Här hittar ni nyheter och insikter om oss, branschen och ekonomi i stort.
Intern kontroll i mindre bolag – hur undviker du ekonomiska risker och personligt ansvar
I mindre bolag är ekonomifunktionen ofta “slimmad”: en person sköter fakturor, banken, löner och rapporter – ibland parallellt med försäljning och leverans. Det är effektivt, men det skapar också en riskbild som många underskattar: när rollerna flyter ihop och kontrollerna blir informella ökar sannolikheten för fel, sena inlämningar, felaktiga utbetalningar och i värsta fall misstankar om oegentligheter.
Intern kontroll handlar därför inte om att bygga en tung “compliance-maskin”. Det handlar om att skapa en betryggande kontroll över bokföring, betalningar och uppföljning – på en nivå som är rimlig för ett litet bolag. Det är också här kopplingen till personligt ansvar blir tydlig. Aktiebolagslagen slår fast att styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföring, medelsförvaltning och ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Nedan går vi igenom vad intern kontroll betyder i praktiken, vilka riskområden som brukar fälla små bolag – och hur du kan bygga ett enkelt men robust “minimipaket” av rutiner.
Vad är intern kontroll i ett mindre bolag?
Intern kontroll är summan av de rutiner, ansvarsfördelningar och kontrollmoment som gör att ni kan lita på att:
- pengar betalas ut på rätt grund och till rätt mottagare
- intäkter och kostnader hamnar i rätt period och på rätt konto
- skatter och avgifter blir rätt och betalas i tid
- rapporteringen går att följa upp (och förklara)
- underlag går att visa i efterhand (revision, bank, Skatteverket, ägare)
Det är alltså lika mycket ett arbetssätt som en mapp med policys. Och det viktiga är att det fungerar även när någon är sjuk, när tempot ökar eller när ni byter system.
Varför intern kontroll hänger ihop med personligt ansvar
I små bolag är det vanligt att man tänker: “Det är ju ett aktiebolag, då är jag skyddad.” I grunden stämmer det – men det finns viktiga undantag där personligt ansvar kan aktualiseras.
1) Bokföring och “garantansvar”
Bokföringen måste vara ordnad. Ekobrottsmyndigheten beskriver att ansvar för att bokföringen sköts kan ligga på VD (om sådan finns) men att även styrelseledamöter kan bli ansvariga.
Högsta domstolen har också tydliggjort att styrelsen i ett aktiebolag bär ett övergripande ansvar för att organisationen möjliggör betryggande kontroll, vilket knyter an till risken för bokföringsbrott när bokföringsskyldigheten åsidosätts.
Praktiskt: Om bokföringen blir eftersatt, verifikationer saknas eller periodiseringar blir “gissningar” utan underlag – då är det inte längre enbart en administrationsfråga.
2) Skatter och avgifter: företrädaransvar
Som företrädare för en juridisk person kan man i vissa fall bli personligt betalningsansvarig för obetalda skatter och avgifter på skattekontot.
Reglerna finns i skatteförfarandelagen och handlar i korthet om ansvar kopplat till agerande/underlåtenhet i samband med betalning av skatter och avgifter.
Praktiskt: En stark intern kontroll runt skattedeklarationer, arbetsgivardeklarationer och betalningsdatum minskar risken för att problem “hinner bli stora” innan någon reagerar.
3) Kapitalbrist och kontrollbalansräkning
Om det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger vissa nivåer finns det en formell process kring kontrollbalansräkning och åtgärder. Bolagsverket beskriver skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning vid misstanke om att hälften av aktiekapitalet är förbrukat.
Bokföringsnämnden sammanfattar också att reglerna om kontrollbalansräkning och personligt ansvar finns i 25 kap. aktiebolagslagen.
Praktiskt: Utan fungerande månadsuppföljning och avstämningar missar man ofta kapitalbrist tidigt – och det är då risken för fel beslut ökar.
De vanligaste riskerna i små bolag (och varför de uppstår)
Små bolag drabbas sällan av “en stor smäll” direkt. Det börjar nästan alltid med små läckor:
- leverantörsfakturor attesteras inte ordentligt
- utlägg ersätts utan tydliga underlag
- moms och arbetsgivaravgifter betalas “när det finns pengar”
- bankavstämning görs mer sällan än man tror
- kundinbetalningar prickas av för sent
- rapporteringen blir en efterhandskonstruktion inför bokslut
Det är här intern kontroll gör mest nytta: den fångar upp avvikelser tidigt, medan de fortfarande är billiga att åtgärda.
Minimipaketet: intern kontroll som faktiskt funkar i vardagen
Här är ett upplägg som många mindre bolag klarar att driva – utan att skapa onödig administration.
1) Tydliga roller, även om ni är få
Aktiebolagslagen ställer krav på betryggande kontroll.
Men i ett litet bolag kan du sällan separera alla roller fullt ut. Lösningen är istället att vara tydlig med vem som gör vad – och lägga in “mothåll” där risken är som störst:
- Den som registrerar en leverantör i systemet bör inte ensam kunna lägga upp bankkonto + attestera betalning.
- Bankutbetalningar ska alltid ha en andra kontroll (även om det bara tar 2 minuter).
- Alla större beslut ska dokumenteras (även kort) så att det går att följa i efterhand.
2) Månadscykel med fasta kontrollpunkter
Det snabbaste sättet att få kontroll är att införa en enkel månadsrutin:
- Bankavstämning (alla konton)
- Reskontraavstämning (kund/leverantör)
- Moms- och arbetsgivardeklarationscheck (innan inlämning)
- Kort resultatanalys: “Vad är nytt sen förra månaden?”
- Likviditetsblick: kommande 4–8 veckor
När det sitter blir det också mycket lättare att upptäcka signaler på kapitalbrist i tid.
3) Kontroller där pengar lämnar bolaget
Fokusera på tre flöden:
- Leverantörsbetalningar: attestregler + rimlighetskontroll (belopp, avtal, bankkonto)
- Utlägg/kortköp: tydlig policy + krav på underlag
- Lön: låsdatum, underlag, attest och avstämning mot anställningsavtal
4) Dokumentation och arkivering – underskatta inte detta
Många risker blir verkliga först när man inte kan visa underlag. Bokföringslagen anger bland annat bevarandetid och att räkenskapsinformation ska sparas till och med det sjunde året efter kalenderåret då räkenskapsåret avslutades.
Skatteverkets vägledning beskriver samma grundprincip om sju års bevarande.
Enkel riskmatris: från problem till kontroll
När är det dags att ta hjälp?
Om du känner igen något av detta är det ofta mer kostnadseffektivt att ta tag i kontrollen tidigt:
- du får rapporter sent (eller litar inte på dem)
- likviditeten överraskar er månad efter månad
- skatter och avgifter blir en stresspunkt
- samma person gör “allt”, utan insyn från någon annan
- det blir mycket manuellt arbete i bank och Excel
I praktiken kan stöd se ut på flera sätt: allt från att ni får hjälp att sätta upp rutiner och månadsrapportering, till att ni outsourcar delar eller hela ekonomifunktionen.
Sammanfattning
Intern kontroll i ett mindre bolag är i grunden ett sätt att skapa arbetsro: rutiner som gör att pengar, skatter, bokföring och rapportering håller – även när tempot ökar. Det minskar risken för fel, dyra missar och onödiga diskussioner i efterhand. Och det är extra viktigt eftersom styrelsens ansvar för betryggande kontroll och företrädaransvar för skatter och avgifter kan få personliga konsekvenser om något går riktigt snett.
Vill du att vi på Revea går igenom era rutiner och föreslår ett “minimipaket” för intern kontroll som passar just er storlek och bransch? Ring 08-678 18 40 eller mejla info@revea.se.
Nya lagar och regler 2026: Den kompletta guiden för dig som driver företag
När dimman efter nyårsfirandet lagt sig är det dags för landets företagare att blicka framåt. 2026 är ett år som präglas av både förenklingar och nya administrativa krav. För många ägare av fåmansbolag är årets stora nyhet de nya utdelningsreglerna, men även på hållbarhets- och HR-sidan sker förändringar som kräver uppmärksamhet.
Vi har sammanställt de viktigaste lagändringarna och nyheterna som trätt i kraft eller väntar runt hörnet.
De nya 3:12-reglerna – enklare och ofta förmånligare
Den kanske mest efterlängtade förändringen för ägare av fåmansföretag är de nya 3:12-reglerna som trädde i kraft den 1 januari 2026. Syftet med reformen har varit att förenkla det snåriga regelverket och utjämna skillnader mellan olika typer av delägare.
Här är de viktigaste förändringarna:
- Enklare beräkning: Den tidigare förenklingsregeln (schablonbeloppet) har ersatts av ett nytt grundbelopp som baseras på inkomstbasbeloppet. Detta gör systemet mer förutsägbart.
- Slopat löneuttagskrav: Det omdiskuterade löneuttagskravet (att du måste ta ut en viss lön för att få tillgodoräkna dig löneunderlag) har i princip tagits bort och ersatts med ett schablonavdrag. Detta gynnar särskilt delägare i bolag med många anställda men där ägaren själv inte tar ut en marknadsmässig topplön.
- Kortare karenstid: Tidsgränsen för "karensbolag" (trädabolag) har kortats från fem till fyra år, vilket gör det smidigare vid avveckling eller omstrukturering.
För dig som planerar årets utdelning innebär detta att du bör se över dina beräkningar tillsammans med din redovisningskonsult, då utrymmet för lågbeskattad utdelning kan ha ökat.
Bolagsskatten ligger kvar
Trots att det under 2025 diskuterades och lades fram förslag om att sänka bolagsskatten från 20,6 % till 20 % som en tillväxtåtgärd, genomfördes inte sänkningen i den slutgiltiga budgeten för 2026. Bolagsskatten ligger därmed kvar på 20,6 % tills vidare. Däremot har andra lättnader införts, bland annat sänkt skatt på arbetsinkomster (se nedan).
CSRD: Nu omfattas fler bolag av hållbarhetskrav
EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering, CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), fortsätter att rullas ut. Från och med räkenskapsåret som inleds 2025 (med rapportering 2026) omfattas nu även stora företag som uppfyller minst två av följande tre kriterier:
- Fler än 250 anställda
- Mer än 550 MSEK i nettoomsättning
- Mer än 280 MSEK i balansomslutning
Detta innebär att betydligt fler svenska onoterade bolag nu måste redovisa sin klimatpåverkan, sociala ansvarstagande och styrning enligt ESRS-standarden. För mindre företag som ännu inte omfattas direkt är det ändå hög tid att börja samla in data, då större kunder och banker i allt högre grad kommer att efterfråga denna information som en del av sina egna leverantörskedjor.
Arbetsmarknad: Förbered er för lönetransparens
En av de viktigaste förändringarna att förbereda sig på under våren är Lönetransparensdirektivet. Även om den fulla implementeringen i svensk lag sker sommaren 2026, bör arbetsgivare agera nu.
Direktivet ställer krav på att arbetsgivare ska kunna redovisa löneskillnader mellan könen och ge anställda insyn i lönesättningen.
- Vad innebär det? Arbetssökande har rätt att få information om ingångslön eller löneintervall redan i rekryteringsprocessen. Anställda får rätt att begära ut information om genomsnittliga lönenivåer för lika eller likvärdigt arbete.
- Tips: Se över era lönekartläggningar och säkerställ att ni har tydliga, könsneutrala kriterier för lönesättning innan lagen träder i kraft fullt ut.
Ekonomi och Skatt: Det här gäller för inkomståret 2026
Förstärkt jobbskatteavdrag och sänkt skatt på pension
Regeringen har genomfört ytterligare en förstärkning av jobbskatteavdraget. Det innebär mer pengar i plånboken för de flesta löntagare, med en genomsnittlig skattesänkning på några hundralappar i månaden. Även skatten på pension har sänkts för att öka drivkrafterna för ett längre arbetsliv och stärka ekonomin för äldre.
Höjt reseavdrag
En positiv nyhet för pendlare är att gränsen för reseavdrag justeras. För inkomståret 2026 har den nedre beloppsgränsen för när du får börja göra avdrag för resor till och från arbetet höjts från 11 000 kronor till 15 000 kronor. Det innebär att endast kostnader som överstiger 15 000 kronor är avdragsgilla, vilket är en skärpning jämfört med tidigare år.
ROT och RUT
Den tillfälliga höjningen av taket för ROT-avdraget som gällde under andra halvan av 2024 är borta. Från 2025 och framåt gäller de ordinarie nivåerna:
- ROT: Max 50 000 kr per person och år (30 % av arbetskostnaden).
- RUT: Max 75 000 kr per person och år (50 % av arbetskostnaden).Det sammanlagda taket för ROT och RUT är 75 000 kr per person och år.
Sänkt skatt på drivmedel
I linje med regeringens energipolitik sänktes skatten på bensin och diesel vid årsskiftet 2025/2026. Tillsammans med justeringar i reduktionsplikten syftar detta till att hålla nere transportkostnaderna för både privatpersoner och företag.
Viktiga påminnelser från föregående år
Vissa regler som infördes under 2025 har nu fått fullt genomslag eller är viktiga att påminnas om:
- Växastödet: Reglerna för nedsatt arbetsgivaravgift för de första anställda (Växastödet) omfattar numera de två första anställda, vilket gör det billigare för soloföretagare att börja anställa.
- Förseningsavgifter: Bolagsverket har höjt avgifterna för sent inlämnad årsredovisning. Det är nu dyrare än någonsin att slarva med deadlines – första avgiften ligger på 7 500 kr.
- Digital inlämning: Allt fler företagsformer uppmanas (och kommer på sikt tvingas) att lämna in årsredovisningen digitalt. Har du inte ställt om än är 2026 året att göra det.
Fotnot: Informationen i denna artikel är baserad på gällande lagstiftning och budgetbeslut per januari 2026. Vi rekommenderar alltid att du stämmer av specifika skattefrågor med en kvalificerad rådgivare.
Outsourcad ekonomiavdelning – när lönar det sig?
Att outsourca ekonomiavdelningen är inte bara en “spara pengar”-fråga. För många företag handlar det lika mycket om att få stabilitet, rätt kompetens i rätt tid och en ekonomi som hänger med när verksamheten växer (eller förändras).
I den här artikeln går vi igenom när outsourcing brukar löna sig, vad du vinner, vilka risker du behöver hantera – och en praktisk checklista inför beslutet.
Vad menas med “outsourcad ekonomiavdelning”?
En outsourcad ekonomiavdelning betyder i praktiken att hela eller delar av ekonomifunktionen flyttas till en extern partner – till exempel:
- löpande bokföring och avstämningar
- kund- och leverantörsreskontra
- lönehantering
- moms, arbetsgivardeklarationer och rapportering
- månadsbokslut, analys, controlling och CFO-stöd
Upplägget kan vara helt outsourcat eller hybrid (t.ex. att ni behåller en ekonomiansvarig internt men outsourcar “produktionen”).
Vill du se hur vi beskriver upplägget på Revea kan du läsa om Outsourcad ekonomi här.
När lönar det sig? 8 tydliga signaler
Outsourcing brukar vara mest lönsamt när minst några av punkterna stämmer:
- Ni växer, men ekonomin hänger inte med (rapportering kommer för sent, beslut tas på magkänsla).
- Ni har nyckelpersonsrisk (en person kan “allt” – och det blir sårbart vid sjukdom/uppsägning).
- Det blir dyrt att rekrytera och behålla kompetens i en tight marknad.
- Ni vill skala upp/ner snabbt utan att fastna i fasta kostnader.
- Ni lägger för mycket tid på administration i ledning/grundarteam.
- Ni behöver bättre kontroll: månadsbokslut, likviditet, nyckeltal och prognoser.
- Ni står inför förändring: nytt affärssystem, ny bolagsstruktur, expansion eller ny finansiering.
- Ni vill få ordning på compliance (moms, arbetsgivardeklarationer, arkivering och rutiner).
Kostnadsbilden: internt vs outsourcat
Det som ofta avgör lönsamheten är inte “timpris”, utan totalen: redundans, kvalitet, risk och ledtid.
En viktig sak att komma ihåg: även om du anlitar en byrå är det fortfarande du som ansvarar för att bokföringen blir rätt.
Vanliga vinster – och vad forskningen säger
Det finns tre “klassiska” drivkrafter som återkommer i större undersökningar om outsourcing och shared services:
- Kostnad och effektivitet
- Tillgång till kompetens
- Ökad flexibilitet och snabbare förändring
Riskerna du måste ha koll på (och hur du minimerar dem)
Outsourcing blir bra när du har kontroll på ansvar, data och processer.
1) Du kan aldrig outsourca bort ansvaret
Skatteverket är tydliga: även om någon annan sköter bokföringen är det du som ansvarar.
Ekobrottsmyndigheten beskriver samma princip: du är ytterst ansvarig och behöver agera vid brister.
Praktiskt råd: Se till att få en rutin för avstämningar, attestflöden och månadsvis uppföljning – inte bara svaret att “bokföring är gjord”.
2) Arkivering och tillgänglighet (bokföringslagen)
Bokföringslagen anger bl.a. bevarandetid (7 år efter utgången av kalenderåret då räkenskapsåret avslutades) och att räkenskapsinformation ska förvaras i Sverige, med vissa möjligheter/krav kring digital förvaring och anmälan.
Praktiskt råd: Säkerställ vem som ansvarar för arkiv, exportmöjligheter och åtkomst vid revision, kontroll eller systembyte.
3) GDPR och personuppgifter (extra viktigt för lön)
Lönehantering innebär alltid personuppgifter. Då behöver ni normalt ett personuppgiftsbiträdesavtal och tydlighet kring roller, instruktioner, säkerhet och incidenthantering.
Praktiskt råd: Kräv tydlig beskrivning av var data lagras, behörigheter, loggning och rutiner vid incident.
Så väljer du rätt upplägg: 3 modeller
Modell A: Outsourca transaktionerna
Passar när ni vill avlasta administrationen men behålla analysen internt.
- bokföring, reskontra, moms/AGI, avstämningar
- ni behåller ekonomiansvarig/controller
Modell B: Hybrid ekonomiavdelning
Passar när ni vill ha kontroll och tempo – men slippa bemanna allt själva.
- ni har 1–2 nyckelpersoner internt
- byrån står för team, backup och specialister
Modell C: “Ekonomiavdelning som tjänst”
Passar när ni vill lägga helheten externt och jobba mer med styrning och beslut.
Ett tips är att knyta upplägget till hur ni vill jobba med ekonomistyrning (rapportering, nyckeltal, uppföljning).
Checklista: innan du bestämmer dig
- Omfattning: Vad ska ingå (och vad ska inte ingå)?
- Roller & ansvar: Vem gör vad, vem attesterar, vem äger masterdata?
- Rapportpaket: Vilka rapporter behöver du – och när?
- System: Ska ni fortsätta i era verktyg eller byta? Hur ser integrationerna ut?
- SLA: Svarstider, deadlines, kvalitet och avvikelsehantering.
- Informationssäkerhet & GDPR: Biträdesavtal, behörigheter, loggar, incidentrutiner.
- Exit-plan: Hur tar ni hem funktionen igen eller byter leverantör utan kaos?
Vanliga frågor
Tappar vi kontrollen om vi outsourcar?
Inte om ni sätter ett tydligt attestflöde, rapportpaket och ansvarsfördelning. Kom ihåg: ansvaret ligger fortfarande hos bolaget.
När är lön outsourcing extra värdefullt?
När ni vill minska risken för fel, få ordning på rutiner och slippa sårbarhet – men samtidigt behålla tempo och transparens. Se gärna Reveas guide om att köpa lönetjänster.
Måste vi tänka på GDPR?
Ja, särskilt för lön. Personuppgiftsbiträdesavtal och tydliga instruktioner är centralt.
Sammanfattning
Outsourcad ekonomiavdelning lönar sig oftast när ni behöver skala, minska sårbarhet och höja kvaliteten i rapportering och kontroll – utan att bygga en stor intern funktion. Men det kräver ett genomtänkt upplägg: ansvar, data, processer och uppföljning.
Vill du bolla vilket upplägg som passar just er (helhet, hybrid eller enstaka delar som lön)? Hör av dig till Revea på 08-678 18 40 eller info@revea.se.
När är det dags att anlita en rådgivande redovisningskonsult?
Många företag startar sin ekonomihantering med enkel bokföring – kvitton samlas in, fakturor betalas, och en extern bokförare ser till att allt kommer in i systemet. Det fungerar utmärkt i början. Men när verksamheten växer, när antalet anställda ökar och när de strategiska frågorna blir fler, räcker inte längre den grundläggande bokföringen.
Det är i det skedet som skillnaden mellan "bokföring" och "ekonomiskt stöd" blir tydlig. Bokföring dokumenterar vad som hänt. Rådgivning hjälper er att förstå varför det hände och vad ni bör göra härnäst. En rådgivande redovisningskonsult förvandlar era siffror från historiska noteringar till framtidsorienterade handlingsplaner.
I den här artikeln guidar vi er genom hur ni känner igen när det är dags att ta steget från enbart bokföring till professionell ekonomisk rådgivning, vad ni kan förvänta er av samarbetet, och hur ett sådant partnerskap faktiskt fungerar i vardagen.
Bokförare vs rådgivare – två olika roller med olika värde
För att förstå när ni behöver en rådgivande redovisningskonsult är det viktigt att förstå skillnaden mellan en bokförare och en rådgivare. Båda rollerna är värdefulla, men de fyller helt olika funktioner i er verksamhet.
Vad gör en bokförare?
En bokförare hanterar den löpande, operativa ekonomihanteringen. Deras primära uppgift är att säkerställa att alla transaktioner registreras korrekt, att fakturor betalas i tid och att grundläggande rapporter som moms, arbetsgivardeklaration och årsredovisning lämnas in enligt lag.
En bokförare arbetar reaktivt och retrospektivt – de dokumenterar vad som redan har hänt. De säkerställer att siffrorna stämmer, att skattemyndigheten får rätt uppgifter och att er ekonomi är ordentligt dokumenterad. Det är ett oumbärligt arbete, men det är snarare en administrativ funktion än en strategisk resurs.
Vad gör en rådgivande redovisningskonsult?
En rådgivande redovisningskonsult går långt bortom den grundläggande bokföringen. De analyserar era siffror, identifierar mönster, förklarar vad siffrorna betyder för er verksamhet och hjälper er att fatta välgrundade beslut.
En rådgivare arbetar proaktivt och framtidsorienterat. De ställer frågor som: Varför sjunker era marginaler? Vilka produkter eller tjänster är mest lönsamma? Hur kan ni optimera er skatteplanering inför årsskiftet? Vad behöver ni för likviditet för att genomföra den planerade expansionen?
En rådgivande konsult är inte bara en rapporterande funktion – de är en strategisk partner som hjälper er att använda ekonomin som ett verktyg för tillväxt.
Jämförelse: Bokförare vs Rådgivare
Båda rollerna är viktiga, men de svarar på olika behov. Ett växande företag behöver ofta båda – en effektiv bokföringsfunktion som hanterar det dagliga, och en rådgivare som hjälper er att navigera de strategiska frågorna.
Signalerna som visar att ni behöver rådgivning
Hur vet ni när det är dags att gå från grundläggande bokföring till professionell ekonomisk rådgivning? Här är de tydligaste signalerna:
1. Stress och osäkerhet kring rapportering
Om ni känner er stressade varje gång det är dags för månadsavslut, bokslut eller skattedeklaration, är det en tydlig signal. Ni bör inte behöva sitta uppe sent på kvällarna och klia er i huvudet över varför siffrorna inte stämmer, eller varför likviditeten inte är där ni förväntade er.
En rådgivande konsult hjälper er att bygga rutiner och processer som gör rapporteringen smidig och förutsägbar. De ser till att ni alltid har en aktuell bild av ekonomin, utan panik i slutet av månaden.
2. Oklara marginaler och lönsamhet
Ni vet att ni omsätter pengar, men ni är osäkra på vilka produkter, tjänster eller kunder som faktiskt är lönsamma. Kanske har ni en känsla av att vissa projekt "känns dyra" men ni har inga konkreta siffror på det.
En rådgivare hjälper er att bryta ner lönsamheten per produkt, kund eller projekt. De visar er vilka delar av verksamheten som driver tillväxten och vilka som drar ner resultatet. Med den informationen kan ni fatta välgrundade beslut om var ni ska investera mer resurser och var ni kanske behöver dra ner.
3. Reaktiva istället för proaktiva beslut
Om ni oftast fattar ekonomiska beslut i sista minuten – "Har vi råd att anställa?" "Kan vi köpa den här utrustningen?" "Vad betyder det här för våra skatter?" – utan att ha en tydlig ekonomisk plan, arbetar ni reaktivt.
En rådgivande konsult hjälper er att arbeta mer strategiskt genom budgetering, prognoser och scenarioanalyser. Ni får svar på frågorna innan de blir akuta, vilket ger er trygghet och handlingsutrymme.
4. Svårt att få finansiering
När ni söker lån, krediter eller investeringskapital kräver banker och investerare väldokumenterad ekonomisk information, prognoser och tydliga affärsplaner. Om ni kämpar med att ta fram det materialet eller om era ansökningar ofta avvisas, kan det bero på att er ekonomiska rapportering inte håller tillräckligt hög kvalitet.
En erfaren rådgivare vet exakt vad banker och investerare vill se och hjälper er att presentera er ekonomi på ett professionellt och övertygande sätt.
5. Skalning och tillväxt
Om ni är på väg att expandera – oavsett om det handlar om att öppna nya kontor, lansera nya produkter eller gå in på nya marknader – behöver ni ett starkt ekonomiskt fundament. Tillväxt utan kontroll är riskabelt.
En rådgivare hjälper er att planera expansionen, säkra likviditeten, hantera ökade kostnader och behålla lönsamheten under tillväxten.
6. Komplexa skatte- och momsfrågor
När verksamheten blir mer komplex – internationella transaktioner, flera bolag, komplicerade ägarstrukturer, eller specifika branschregler – räcker inte grundläggande bokföring. Ni behöver specialistkunskap för att optimera er skattesituation och undvika dyra misstag.
En rådgivande konsult har erfarenhet av komplexa situationer och kan navigera regelverket säkert, samtidigt som de hjälper er att utnyttja alla tillgängliga avdragsmöjligheter.
Så ser ett rådgivningsmöte ut i praktiken
Många företagsledare är osäkra på vad de egentligen kan förvänta sig av ett rådgivningsmöte. Här är hur ett typiskt månatligt möte med en rådgivande redovisningskonsult brukar se ut:
Före mötet: Förberedelse och dataanalys
Er konsult förbereder mötet genom att gå igenom er månadsrapport, analysera avvikelser, jämföra med budget och föregående perioder, samt identifiera trender och mönster. De har redan noterat vad som ser bra ut och vad som behöver uppmärksamhet.
Under mötet: Genomgång och diskussion
1. Översikt och nyckeltal (10-15 minuter): Mötet börjar med en snabb genomgång av de viktigaste nyckeltalen: omsättning, rörelseresultat, likviditet, marginaler. Ni får en tydlig bild av läget.
2. Djupdykning i avvikelser (15-20 minuter): Om något avviker från budget eller förväntan, går ni igenom det i detalj. Varför är kostnaderna högre? Varfor är omsättningen lägre? Er konsult hjälper er att förstå orsakerna.
3. Strategiska frågor och planering (15-20 minuter): Här diskuteras framtida åtgärder. Ska ni anställa? Investera i ny utrustning? Justera prissättningen? Er konsult ger er analyser och rekommendationer baserade på siffrorna.
4. Handlingsplan (5-10 minuter): Mötet avslutas med en tydlig handlingsplan. Vad ska göras innan nästa möte? Vem ansvarar för vad? Vilka beslut behöver fattas?
Efter mötet: Uppföljning och stöd
Er konsult skickar en sammanfattning av mötet med de viktigaste punkterna och nästa steg. Mellan mötena är de tillgängliga för frågor via e-post eller telefon. Ni behöver aldrig sitta ensamma med svåra ekonomiska frågeställningar.
Konkret exempel: Scenarioanalys inför nyrekrytering
Låt oss säga att ni överväger att anställa två nya säljare. Er rådgivare skulle då:
- Räkna ut den totala kostnaden för anställningarna (lön + arbetsgivaravgifter + övriga kostnader)
- Analysera hur mycket ökad omsättning som behövs för att täcka kostnaderna
- Undersöka er nuvarande likviditet och kassa för att säkra att ni har buffert
- Skapa en prognos för de kommande 12 månaderna med och utan de nya anställningarna
- Ge er ett tydligt beslutunderlag: "Om de nya säljarna genererar minst X kronor i omsättning inom 6 månader, är investeringen lönsam."
Detta är typen av konkret, handlingsbar rådgivning som förvandlar osäkerhet till välgrundade beslut.
Vad kan ni förvänta er av samarbetet per månad
Ett partnerskap med en rådgivande redovisningskonsult är inte en engångskonsultation – det är ett löpande samarbete som utvecklas över tid. Här är vad ni typiskt kan förvänta er:
Löpande kommunikation
Er konsult är tillgänglig för frågor mellan mötena. Om ni behöver råd inför ett viktigt beslut, stöter på en skatteteknisk fråga eller undrar över en avvikelse i siffrorna, kan ni nå er konsult via e-post, telefon eller digitalt möte. Svarstiden är typiskt inom 24 timmar för icke-akuta frågor och omedelbart för brådskande ärenden.
Månatliga avstämningar (1 timme)
Varje månad träffas ni (fysiskt eller digitalt) för att gå igenom resultatet, analysera avvikelser, diskutera kommande åtgärder och uppdatera prognoser. Dessa möten är grunden i samarbetet och håller er på rätt spår.
Kvartalsanalyser och strategiska genomgångar
Varje kvartal görs en djupare analys där ni tittar på längre trender, justerar budgetar och sätter nya mål för nästa period. Detta är också ett bra tillfälle att diskutera större strategiska frågor som investeringar, expansion eller omstruktureringar.
Årlig budget och skatteplanering
Inför varje nytt räkenskapsår hjälper er konsult er att skapa en realistisk budget baserad på historisk data och framtidsplaner. Samtidigt görs en genomgång av skatteoptimering för att minimera er skattebörda inom ramen för lagstiftningen.
Ad hoc-stöd vid speciella händelser
När något oväntat inträffar – en stor affär, en akut likviditetskris, ett förvärv, eller en revisorsgranskning – är er konsult redo att ge dig extra stöd och vägledning.
Proaktiva förslag och insikter
En bra rådgivare väntar inte på att ni ska ställa frågan. De kommer med förslag: "Jag ser att era kostnader för främmande tjänster ökar kraftigt, ska vi titta på det?" eller "Er likviditet ser stark ut just nu, har ni övervägt att investera överskottet istället för att låta det ligga på konto?"
Detta proaktiva arbetssätt gör att ni alltid ligger steget före, snarare än att reagera när problemen redan uppstått.
Sammanfattning: Från siffror till handling
Grundläggande bokföring är nödvändig, men det räcker inte för att driva ett växande företag framgångsrikt. När ni börjar känna stress kring rapportering, när marginalerna är oklara, när besluten fattas reaktivt snarare än strategiskt – då är det dags att ta steget till professionell ekonomisk rådgivning.
En rådgivande redovisningskonsult är inte bara någon som rapporterar vad som hänt. De är en strategisk partner som hjälper er att förstå varför siffrorna ser ut som de gör, och framför allt: vad ni bör göra härnäst. De förvandlar data till insikter, och insikter till handling.
På Revea arbetar vi med auktoriserade konsulter som kombinerar djup teknisk expertis med förmågan att kommunicera komplext ekonomiskt innehåll på ett tydligt och tillgängligt sätt. Vi hjälper er inte bara att förstå era siffror, utan att använda dem som ett verktyg för tillväxt och lönsamhet.
Undrar ni om det är dags för er att ta steget till rådgivning? Kontakta oss på Revea – vi hjälper växande bolag att ta nästa steg med redovisning, lönehantering och ekonomisk rådgivning.