsgränserna i respektive regelverk
• Dokumentera beslut och intyg för att undvika framtida tvister
• Se över behovet av kompletterande privata försäkringar vid arbete i land utan konvention

Sammanfattning

Vilket land som ska ha arbetsgivaravgifter för utsänd personal styrs av den anställdes socialförsäkringstillhörighet. Grundregeln är att avgifter betalas i arbetslandet, men genom EU-regler, konventioner och svensk lag kan personalen i många fall stå kvar i svensk socialförsäkring under en begränsad tid.

Att hantera frågan rätt från början sparar både arbetsgivare och anställda från kostsamma misstag.

Har du frågor om arbetsgivaravgifter, utsänd personal eller internationell beskattning?

Kontakta oss på Revea – vi hjälper dig att reda ut vad som gäller för just ditt företag.

Många företag har haft svårt att navigera i de ränteavdragsbegränsningar som infördes 2019. Nu föreslås förbättringar i betänkandet SOU 2024:37, som presenterades den 31 maj 2024.

Bakgrunden är att reglerna infördes som en del av EU:s skatteflyktsdirektiv (ATAD), med syfte att förhindra aggressiv skatteplanering, men de har visat sig svårnavigerade för många företag.

Utredningen föreslog därför flera justeringar för att förenkla regelverket, förbättra förutsebarheten och stärka konkurrenskraften. Efter brett stöd från remissinstanserna har regeringen lämnat över en lagrådsremiss för vidare beredning, med målet att öka rättssäkerheten, förenkla hanteringen och säkerställa att regelverket är förenligt med EU:s direktiv mot skatteundandragande.

Utredningen innehåller även förslag till ändringar i de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna, men här fokuserar vi på huvudreglerna. Vi sammanfattar de mest centrala förändringarna, jämför dem med dagens bestämmelser och ger råd om hur ditt företag kan förbereda sig inför en eventuell lagändring.

Höjd beloppsgräns i förenklingsregeln – från 5 till 25 mkr

En av de mest påtagliga ändringarna gäller den så kallade förenklingsregeln för ränteavdrag. Idag får företag göra avdrag för ett negativt räntenetto upp till 5 miljoner kronor per år utan att tillämpa huvudregeln (EBITDA-regeln).

Utredningen föreslår att denna gräns höjs till 25 miljoner kronor. Det betyder att betydligt fler företag, särskilt mindre och medelstora, skulle kunna dra av alla sina räntekostnader utan att behöva göra den mer komplicerade EBITDA-beräkningen. Syftet är att minska administrativa kostnader och förenkla både för företag och Skatteverket.

Gemensam beräkning inom koncernen – beräkningsenhet

En stor nyhet i förslaget är att ränteavdragsutrymmet ska kunna beräknas gemensamt för en hel koncern (för de bolag som kan ge koncernbidrag sinsemellan).

Enligt dagens regler görs denna beräkning separat för varje enskilt bolag, vilket innebär att ränteintäkter i ett bolag inte kan kvittas mot räntekostnader i ett annat. Det kan leda till att ett bolag beskattas fullt ut för sina ränteintäkter medan ett systerbolag nekas avdrag för motsvarande räntekostnader.

Förslaget innebär att företag som ingår i en sådan intressegemenskap bildar en ”beräkningsenhet”, inom vilken man räknar fram ett gemensamt räntenetto och ett gemensamt avdragsutrymme. Detta minskar risken för både över- och underbeskattning inom en koncern.

Viktigt att känna till

• Varje bolag lämnar fortfarande egen deklaration och beskattas för sin vinst var för sig, men ränteavdraget samordnas inom beräkningsenheten.
• Företagen måste själva samordna ränteberäkningarna, vilket kräver planering och intern kommunikation.
• Handelsbolag och kommanditbolag ingår inte i beräkningsenheten.

Slopad tidsgräns för sparat räntenetto – evig rullning

En mycket välkommen förändring är att företag föreslås få obegränsad tid att utnyttja kvarstående negativa räntenetton. Idag får dessa bara sparas i sex år.

Förslaget innebär att denna gräns tas bort helt. Varje års negativa räntenetto fastställs i samband med att slutlig skatt beslutas och får därefter rullas vidare utan tidsgräns. Även befintliga sparade räntenetton från åren 2019–2025 ska omfattas.

Viktigt att känna till

En regel som inte ändras är att sparade negativa räntenetton faller bort helt vid ägarförändringar där någon får bestämmande inflytande över bolaget.

Så kan ditt företag förbereda sig

Förslagen är i dagsläget just förslag. Regeringen har lämnat över lagrådsremissen och anger att reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas för räkenskapsår som inleds efter 31 december 2025.

Som företagare kan du redan nu börja förbereda dig:

• Håll dig informerad – följ lagstiftningsprocessen noga.
• Analysera räntenivåerna – ligger ni under 25 mkr kan administrationen förenklas.
• Inventera sparade räntenetton – säkerställ att ni dokumenterat dem korrekt i deklarationerna.
• Överväg omprövning – i vissa fall kan ni rätta tidigare år och bygga upp ett kvarstående räntenetto som kan nyttjas framöver.
• Planera koncernvis – se över hur beräkningsenheten kan påverka era bolag.

Slutsats

Om förslagen blir verklighet väntar enklare och mer generösa ränteavdragsregler. Sverige skulle därmed närma sig andra EU-länder och skapa bättre konkurrensneutralitet.

Förberedelser redan idag kan innebära både minskad administration och förbättrat resultat efter skatt när reglerna träder i kraft 2026.

Vill du veta mer?

Revea hjälper gärna till med redovisning, revision, skattefrågor, lönehantering och ekonomisk rådgivning. Kontakta oss för att diskutera hur förslagen kan påverka just din verksamhet.

Ändringar i K-regelverken från och med 2026 – vad innebär det för ditt företag?

Bokföringsnämnden (BFN) har genomfört en omfattande översyn av K2- och K3-regelverken för årsredovisning – och resultatet innebär att fler företag måste byta från K2 till det mer omfattande K3-regelverket. Här reder vi ut vad som gäller, när det träder i kraft och hur du bör planera inför övergången.

Vad innebär de nya reglerna?

Utökat krav på att använda K3

Bokföringsnämnden har skärpt tillämpningsområdet för K2. Fler företag, även om de är små enligt lagen, kommer inte längre få använda K2 utan måste övergå till K3. Bland de nya kategorierna som omfattas finns:

• Bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar – oavsett storlek.
• Företag med filialer utomlands.
• Företag med väsentliga kryptotillgångar (exklusive företag som enstaka gånger använt krypto som betalning).
• Företag som förvärvat varor eller tjänster genom aktierelaterad ersättning, t.ex. personalincitament.
• Företag som har byggnader som står för minst 75 % av nettoomsättningen (t.ex. uthyrning).
• Företag med väsentliga uppskjutna skatteskulder.

Undantag för nuvarande K2-företag

Företag som redan tillämpar K2 och inte omfattas av de nya begränsningarna, får fortsätta att använda K2 – förutsatt att det är normalt och inte tillfälligt.

När gäller dessa förändringar?

• Gäller från räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025 – alltså för kalenderår 2026 och framåt.
• Nystartade företag som påbörjar verksamhet efter 30 juni 2025, och har förlängt första räkenskapsår som slutar 31 december 2026 eller senare, måste tillämpa de uppdaterade reglerna direkt.

Vad är de största praktiska effekterna?

För bostadsrättsföreningar

Byte från K2 till K3 innebär att schablonavskrivningar inte längre räcker. Nu krävs komponentavskrivning – exempelvis separat redovisning för tak, hissar och värmesystem. Det kan leda till högre redovisade kostnader och ökad risk för underskott, vilket i sin tur kan påverka årsavgifterna.

För fastighetsbolag och hyresverksamheter

Företag där byggnader genererar minst 75 % av nettoomsättningen måste också byta till K3 – med krav på komponentredovisning och ny skattemässig redovisning struktur.

Andra inkluderade områden

• Utländska filialer kräver mer omfattande rapportering – där K3 kräver fler notupplysningar och ibland koncernredovisning.
• Kryptotillgångar eller aktierelaterat ersättningsprogram kräver fler redovisningssteg även i K3.

Fördelar för mindre företag under lättnadsregeln

Om företaget klassas som “mindre” enligt lättnadsregeln (färre än 3 anställda, balansomslutning < 1,5 MSEK eller nettoomsättning < 3 MSEK), gäller vissa undantag i K3 – exempelvis slopad kassaflödesanalys eller koncernredovisning.

Hur kan du förbereda dig?

Sammanfattning

• BFN har bestämt att fler företag måste gå från K2 till K3, trots att de är små enligt lag.
• Beslutet träder i kraft för räkenskapsår som inleds under 2026. Nystartade företag påverkas direkt om verksamheten inleds efter 30 juni 2025.
• Den tydligast märkbara förändringen är komponentavskrivningar – särskilt märkbara för bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag.
• Förbered dig redan nu! Hör gärna av dig till oss på Revea om du vill ha hjälp med analys, tidsplanering eller praktisk implementering.

Vill du veta mer om de nya reglerna?

Fundera på hur dessa förändringar påverkar just ditt företag. Kontakta gärna oss på Revea så hjälper vi dig att lägga upp en tydlig och trygg plan för övergången till K3.

Att besluta om extra utdelning – även kallad efterutdelning – innebär fler formella krav än vid ordinarie utdelning. Här går vi igenom vad det är, hur processen ser ut och vilka skatteregler som gäller.

Vad är en extra utdelning?

En extra utdelning är utdelning som beslutas på en bolagsstämma som inte är ordinarie årsstämma. Det kan göras när som helst under året, både före och efter årsstämman.

Så går processen till

För att besluta om extra utdelning behöver bolaget följa ett antal steg:

1. Styrelsen förbereder förslag till utdelning och övrig dokumentation.
2. Styrelsen beslutar att kalla till extra bolagsstämma.
3. Kallelse skickas till aktieägarna enligt bolagsordningen.
4. På stämman fattas beslut och protokoll upprättas.
5. Utdelningen registreras hos Bolagsverket.
6. Utbetalning sker.
7. Utdelningen bokförs.
8. Kontrolluppgift lämnas till Skatteverket.

Vilka handlingar krävs?

Styrelsen ska ta fram ett dokument ”förslag till vinstutdelning”. Det ska bland annat innehålla:

• utdelningsbelopp per aktie och totalt belopp,
• tidpunkt för utbetalning,
• tillgängligt fritt eget kapital,
• vilken egendom som delas ut (om det inte gäller kontanter),
• senaste årsredovisning (inklusive revisionsberättelse om bolaget har revisor),
• styrelsens yttrande enligt försiktighetsregeln (ABL 18:4),
• redogörelse för händelser av väsentlig betydelse efter senaste årsredovisning (ABL 18:6 p.3),
• revisorns yttrande över denna redogörelse (ABL 18:6 p.4).

Undantag kan gälla för vissa bilagor om bolaget saknar revisor och samtliga aktieägare samtycker.

Hur mycket kan delas ut?

Enligt beloppsspärren i aktiebolagslagen får du bara dela ut det som återstår av fritt eget kapital i den senaste fastställda årsredovisningen. Har flera extra utdelningar redan beslutats under året minskas det kvarvarande beloppet.

Utöver detta gäller försiktighetsregeln – utdelningen måste vara försvarlig med hänsyn till företagets kapitalbehov, risker, likviditet och ekonomiska ställning i övrigt.

Skatt på extra utdelning

Som ägare i ett fåmansbolag beskattas du enligt 3:12-reglerna:

• Utdelning inom gränsbeloppet: 20 %.
• Utdelning därutöver, upp till 90 inkomstbasbelopp: beskattas som tjänst (ca 32–57 %).
• Utdelning över detta: beskattas i kapital (30 %).

Det är alltså viktigt att planera utdelningen utifrån både bolagets ekonomi och din egen skattesituation.

Kallelse till extra stämma

Kallelsen ska innehålla tid och plats, dagordning, förslagens innehåll och information om aktieägarnas rätt att delta.

• Minsta kallelsetid i privata aktiebolag är två veckor, om inte bolagsordningen eller aktieägaravtal anger längre tid.
• Om samtliga aktieägare samtycker (SAS-principen) kan kallelsen hoppas över. Då dokumenteras det i protokollet.

Beslut kan även fattas utan möte, så kallad ”skrivbordsstämma” (per capsulam), om alla aktieägare skriver under protokollet.

Anmälan till Bolagsverket och Skatteverket

• Extra utdelning ska anmälas till Bolagsverket, digitalt eller via blankett 828. Protokoll behöver inte längre bifogas.
• Kontrolluppgift (KU31) ska lämnas till Skatteverket senast 31 januari året efter beslutet.

Ska extra utdelning granskas av revisor?

Om bolaget har en vald revisor gäller särskilda krav. Då måste styrelsen ta fram en redogörelse för händelser av väsentlig betydelse efter senaste årsredovisningen (ABL 18:6 p.3). Revisorn ska sedan lämna ett yttrande över redogörelsen (ABL 18:6 p.4). Utan revisorns yttrande kan bolagsstämman inte fatta ett giltigt beslut om extra utdelning.

Det innebär:

• Bolag med revisor – revisorns yttrande är alltid obligatoriskt, även om alla aktieägare är överens.
• Bolag utan revisor – om samtliga aktieägare samtycker kan styrelsens redogörelse hoppas över och beslut fattas ändå.

Vad är formlös utdelning?

Formlös utdelning är när pengar betalas ut som utdelning utan att korrekt dokumentation finns. Det är inte tillåtet och kan klassas som otillåtet lån. Rekommendationen är därför att alltid dokumentera beslutet i stämmoprotokoll och följa alla formella regler.

Sammanfattning

Extra utdelning är ett sätt att ta ut kapital ur bolaget mellan ordinarie stämmor. Men processen kräver korrekt dokumentation, anmälan till myndigheter och – om bolaget har revisor – alltid ett yttrande från revisorn.

Vill du veta hur reglerna påverkar just ditt bolag och hur du bäst planerar utdelningen? Kontakta gärna oss på Revea så hjälper vi dig med både planering och genomförande.

Från och med räkenskapsåret 2026 ska alla bostadsrättsföreningar tillämpa det mer avancerade regelverket K3 – vilket innebär att byggnader ska komponentindelas och skrivas av över varje komponents nyttjandeperiod. Nu har FAR tillsammans med sju ekonomiska förvaltare och tre revisionsbyråer tagit fram en vägledning som hjälper BRF:er att genomföra övergången på rätt sätt.

Varför behövs komponentindelning?

Enligt de uppdaterade reglerna från Bokföringsnämnden (BFN) räcker det inte längre att redovisa byggnaden som en enhet. I K3 ska byggnaden delas upp i komponenter som exempelvis stomme, tak, stammar, fasad och fönster – eftersom dessa har olika livslängd och därmed ska skrivas av separat.

Komponentindelningen gör det lättare att matcha framtida kostnader med rätt period och ger styrelsen bättre underlag för planering och analys.

Ny vägledning med bred förankring

FAR:s vägledning är framtagen i samarbete med:

• Förvaltare: HSB, Riksbyggen, SBC, Nabo, Bredablickgruppen, Simpleko, Fastighetsägarna
• Revisionsbyråer: Kungsbron Borevision, BoRevision i Sverige, LR Bostadsrättsrevision
  

Detta breddade samarbete ger vägledningen legitimitet och praktisk förankring – något som underlättar för styrelser, förvaltare och revisorer i övergången till K3.

Vad innehåller vägledningen?

Vägledningen ger praktiskt stöd inom:

• Metodval: bruttometoden och direkt infasning
• Samband med underhållsplanen
• Bedömning av nyttjandeperioder
• Tabeller med procentuella andelar för olika komponenter
• Tre konkreta exempel: byggnader med olika ålder och skick
• Hantering av särskilda situationer, t.ex. uppskrivna värden eller pågående komponentutbyten
  

Du hittar hela vägledningen här:
‍Komponentindelning i bostadsrättsförening – PDF (FAR)

Vår rekommendation

Om du arbetar med redovisning i en BRF – oavsett om du är styrelseledamot, ekonomisk förvaltare eller revisor – bör du sätta dig in i vägledningen redan nu. Det kommer att underlätta planering, anläggningsregister, och avskrivningar när övergången till K3 sker.

Vill du ha hjälp med övergången till K3, komponentindelning eller uppdatering av anläggningsregistret?
Hör av dig till oss på Revea – vi stöttar bostadsrättsföreningar med redovisning, revision och rådgivning.