Kategori: Skatt

Se upp med friskvårdsbidraget vid årsskiftet – därför är kvittodatumet så viktigt

Vad är friskvårdsbidrag – kort sammanfattat?

Friskvårdsbidrag är en skattefri personalvårdsförmån som arbetsgivare kan välja att erbjuda sina anställda. Syftet är att uppmuntra motion och hälsa – till exempel genom att ersätta kostnader för gymkort, löpning, simning, massage, ridning eller liknande aktiviteter.

För att friskvårdsbidraget ska vara skattefritt krävs bland annat att:

• förmånen är av mindre värde (max 5 000 kr per anställd och år)
• erbjudandet riktar sig till hela personalen på lika villkor
• det inte går att byta förmånen mot kontanter
• aktiviteten är av enklare slag och har inslag av motion eller friskvård.

För aktiviteter utan motion, till exempel massage eller avslappningsbehandling, får ett enskilt tillfälle normalt inte kosta mer än 1 000 kr inklusive moms för att vara skattefritt, även om den totala friskvårdsbudgeten ligger under 5 000 kr.

Maxbeloppet 5 000 kr gäller per anställning och år – har en person flera arbetsgivare kan hen alltså få upp till 5 000 kr skattefritt från respektive arbetsgivare.

Varför blir årsskiftet en fallgrop?

Det som ofta ställer till det i praktiken är inte själva reglerna – utan tidpunkten. När året ska stängas är lönekörningar, bokslut och ledigheter redan fullt upp. Samtidigt kommer de sista kvittona in, ibland väldigt sent.

Här blir tidpunkten avgörande. För att friskvårdsbidraget ska kunna räknas till ett visst beskattningsår krävs enligt Skatteverkets vägledning att:

• kvittot är daterat under det aktuella året, och
• ersättningen betalas ut under samma år
• samma kvitto bara åberopas ett beskattningsår – det får inte användas “en gång till” nästa år.

Det innebär att kvitton som kommer in efter årets sista lönekörning riskerar att hamna fel – antingen i “fel års pott” eller som skattepliktig förmån om hanteringen inte stämmer med företagets rutiner och Skatteverkets regler.

Exempel – så kan det bli fel

Några typiska situationer vi ofta ser:

Exempel 1: Kvittot kommer in för sent

• En anställd köper ett årskort på gym i november. Kvittot är daterat den 20 november.
• Företaget har sista lönekörning den 15 december. Kvitto och underlag lämnas in först den 27 december.
• Det finns ingen extra lönekörning eller rutin för december–januari.

Resultat:

• Ersättningen hinner inte betalas ut under året.
• Om arbetsgivaren ändå försöker koppla kvittot till föregående års friskvårdsbidrag kan det bli fel ur skattesynpunkt, eftersom ersättningen då inte betalats under samma år som kostnaden uppkommit.

Exempel 2: Kvitto och anställningstid

• En person anställs den 1 september.
• I december lämnar hen in ett kvitto på ett gymkort som betalats i juni, alltså innan anställningen började.

Resultat:

• Endast kostnader som uppkommit under anställningstiden kan ersättas skattefritt. Kostnader innan anställningens start omfattas inte av friskvårdsbidraget hos den nya arbetsgivaren.

Exempel 3: Kvittot används ”två gånger”

• En anställd försöker använda samma kvitto för att få ersättning dels hos nuvarande arbetsgivare, dels hos en tidigare arbetsgivare, eller först ett år och sedan ett annat.

Resultat:

• Ett och samma kvitto får bara åberopas en gång och ett beskattningsår. Försöker man använda samma kvitto igen riskerar det att ses som felaktig hantering och skattepliktig förmån.

Kan man låta sena kvitton gå på nästa års bidrag?

Vissa arbetsgivare väljer att i sina interna rutiner ange att kvitton som kommer in efter årets sista lönekörning hänförs till nästa års friskvårdsbidrag. Exempelvis beskriver Karolinska Institutet en sådan ordning där kvitton mellan sista lönekörning och årsskiftet inte kan användas för innevarande år men kan kopplas till nästa års friskvårdsbidrag.

Nyckeln här är:

• Det måste finnas tydliga, dokumenterade interna regler.
• Principerna måste tillämpas lika för alla anställda.
• Man får aldrig försöka utnyttja samma kvitto två gånger.

Om ni vill arbeta på det sättet kan det vara klokt att ta fram en tydlig policy och gärna stämma av upplägget med er redovisningsbyrå eller skatterådgivare.

Checklista inför årsskiftet – så minskar du risken för fel

Här är en praktisk checklista för dig som arbetsgivare eller löneansvarig:

• Sätt en tydlig sista dag för kvitton
• Kommunicera i god tid när årets sista dag för inlämning av kvitton är, kopplat till årets sista lönekörning.
• Bestäm hur sena kvitton ska hanteras
• Ska kvitton efter sista lönekörning kopplas till nästa års friskvårdsbidrag eller inte alls ersättas? Dokumentera beslutet.
• Kontrollera kvittodatum och anställningstid
• Säkerställ att kvitton är daterade under rätt år och under den period den anställde faktiskt varit anställd hos er.
• Följ maxbeloppet 5 000 kr och 1 000 kr-regeln
• Håll koll på total ersättning per anställd och att enskilda behandlingar utan motion inte överstiger 1 000 kr per tillfälle.
• Säkerställ lika villkor för alla
• Samma bidragsnivå och regler ska gälla för hela personalen, annars riskerar förmånen att bli skattepliktig.
• Dokumentera bedömningar
• Om ni godkänner aktiviteter som ligger i gränslandet – dokumentera varför ni bedömt dem som skattefri friskvård. Det underlättar vid en eventuell kontroll från Skatteverket.

Vanliga frågor från arbetsgivare

1. Måste vi erbjuda friskvårdsbidrag?

Nej, friskvårdsbidrag är frivilligt. Det finns ingen lag som tvingar arbetsgivare att erbjuda det, men många gör det som en del av sitt hälso- och arbetsmiljöarbete.

2. Vad händer om vi råkar betala ut för mycket?

Om det skattefria maxbeloppet på 5 000 kr per år överskrids blir hela friskvårdsbidraget skattepliktigt för den anställde, inte bara den del som överstiger gränsen.

3. Kan vi kombinera gymkort via företaget med friskvårdsbidrag?

Ja, det går att kombinera naturaförmåner (t.ex. gymkort som arbetsgivaren betalar direkt) med friskvårdsbidrag, under förutsättning att alla anställda får tillgång till båda förmånerna på lika villkor.

4. Kan outnyttjat friskvårdsbidrag sparas till nästa år?

Nej, outnyttjad pott kan normalt inte flyttas till nästa år. Bidraget är kopplat till respektive beskattningsår.

Så kan Revea hjälpa till

För många arbetsgivare är friskvårdsbidraget bara en liten del av helheten – men det är en del som måste bli rätt. Felaktig hantering kan leda till:

• onödig förmånsbeskattning för medarbetare
• extra administration i efterhand
• frågor eller granskning från Skatteverket.

Vi på Revea arbetar dagligen med lönehantering, förmåner, redovisning och skattefrågor för små och medelstora företag. Som fullservicebyrå inom redovisning, revision, lön och rådgivning hjälper vi dig att bygga rutiner som håller – både vid årsskiftet och resten av året.

Vi kan bland annat hjälpa till med:

• genomgång av nuvarande friskvårdspolicy
• förslag på praktiska rutiner kopplade till lönekörningar och årsskiften
• stöd vid tolkning av regler och bedömning av ”gränsfall”
• helhetsgrepp kring lön, förmåner, redovisning och skattefrågor.

Vill du se över era rutiner för friskvårdsbidrag och lönehantering inför kommande årsskifte?

Kontakta oss på 08-678 18 40 eller info@revea.se så pratar vi igenom din situation och vad som passar bäst för just ditt företag.

‍

Varför är reglerna annorlunda för kunder än för anställda?

När du visar uppskattning i juletid behandlar skattereglerna kunder och anställda på helt olika sätt.

• Julgåvor till anställda kan vara skattefria upp till 550 kr inklusive moms 2024–2025 och är normalt avdragsgilla för arbetsgivaren.  
• Julgåvor och julbord för kunder ses i grunden som representation eller som personlig generositet – och här är avdragsrätten betydligt mer begränsad.  

För att undvika obehagliga överraskningar i bokslutet behöver du veta när kostnaderna blir avdragsgilla – och när de bara blir en trevlig, men skattemässigt dyr, gest.

Julbord med kunder – representation, avdrag och moms

Ett julbord med kunder räknas normalt som extern representation. Här är huvudregeln:

• Ingen avdragsrätt för själva måltiden vid inkomstbeskattningen. Avdragsrätten för representationsmåltider (lunch, middag, supé) slopades redan 2017.  
• Momsavdrag är ändå möjligt på kostnader för mat och dryck upp till ett underlag om 300 kr exklusive moms per person och tillfälle.  

För att momsen ska vara avdragsgill krävs dessutom:

• att representationen har ett omedelbart samband med verksamheten, till exempel affärsförhandlingar, kundmöten eller liknande
• att du kan visa syfte och deltagare, till exempel via anteckningar på kvittot eller i ett representationsunderlag.

Kringkostnader i samband med julbord – exempelvis lokalhyra, garderob, musikunderhållning – kan ge rätt till momsavdrag på ett underlag upp till 180 kr exklusive moms per person.  

Julgåvor till kunder – normalt inte avdragsgillt

En julgåva som lämnas till kunder, leverantörer eller andra affärskontakter enbart ”för att det är jul” ses som personlig generositet. Då gäller:

• Ingen avdragsrätt vid inkomstbeskattningen
• Ingen avdragsrätt för moms

Detta gäller oavsett om du lämnar en flaska vin, en chokladkartong eller ett presentkort – så länge det är en personlig gåva utan direkt koppling till marknadsföring eller ett representationstillfälle.  

När kan en kundgåva ändå vara avdragsgill?

Det finns två viktiga undantag där gåvor till kunder kan bli avdragsgilla: representationsgåvor och reklamgåvor.

1. Representationsgåva – i samband med affärskontakter

En representationsgåva är en gåva som lämnas i samband med ett representationstillfälle – exempelvis efter en affärsförhandling, ett kundmöte eller ett studiebesök, även om det sker nära jul.  

Här gäller:

• Avdrag kan medges med högst 300 kr exklusive moms per person
• Avdraget gäller både vid inkomstbeskattningen och för moms
• Du behöver kunna visa vilket möte eller vilken förhandling gåvan hör ihop med

Det bör inte röra sig om alltför exklusiva gåvor. Överstiger värdet 300 kr exklusive moms finns risk att avdrag helt nekas.  

2. Reklamgåva – en del av marknadsföringen

En reklamgåva är en enklare present som delas ut till många, inte till enstaka utvalda personer, och som har tydlig koppling till företagets marknadsföring. Typiska exempel är:  

• almanackor, pennor eller muggar med logotyp
• enklare produkter ur det egna sortimentet
• presentartiklar av ringa värde utan personlig karaktär

Även här använder Skatteverket beloppsgränsen 300 kr exklusive moms som ”skäligt belopp” för avdragsgilla reklamgåvor.

Viktigt:

• Gåvan ska vara likadan till många – inte skräddarsydd för en viss individ.
• Den ska normalt vara försedd med företagets namn eller logotyp.
• Gåvor vid helger och personliga högtidsdagar anses inte som reklamgåvor, utan som personlig generositet, och är då inte avdragsgilla.  

Samlad översikt – julbord och kundgåvor

Exempel: Julbord med kunder – så påverkas momsen

Anta att ditt företag bjuder fyra kunder och två medarbetare (sex personer) på julbord. Restaurangnotan är 800 kr inklusive 25 procent moms per person (exempel med förenklad momssats).

• Total kostnad: 6 × 800 = 4 800 kr
• Varav moms: 25 procent, alltså 960 kr
• Underlaget per person exklusive moms är 640 kr

För momsavdrag vid representation får du bara räkna 300 kr exklusive moms per person som underlag:  

• Avdragsgillt momsunderlag: 6 × 300 = 1 800 kr
• Avdragsgill moms: 25 procent av 1 800 kr = 450 kr

Resten av momsen (960 – 450 = 510 kr) blir inte avdragsgill. Hela kostnaden för själva måltiden är dessutom icke avdragsgill vid inkomstbeskattningen.

Skillnaden mot julgåvor till anställda

Som kontrast kan det vara bra att påminna om reglerna för anställda:

• Julgåvan till anställda är skattefri för den anställde upp till 550 kr inklusive moms per person 2024–2025.
• För arbetsgivaren är kostnaden och momsen avdragsgilla, så länge beloppsgränsen hålls.  

För kunder finns ingen motsvarande ”skattefri julklapp” – avdragsrätten bygger i stället på om det är representation eller reklam enligt reglerna ovan.

Vanliga fallgropar

Några typiska misstag vi ofta ser:

• Julklapp som egentligen är representation
• En exklusiv presentkorg som lämnas i samband med ett möte kan i teorin vara en representationsgåva – men om värdet är för högt eller kopplingen till mötet är otydlig riskerar du att avdraget underkänns.
• Reklamgåva som blir för personlig
• Gåvor som är tydligt riktade till enskilda personer (t.ex. dyrare vinflaska) betraktas sällan som reklamgåva, även om du sätter en liten logga på.
• Julbord utan dokumentation
• Saknas anteckningar om syfte och deltagare kan Skatteverket ifrågasätta både att det handlar om representation och att momsen är avdragsgill.
• Blanda anställda och kunder utan att särskilja kostnader
• För att kunna hantera både moms och förmånsbeskattning korrekt är det viktigt att veta vilka som är anställda, vilka som är kunder – och hur kostnaderna fördelas.

Behöver du stöd inför årets julbord och julgåvor?

Reglerna kring julbord, kundgåvor, representation och moms ändras inte varje år – men tolkningen och detaljerna kan vara snåriga, särskilt när du vill göra ”lagom mycket” för kunderna utan att spräcka skatte- eller representationsramarna.

På Revea hjälper vi dig gärna att:

• planera julbord och andra kundaktiviteter så skatteeffektiv som möjligt
• bedöma vilka gåvor som kan bokföras som representations- eller reklamgåvor
• säkerställa rätt hantering av moms och avdrag i bokslut och deklaration.

Vill du diskutera just ditt upplägg? Hör av dig till oss på 08-678 18 40 eller info@revea.se så tittar vi på det tillsammans.

Från och med den 1 december 2025 införs ett helt nytt regelverk för bygglov i Sverige. Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att göra bygglovsprocessen enklare, mer effektiv och bättre anpassad till dagens behov. Målet är tydligt: fler bostäder, mindre administration och större frihet för fastighetsägare att utveckla sina fastigheter.

I den här artikeln går vi igenom vad lagändringen innebär, vilka åtgärder som blir bygglovsbefriade och vad du som fastighetsägare, företagare eller bostadsrättsförening behöver känna till.

Varför ändras reglerna för bygglov?

Regeringen vill öka bostadsbyggandet och samtidigt minska onödig byråkrati i plan- och byggprocessen. Genom att lätta på bygglovskraven ges både privatpersoner och företag större handlingsutrymme att utveckla sin mark och sina byggnader utan att behöva gå igenom långa handläggningstider.

Samtidigt stärks vissa skydd, bland annat i områden som är viktiga för totalförsvaret eller för kulturmiljön.

Lagändringarna utgår från regeringens proposition om ett enklare och mer ändamålsenligt regelverk för bygglov (CU2), som riksdagen nu har godkänt.

Detta blir möjligt utan bygglov

Det nya regelverket innebär flera omfattande förändringar som gör det enklare att bygga, ändra och utveckla bostäder. Här är de viktigaste nyheterna:

1. Fler åtgärder i områden utan detaljplan blir bygglovsfria

I områden som inte omfattas av detaljplan kommer fastighetsägare kunna göra fler och större ändringar utan att begära bygglov.

Detta gäller dock inte om åtgärden sker:

• nära tomtgräns,
• inom områden av riksintresse för totalförsvaret,
• eller i områden som är särskilt kulturhistoriskt värdefulla.

Det innebär större flexibilitet, men fortsatt tydliga begränsningar där samhällsintressen väger tungt.

2. Större tillbyggnader utan bygglov

Möjligheten att bygga till bostadshus utan bygglov utökas.

Större tillbyggnader än dagens regler tillåter ska bli möjliga – en förenkling som förväntas underlätta både för villaägare och bostadsrättsföreningar.

3. Fasadändringar på småhus blir bygglovsfria

För en- och tvåbostadshus slopas kravet på bygglov för fasadändringar.

Det innebär att exempelvis fasadbyten, nya kulörer eller materialval inte längre kräver bygglov – så länge åtgärden inte sker inom ett skyddat område som omfattas av särskilda bestämmelser.

4. Vindsinredning tillåts trots förbud i detaljplan

Det ska bli möjligt att beviljas bygglov för att inreda vind även när detaljplanen uttryckligen förbjuder det.

Syftet är att göra det enklare att skapa fler bostäder genom att ta tillvara befintliga byggnadsvolymer.

5. Kravet på ”planenligt utgångsläge” försvinner efter 15 år

När en detaljplans genomförandetid passerat med 15 år slopas kravet på att fastigheten ska ha ett planenligt utgångsläge.

Detta gör det möjligt att bygga vidare även när äldre planer inte längre speglar verkligheten eller dagens behov.

Vad innebär förändringarna i praktiken?

För fastighetsägare och byggaktörer väntas det nya regelverket medföra:

• kortare beslutsvägar,
• mindre administration,
• fler utvecklingsmöjligheter för befintlig bebyggelse,
• ökad flexibilitet vid renoveringar och tillbyggnader.

Samtidigt kvarstår viktiga krav inom säkerhet, bärighet, brandskydd och tekniska egenskaper – även bygglovsbefriade åtgärder måste följa Boverkets byggregler.

Vad gäller för företag och bostadsrättsföreningar?

För företag inom bygg- och fastighetsutveckling innebär de nya reglerna kortare ledtider och större möjlighet att nyttja mark utanför detaljplanerade områden. För bostadsrättsföreningar kan förändringarna innebära:

• enklare fasadrenoveringar,
• större handlingsutrymme vid tillbyggnader,
• förbättrade möjligheter att skapa nya lägenheter genom vindsinredning.

Det kan även påverka ekonomiska planer och långsiktig underhållsstrategi – särskilt för föreningar som planerar större projekt.

När börjar de nya reglerna gälla?

Alla lagändringar träder i kraft den 1 december 2025.

Pågående bygglovsärenden som inkommer före detta datum hanteras enligt nuvarande regelverk.

Behöver du hjälp att tolka reglerna?

Regelverket kring bygglov, detaljplaner och byggprocesser kan vara komplext – särskilt när fastigheten ägs av företag eller bostadsrättsföreningar där ekonomiska och juridiska konsekvenser snabbt blir omfattande.

Hos Revea hjälper vi företag, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att förstå hur nya regler påverkar budget, projektplanering och framtida investeringar.

Hör gärna av dig om du vill diskutera hur lagändringarna kan påverka just din verksamhet eller dina projekt.

Som VD behöver du inte bokföra själv – men du måste förstå siffrorna. Rätt rapporter gör skillnad för dina beslut. I den här artikeln går vi igenom de viktigaste delarna: skillnaden mellan resultaträkning och balansräkning, varför kassaflödet ofta är viktigare än resultatet, hur du använder täckningsbidrag per projekt/linje och hur månadsrapporten blir ett riktigt beslutsunderlag.

Varför du som VD måste ha koll på siffrorna

Ekonomiska rapporter kan verka dolda bakom komplicerade termer och redovisningsteknik – men för dig handlar det om tre sakliga frågor:

• Vad har bolaget presterat?
• Vilken är bolagets finansiella ställning?
• Vad händer framöver?

Det räcker alltså inte att “någon” får på ett papper – du behöver kunna tolka och agera på rapporterna. En korrekt ekonomisk rapportering ger dig och styrelsen förutsättningar att fatta välgrundade beslut, se risker i tid och följa upp resultat mot mål.

RR vs BR – vad är viktigt?

När du får din rapport varje månad eller kvartal kommer två centrala rapporter: en resultaträkning (RR) och en balansräkning (BR). Som VD behöver du förstå skillnaden – och vad du bör fokusera på.

Vad är vad?

Resultaträkning (RR) visar företagets intäkter och kostnader under en period (t.ex. ett kvartal eller år). Visar om bolaget gått med vinst eller förlust under den perioden.

Balansräkning (BR) visar bolagets ställning vid en viss tidpunkt – vad bolaget äger (tillgångar), vad det är skyldigt (skulder) och ägarnas andel (eget kapital).

Vad ska du som VD fokusera på?

En viktig poäng: de båda rapporterna kompletterar varandra – du får en helhetsbild först när du ser både resultat och ställning. För dig som VD räcker det inte att titta på “vinst” – om balansräkningen visar att bolaget är belastat med skulder eller har svag likviditet är det en varningssignal.

Tips för dig

• Be om att resultaträkningen presenteras med jämförelse mot budget och föregående period.
• Be att balansräkningen presenteras med några nyckeltal: t.ex. skuldsättningsgrad, likviditetsmått.
• Ställ krav på att siffrorna presenteras i ett språk du förstår – undvik alltför finansiellt språk utan tolkning.

Kassaflöde är viktigare än resultat

En klassisk fallgrop är att tro att “vinst = likvida medel”. Men så är det inte. Faktum är att kassaflöde ofta är viktigare för bolagets överlevnad och utveckling än resultaten i resultaträkningen.

Varför kassaflödet är avgörande

• En verksamhet kan gå med redovisad vinst men ändå ha negativt kassaflöde – då finns risk att bolaget inte har tillräckligt med likvida medel för att betala leverantörer eller löner.
• Kassaflödet visar hur mycket pengar som faktiskt rör sig in och ut ur bolaget under en period – vilket ger en bild av likviditet och operativ styrka.
• För investerare och långsiktig hållbarhet är ett stabilt positivt kassaflöde ofta viktigare än ett större bokfört resultat.

Vad du som VD ska fråga

• Vilket är bolagets operativa kassaflöde (cash flow from operations)?
• Finns det investerings- eller finansieringsaktiviteter som påverkar kassaflödet negativt?
• Om kassaflödet är negativt – vad är orsaken? Är det tillfälligt eller strukturellt?
• Behöver vi tillföra kapital eller föra in likviditetsbuffert?

Hur rapporteras kassaflödet

I rapportering till dig bör kassaflödet presenteras i en enkel översikt – gärna: kassaflöde från verksamheten, investeringar, finansiering. Det behöver inte vara detaljredovisning, men du ska kunna se om likviditeten är under press.

Kort sammanfattning

Som VD – se inte bara “bottom line” i resultaträkningen. Om kassaflödet är svagt kan bolagets framtid vara mer osäker än vad resultatet visar.

Räkna med att kassaflöde = livsnerven i bolaget.

Täckningsbidrag per projekt/linje

När bolaget har flera affärs­linjer, projekt eller produkter räcker inte alltid totalresultatet för att förstå var du tjänar pengar – eller tappar dem. Då blir täckningsbidrag ett mycket viktigt mått att ha koll på.

Vad är täckningsbidrag?

Täckningsbidrag (TB) visar hur mycket intäkten från en produkt, tjänst eller projekt bidrar till att täcka fasta kostnader och generera vinst.

Formel i enklare form:

\text{TB} = \text{Försäljningsintäkt} – \text{Rörlig kostnad}

Det finns även begreppet täckningsgrad – i procent – som visar TB i förhållande till försäljningsintäkten.

Varför är det viktigt för dig som VD?

• Du får insikt i vilka projekt/linjer som bidrar mest eller minst till bolagets täckning och vinst.
• Du kan fatta beslut om resurser: ska vi satsa mer på linjen med högt TB? Ska vi avveckla eller ompröva linjer med lågt eller negativt TB?
• I tjänste­ och projekt­bolag (exempelvis design, konsult, utveckling) gör TB att du ser om timpriser och beläggning räcker för att täcka samkostnader.

Hur göra i praktiken

1. Identifiera varje affärsenhet/projekt/linje med egen intäkt och kostnad.
2. Räkna ut TB per enhet – exempelvis en kund­projekt, en tjänste­linje, en produktlinje.
3. Jämför TB mot företagets fasta kostnader – säkerställ att total TB täcker dessa och bidrar till vinst.
4. Presentera för dig själv eller styrelsen: “Den här linjen har TB 300 000 kr, täckningsgrad 40 %, men beläggning har sjunkit så vi riskerar att TB sjunker nästa period.”

Exempel i tabell

Här ser du att Linje A bidrar betydligt mer än linje B – och linje B kanske behöver åtgärder (prislyft, kostnadskontroll eller omstrukturering). Som VD är det din uppgift att identifiera sådana insikter.

Månadsrapport som beslutsunderlag

Att arbeta som VD innebär att fatta beslut löpande – inte bara vid årsbokslut. Därför är månadsrapporteringen avgörande för att du ska ha rätt underlag för att agera i tid.

Vad ska en bra månadsrapport innehålla?

• Översikt av resultat och ställning (RR och BR) för månaden – gärna med avvikelseanalys mot budget och prognos.
• Kassaflödesöversikt för månaden eller rullande 12 månader – likviditetsläge och prognos.
• Nyckeltal: till exempel täckningsbidrag per linje/projekt, likviditetsgrad, skuldsättningsgrad, beläggning.
• Kommentarer och analys: Varför utvecklingen ser ut som den gör – vad driver siffrorna? Vilka risker och möjligheter finns?
• Framtidsblick: Vilka strategiska åtgärder krävs? Vilka händelser väntas påverka kommande period?

Varför är detta viktigt för styrelsen och dig?

Styrelsen har enligt aktiebolagslagen ansvar för att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Rapporten blir därmed ditt verktyg för att ge styrelsen rätt information – och samtidigt ge dig själv underlag att styra verksamheten.

Struktur och presentation – gör det lättläst

Som VD har du inte alltid tid att tyda detaljer – rapporten ska vara tydlig, strukturerad och insiktsdriven.

Tips:

• Använd samma struktur månad för månad – skapar igenkänning och snabb överblick.
• Lyft fram det som är viktigast – inte alla detaljer.
• Koppla siffror till konkreta insatser och ansvar – vad gör vi nu?

Praktiska steg för dig

1. Sätt upp rutiner tillsammans med ekonomi­/controller­funktion för att få färdig månadsrapport inom exempelvis två veckor efter månadsskiftet.
2. Identifiera och definiera de nyckeltal du som VD följer månatligen.
3. Håll ledningsgruppen kort – använd månadsrapporten som grund och lägg mötet direkt efter rapporten så att siffror och insatser hänger ihop.
4. Utvärdera varje månad: Vad blev bra? Vad behöver vi ändra? Vad kräver extra uppmärksamhet?

Sammanfattning och avslutande råd

Som VD behöver du inte bli ekonom, men du måste vara ekonomiskt medveten. De rapporter du får och de nyckeltal du följer ger dig kontroll – och framför allt förmågan att agera.

• Förstå skillnaden mellan resultaträkning och balansräkning – resultat visar hur det gått, balansräkning var du står.
• Sätt kassaflödet i fokus – utan likviditet finns inget hållbart bolag, oavsett hur fin vinsten ser ut på papperet.
• Mät täckningsbidrag per affärslinje/projekt – då ser du var bolaget tjänar eller tappar pengar.
• Använd månadsrapporten som ditt styrverktyg – struktur, analys och framåtblick gör att du kan fatta beslut i tid.

Är du osäker på att du har rätt rapport­ och uppföljningsstruktur – eller vill du uppgradera din månads­ och styrelserapportering till nästa nivå? Kontakta gärna oss på Revea – vi hjälper till med redovisning, revision, skattefrågor, lönehantering och ekonomisk rådgivning. Ring oss på 08-678 18 40 eller mejla info@revea.se för ett första samtal.

Senast uppdaterad: oktober 2025

Vad är milersättning?

Milersättning (eller bilersättning) är den ersättning du får för att använda egen bil i tjänsten. Den ska täcka de faktiska kostnaderna för drivmedel och bilens värdeminskning. Ersättningen kan betalas ut av arbetsgivaren skattefritt upp till vissa schablonbelopp – eller dras av i deklarationen om du själv står för kostnaden.

Ersättningen gäller endast tjänsteresor, inte resor till och från jobbet. För sådana resor finns i stället möjligheten till reseavdrag (se nedan).

Skattefri milersättning 2025 – oförändrade nivåer

Efter höjningen 2023 ligger schablonbeloppen oförändrade även 2025. Skatteverket har inte föreslagit några ändringar, vilket innebär att samma nivåer som 2024 gäller.

Aktuella belopp

Beloppen gäller för både anställda och egenföretagare. Om arbetsgivaren betalar ut mer än dessa belopp blir den överskjutande delen skattepliktig lön och underlag för arbetsgivaravgifter.

Exempel: Så räknar du ut milersättning

Anna arbetar som konsult i Göteborg och kör sin privata bil till ett kundmöte i Växjö.

Avståndet är 23 mil enkel väg, alltså 46 mil tur och retur.

• Skattefri ersättning: 46 mil × 25 kr = 1 150 kr
• Beloppet är skattefritt och behöver inte tas upp i deklarationen.

Om arbetsgivaren istället hade betalat 30 kr per mil, hade de extra 5 kr/mil (230 kr totalt) beskattats som lön.

Rätt till milersättning – anställda och egenföretagare

För anställda

Om du använder din privata bil i tjänsten kan arbetsgivaren betala ut 25 kr/mil skattefritt.

Om arbetsgivaren inte betalar ut ersättning får du själv göra avdrag i deklarationen.

För egenföretagare

Driver du enskild firma får du göra avdrag i bokföringen med samma schablonbelopp:

25 kr/mil för privat bil, 12 kr/mil för förmånsbil (bensin/diesel), och 9,50 kr/mil för elbil.

Avdragen minskar vinsten och därmed även den skatt du betalar på inkomsten.

Milersättning för elbil – så fungerar det

Elbilar har lägre driftkostnader, och därför är schablonbeloppet lägre för förmånsbilar som laddas privat.

För privata elbilar gäller dock samma belopp som för övriga drivmedel – 25 kr/mil – eftersom ersättningen ska täcka både el, service och slitage.

För tjänstebilar eller förmånsbilar som laddas hemma gäller:

• 9,50 kr/mil i skattefri ersättning när du betalar elen själv
• Arbetsgivaren bör kunna visa hur ersättningen beräknats (t.ex. via körjournal eller ladddata)

Avdrag i deklarationen

Om du inte får milersättning från din arbetsgivare kan du göra reseavdrag i deklarationen.

För att avdraget ska godkännas krävs att:

• Avståndet mellan bostad och arbetsplats är minst 5 km
• Du sparar minst två timmar per dag jämfört med kollektivtrafik
• Dina totala resekostnader överstiger 11 000 kr per år

Avdraget görs med samma schablonbelopp – 25 kr/mil – och du behöver kunna visa upp körjournal eller likvärdiga uppgifter vid en eventuell granskning.

Körjournal – krav på dokumentation

En korrekt körjournal ska innehålla följande uppgifter:

• Datum för resan
• Start- och stopplats
• Syfte med resan
• Antal körda kilometer
• Mätarställning vid start och slut

En digital körjournal, som automatiskt registrerar alla resor, gör det enklare att bevisa körsträckor vid revision eller deklaration. Skatteverket accepterar både manuella och elektroniska körjournaler, men de ska vara fullständiga och trovärdiga.

Vanliga frågor om milersättning 2025

Gäller 25 kr/mil fortfarande 2025?

Ja. Schablonbeloppen som infördes 2023 gäller även 2025 utan förändring.

Kan arbetsgivaren betala mer än 25 kr/mil?

Ja, men den del som överstiger schablonen beskattas som vanlig lön.

Får jag milersättning för resor till och från jobbet?

Nej, det räknas som privata resor. Du kan däremot ha rätt till reseavdrag i deklarationen om du uppfyller villkoren.

Får jag milersättning för elbil?

Ja – 25 kr/mil för privat elbil i tjänsten, 9,50 kr/mil för förmånsbil som laddas privat.

Tips för arbetsgivare

• Ersätt rätt: Håll dig till Skatteverkets schablonbelopp för att undvika onödig administration.
• Inför policy: Dokumentera hur milersättning hanteras i företagets resepolicy.
• Använd körjournal: Underlättar både lönehantering och deklarationsunderlag.
• Tänk på förmånsbilar: Se till att drivmedel betalas rätt – annars kan bränsleförmån uppstå.

Sammanfattning – Milersättning 2025

Behöver du hjälp med lönehantering eller reseavdrag?

Hos Revea får du professionell rådgivning i frågor som rör lön, ersättningar och skatter.

Vi hjälper företag att sätta upp korrekta rutiner för milersättning, traktamente och reseavdrag – så att allt blir rätt från början.

Ring oss på 08-678 18 40 eller skicka ett mail till info@revea.se

Förändringen innebär inte bara fler noter och nyckeltal – det ställer helt nya krav på hur ekonomin dokumenteras, kommuniceras och planeras. Här förklarar vi vad som gäller, varför det sker och hur din bostadsrättsförening bör förbereda sig inför K3.

Varför måste bostadsrättsföreningar byta till K3?

Bakgrunden är Bokföringsnämndens beslut att modernisera redovisningen i bostadsrättsföreningar. K3 ger en mer rättvisande bild av ekonomin, särskilt när det gäller underhåll och större investeringar.

Från och med räkenskapsåret som inleds efter 31 december 2025 måste därför alla bostadsrättsföreningar – oavsett storlek – tillämpa K3-regelverket. Det finns inga undantag.

K2 vs K3 – vad är skillnaden?

Vad innebär K3 för en bostadsrättsförening?

Att tillämpa K3 innebär en hel del praktiska förändringar för föreningens styrelse och ekonomiska förvaltare:

1. Komponentavskrivning blir obligatorisk

Istället för att skriva av hela byggnaden som en post, måste den delas upp i betydande komponenter – t.ex. tak, stammar, fasad och fönster – med egna avskrivningstider.

Exempel: Taket kan skrivas av på 40 år, medan fönstren skrivs av på 30 år och stommen på upp till 120 år. Detta speglar den verkliga livslängden och gör det lättare att planera underhåll och investeringar.

2. Underhållsplanen blir central

Underhållsplanen är inte längre bara ett internt verktyg – den blir en del av den finansiella rapporteringen. Planen måste vara uppdaterad och realistisk, med tidpunkter och kostnader för kommande åtgärder.

3. Förändrad resultatrapportering

Eftersom större investeringar kan aktiveras istället för att kostnadsföras direkt, kan föreningens resultat se ”bättre” eller mer ojämnt ut jämfört med tidigare år. Det är viktigt att kunna förklara dessa skillnader för medlemmarna.

4. Mer omfattande årsredovisning

Under K3 tillkommer fler upplysningskrav: kassaflödesanalys, fler noter, värderingsprinciper och förklaringar av förändringar i eget kapital. Det kräver mer arbete – men ger också en tydligare bild för både medlemmar och potentiella köpare.

Vad behöver styrelsen göra nu?

Att vänta till 2026 är ingen bra idé. Övergången till K3 kräver planering och förberedelser i god tid. Vi rekommenderar att din förening:

• Gör en nulägesanalys – Har ni ett uppdaterat anläggningsregister och underhållsplan?
• Börjar arbetet med komponentindelning – Tillsammans med ekonomisk förvaltare eller extern rådgivare.
• Sätter en tidsplan för övergången – Målet är att vara klar inför årsredovisningen 2026.
• Informerar medlemmarna – Förändringarna kommer märkas i siffrorna, men speglar ekonomin mer korrekt.
• Utbildar styrelsen – K3 kräver mer kunskap och dokumentation. En uppdaterad styrelse är en tryggare styrelse.

Exempel: Komponentindelning enligt K3

Vid övergången till K3 ska byggnaden delas upp i komponenter med olika nyttjandeperioder och redovisningsvärden.

Här är några vanliga komponenter i flerbostadshus och deras uppskattade livslängd enligt FAR:s vägledning:

Varje komponent skrivs sedan av individuellt, baserat på kvarvarande livslängd. Detta kräver ett uppdaterat anläggningsregister, samverkan mellan styrelse och förvaltare, samt professionell bedömning av tekniskt skick.

Läs mer i vår artikel Ny vägledning för BRF: Så gör du komponentindelning vid övergång från K2 till K3

Vem omfattas av kravet?

Alla bostadsrättsföreningar omfattas – oavsett storlek, ålder eller omsättning. Även vissa fastighetsbolag måste gå över till K3, t.ex. om:

• Byggnader står för >75 % av nettoomsättningen
• Det finns väsentliga uppskjutna skatteskulder
• Det rör sig om utländska filialer

Men för bostadsrättsföreningar finns alltså inga undantag. K3 blir tvingande från 2026.

Så kan Revea hjälpa din förening

På Revea har vi lång erfarenhet av ekonomisk förvaltning och redovisning för bostadsrättsföreningar – och vi är redo att hjälpa dig genom hela övergången till K3:

• Genomgång av anläggningsregister
• Komponentindelning och avskrivningsplan
• Uppdaterad underhållsplan
• Rådgivning kring presentation av årsredovisningen
• Medlemsinformation & kommunikation

Vi hjälper dig att ta rätt steg – i rätt ordning – så att övergången blir både trygg, effektiv och framtidssäkrad.

Vill du ha hjälp att gå över till K3?

Kontakta oss så bokar vi in en genomgång av din förenings förutsättningar.

I den här artikeln går vi igenom vad du behöver tänka på, steg för steg – från avtal och bolagsbildning till momsregistrering och avslut av din enskilda firma.

Varför omvandla till aktiebolag?

Det finns flera skäl att byta företagsform:

• Begränsat personligt ansvar – du blir inte personligt ansvarig för företagets skulder.
• Professionell framtoning – ett aktiebolag uppfattas ofta som mer seriöst av kunder, leverantörer och banker.
• Skatteplanering – aktiebolag ger fler möjligheter till planering av lön och utdelning.
• Möjlighet till fler delägare – bolagsformen passar bättre om ni är flera som driver verksamheten.

Men övergången kräver att du gör rätt från början. Här är checklistan du behöver.

Steg 1: Förberedelser innan du startar aktiebolaget

Innan du påbörjar själva omvandlingen bör du se över dina avtal, tillgångar och skyldigheter:

• Gå igenom alla befintliga avtal (lokalhyra, leasing, kundavtal, abonnemang) – kan de överlåtas till ditt kommande aktiebolag?
• Kontrollera om överlåtelse kräver godkännande från motparten.
• Fundera på om det finns personal, utrustning, tillstånd eller tillgångar som ska överföras.
• Bestäm om du ska starta ett nytt AB eller köpa ett färdigt lagerbolag.

Tips: Samla alla affärskritiska dokument i god tid – det gör hela processen enklare.

Steg 2: Starta aktiebolag

När du har gått igenom allt det praktiska är det dags att bilda aktiebolaget. Det gör du enklast digitalt via verksamt.se.

För att registrera ett aktiebolag behöver du:

1. Upprätta en stiftelseurkund och en bolagsordning.
2. Betala aktiekapitalet (minst 25 000 kr) till ett särskilt bankkonto, eller genom apportegendom (exempelvis den enskilda firmans tillgångar).
3. Få ett bankintyg eller revisorsintyg vid apport.
4. Skicka in handlingarna till Bolagsverket och betala registreringsavgiften.
5. Vänta på registreringsbeslut – då får aktiebolaget ett organisationsnummer.
6. Anmäl verklig huvudman till Bolagsverket.

Du kan även köpa ett lagerbolag – snabbare, men oftast lite dyrare.

Steg 3: När aktiebolaget är startat

När aktiebolaget är igång behöver du ta hand om praktiska och juridiska detaljer.

• Registrera företaget för F-skatt, moms och som arbetsgivare hos Skatteverket.
• Överför verksamheten från den enskilda firman till AB:t – antingen genom försäljning eller som apportegendom (om det gjordes vid start).
• Kontakta hyresvärden om du har lokal – få skriftligt godkännande för överlåtelse eller andrahandsuthyrning.
• Anmäl bolaget till ev. branschregister eller sök nya tillstånd vid behov.
• Kolla om kollektivavtal påverkas och MBL-förhandla övergången vid anställda.
• Följ upp teknik och system – du kan i vissa fall fortsätta använda ditt tidigare kassaregister.
• Börja med löpande redovisning och årsbokslut/årsredovisning.

Kom ihåg: Aktiebolag måste lämna årsredovisning – även om du är ensam ägare.

Steg 4: Skattefrågor att hantera vid ombildning

Ombildningen kan få skattemässiga konsekvenser – särskilt om du har fonder eller stora tillgångar i din enskilda firma.

Vanliga överföringsfrågor:

• Periodiseringsfond – kan i vissa fall föras över till AB, annars ska de återföras och beskattas.
• Expansionsfond – kan överföras i vissa situationer, men reglerna är komplicerade.
• Övriga tillgångar – se till att värdering och dokumentation är korrekt om du säljer verksamheten till AB:t.

Läs mer på Skatteverkets sidor om överföring av expansionsfond och enskild firma till aktiebolag.

Steg 5: Avsluta den enskilda firman

När övergången är klar, glöm inte att avsluta den gamla verksamheten:

1. Avregistrera dig från F-skatt, moms och arbetsgivare via verksamt.se.
2. Deklarera en sista gång – avyttringar, återförda fonder och verksamhetsavslut ska redovisas i NE-bilagan till din inkomstdeklaration året efter.

Sammanfattning – checklista enskild firma till aktiebolag

Vill du ha hjälp?

Att omvandla din enskilda firma till aktiebolag är ett stort steg – men också en möjlighet att ta företaget till nästa nivå. Hos Revea får du hjälp hela vägen, från första fundering till färdigt bolag.

Vi hjälper dig med:

• Rådgivning inför ombildning
• Bolagsbildning och registrering
• Redovisning, bokslut och årsredovisning
• Skatteplanering och överföring av fonder
• Personlig kontakt och en trygg process

Ring oss på 08-678 18 40, mejla info@revea.se, eller boka en kostnadsfri rådgivning via vår kontaktsida.

I den här artikeln går vi igenom alla kostnadsposter som påverkar vad en anställd egentligen kostar år 2025 – inklusive uppdaterade procentsatser, semesterlön, pensioner, försäkringar och de stöd som kan minska kostnaderna.

Arbetsgivaravgifter 2025

För de flesta anställda (födda 1959 eller senare) ligger arbetsgivaravgiften 2025 kvar på 31,42 % av bruttolönen. Avgiften täcker bland annat:

För anställda som är 65 år eller äldre (födda 1958 eller tidigare) är arbetsgivaravgiften lägre – 10,21 %.

Växa-stöd 2025

Växa-stödet finns kvar även 2025 och gäller för de två första anställda i enskilda firmor eller aktiebolag utan tidigare anställda.

Med stödet betalar du endast ålderspensionsavgiften (10,21 %) i upp till 24 månader på löner upp till 35 000 kr/månad.

Exempel:

En månadslön på 30 000 kr kostar dig med Växa-stöd cirka 33 063 kr, jämfört med 39 426 kr utan stöd.

Semesterlön och semestertillägg

Alla anställda i Sverige har enligt lag rätt till minst 25 semesterdagar per år.

Semesterlönen beräknas olika beroende på anställningsform:

• Sammalöneregeln: För månadsavlönade. Den anställde får sin vanliga månadslön + ett semestertillägg på minst 0,43 % per semesterdag.
• Kollektivavtal kan ange ett högre tillägg, ofta 0,8 %.
• Procentregeln: För timanställda eller de med rörlig lön. Semesterlönen är då 12 % av den intjänade lönen under intjänandeåret.

Tjänstepension och försäkringar

Tjänstepension är inte lagstadgad men i praktiken standard i många företag.

En vanlig nivå är cirka 4,5 % av lönen upp till 47 625 kr/månad (7,5 inkomstbasbelopp 2025) och 30 % på lönedelar däröver.

Därtill tillkommer ofta försäkringar – till exempel sjukförsäkring, trygghetsförsäkring och tjänstegruppliv – som tillsammans motsvarar cirka 1–2 % av lönen.

På pensionsdelen tillkommer särskild löneskatt på 24,26 %.

Andra kostnader att räkna med

Förutom lön, arbetsgivaravgifter och pensioner finns andra utgifter som påverkar den faktiska kostnaden:

• Arbetsplats (hyra, el, utrustning, IT-licenser)
• Telefon och dator
• Förmåner (t.ex. friskvårdsbidrag, lunchförmån)
• Rekrytering och onboarding
• Kompetensutveckling och kurser

Dessa varierar från företag till företag, men en rimlig schablon är 500–2 000 kr/månad per anställd beroende på roll.

Exempel: Kostnad för en anställd med 30 000 kr i lön

Här är ett räkneexempel för 2025 där den anställde har:

• Månadslön: 30 000 kr
• 25 semesterdagar
• Full arbetsgivaravgift (31,42 %)
• Tjänstepension: 4,5 %
• Försäkringar: 1 %
• Särskild löneskatt: 24,26 % på pensionsdelen

En anställd som har 30 000 kr i månadslön kostar alltså cirka 41 800 kr per månad – eller 40 % mer än lönen.

Exempel: Kostnad för högre lön (60 000 kr/månad)

Vid en månadslön på 60 000 kr blir skillnaden ännu tydligare.

Här motsvarar den totala kostnaden cirka 43 % mer än bruttolönen.

Så här mycket kan du räkna med att en anställd kostar 2025

Tips för att minska kostnaden

1. Utnyttja Växa-stödet – gäller fortfarande 2025.
2. Se över personalförsäkringar – ibland ingår liknande skydd i befintliga kollektivavtal.
3. Digitalisera lönehanteringen – minska administrationen och spara tid.
4. Planera semestertider smart – undvik överlappande frånvaro i små team.
5. Ta in deltidsexpertis – till exempel via Reveas tjänst CFO Light, där du bara betalar för den tid du faktiskt behöver.

Sammanfattning

Att förstå den totala kostnaden för en anställd handlar om mer än bara lönen. När du räknar in arbetsgivaravgifter, semester, pension och försäkringar hamnar totalkostnaden ofta 35–45 % högre än bruttolönen.

För små företag är det därför klokt att budgetera realistiskt och utnyttja de stöd som finns tillgängliga.

Vanliga frågor

Hur mycket kostar en anställd med 35 000 kr i lön 2025?

Totalkostnaden blir cirka 48 700 kr per månad, inklusive sociala avgifter, semester och pension.

Vad är skillnaden mellan bruttolön och totalkostnad?

Bruttolönen är vad den anställde får före skatt. Totalkostnaden inkluderar även arbetsgivaravgifter, semesterlön, pension och försäkringar – det du som arbetsgivare faktiskt betalar.

Hur länge gäller Växa-stödet?

Växa-stödet gäller 24 månader i följd för de två första anställda i ett företag utan tidigare personal.

Gäller arbetsgivaravgifter även på bonus?

Ja. Arbetsgivaravgifter beräknas på all ersättning för arbete, inklusive bonus, förmåner och semesterersättning.

Vill du ha en skräddarsydd kalkyl?

Vi kan hjälpa dig räkna på din situation (lönemodell, kollektivavtal, förmåner, pensionsnivåer och Växa-stöd).

Hör av dig till Revea – vi guidar dig till en smartare budget och trygg bemanning.

Vi har gått igenom propositionens alla 528 sidor – så att du slipper. Här är de viktigaste förslagen för dig som företagare, investerare eller delägare i ett fåmansföretag.

Skattelättnader – men inte för alla

Regeringen lyfter fram tre prioriterade områden i budgeten:

• att stärka hushållens köpkraft
• att återupprätta arbetslinjen
• att främja tillväxten

Flera förslag riktas mot privatpersoner – men även företagare påverkas, framför allt genom förändringar i 3:12-reglerna och socialavgifterna.

3:12-reglerna görs om i grunden

Fåmansföretagare kommer att märka av stora förändringar i beskattningen av utdelningar. Propositionen innehåller ett helt nytt regelverk för hur gränsbelopp ska beräknas – en sammanslagning av huvudregeln och förenklingsregeln.
Läs mer om de nya 3:12-reglerna

De viktigaste förändringarna:

Även definitionen av dotterföretag justeras, vilket tillfälligt möjliggör ”dubbel koncerntillhörighet”. För investeringar via fonder införs dock nya begränsningar – löner i företag som ägs via AIF-fonder får inte längre räknas med.

Viktigt: de nya reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2026, men vissa delar (som karensregeln) får längre övergångsperiod.

Sänkt skatt på arbete – även för äldre och utlandssvenskar

Jobbskatteavdraget förstärks med drygt 17 miljarder och ska främst gynna heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. Dessutom höjs grundavdraget för personer över 66 år – ett steg mot minskat skattegap mellan arbete och pension.

För utlandssvenskar sänks SINK-skatten i två steg:

• Från 25 % till 22,5 % (2026)
• Från 22,5 % till 20 % (2027)

Förmåner och resor – flera små men viktiga ändringar

• Laddning av elfordon på arbetsplatsen blir permanent skattefritt från 1 juli 2026.
• Avdragsrätten för drivmedel vid tjänsteresor med laddhybrid förtydligas – det blir möjligt att dra av kostnader för fossila bränslen även om el laddas gratis på jobbet.
• Beloppsgränsen för reseavdrag höjs från 11 000 kr till 15 000 kr.

Sänkta arbetsgivaravgifter – men bara för unga

För unga mellan 19 och 23 år föreslås ett tillfälligt sänkt avgiftsuttag från 1 april 2026 till 30 september 2027. Arbetsgivaravgiften sänks till 20,81 %.

Samtidigt justeras nivåerna i hela socialavgiftssystemet:

• Föräldraförsäkringsavgiften → 2 %
• Efterlevandepensionsavgiften → 0,3 %
• Arbetsskadeavgiften → 0,1 %
• Allmän löneavgift höjs → 12,62 %

Skattereduktion för företagsgåvor – nytt incitament att stödja forskning

Företag (AB och ekonomiska föreningar) får från 2026 möjlighet till skattereduktion på 20,6 % för gåvor till ideella organisationer inom samhällsnytta eller forskning.

• Gåvan måste uppgå till minst 2 000 kr per tillfälle
• Maximalt skatteavdrag: 164 800 kr/år (baserat på 800 000 kr i gåvounderlag)

Moms och energi – småjusteringar med stor påverkan

• Momsen på livsmedel sänks till 6 % under perioden april 2026 – december 2027.
• Dansband får samma moms – 6 % från juli 2026.
• Energiskatt på el sänks till 36 öre/kWh från 1 januari 2026.
• Momsavdrag vid blandad verksamhet ska i huvudsak beräknas med omsättningsnyckel.

Dessutom föreslås bättre kontrollmekanismer för att motverka momsbedrägerier.

Övriga ändringar – på marginalen för de flesta, avgörande för vissa

• Periodisering av skogsinkomster och slopad skatt på ränta på skogsmedel
• Skattebefrielse för biogas vid uppvärmning
• Slopad fordonsskatt för släpvagnar under 3 ton
• Sänkt alkoholskatt för drycker från små oberoende producenter
• Höjd tobaksskatt från 1 januari 2027

Ingen förändring av ränteavdragsregler – än

Budgetpropositionen innehåller inget konkret förslag kring anpassning av ränteavdragsregler till EU-rätten – men en separat proposition väntas i slutet av september. Vi på Revea följer frågan noga.

Vår analys: förenklingar – men med begränsningar

För dig som företagare är årets budget på många sätt positiv:

• Förenklade 3:12-regler – färre beräkningar, större transparens
• Minskade trösklar för utdelning – fler kan utnyttja löneunderlag
• Tydligare incitament att anställa unga och ge gåvor till forskning

Men samtidigt finns begränsningar att ha koll på:

• Max ett grundbelopp per person – inte per bolag
• Sparat utdelningsutrymme blir mindre värt över tid
• Vissa lättnader träder i kraft först 2027

Vi rekommenderar därför att du redan nu analyserar hur reglerna påverkar din ägarstruktur, lönestrategi och utdelningsplanering.

Vill du ha hjälp att räkna på effekterna?

På Revea hjälper vi dig att förstå hur budgetens förslag påverkar din vardag – och dina långsiktiga möjligheter.

Ring oss på 08-678 18 40 eller mejla till info@revea.se

Vi kan också hjälpa dig att simulera utdelningsutrymmen enligt nya 3:12-reglerna – både för 2025 och framåt. Kontakta oss för en första kostnadsfri genomgång.

Många som börjar sälja hantverk, tjänster eller andra varor i liten skala ställer sig frågan: måste jag lägga på moms från start, eller kan jag sälja utan moms? Svaret beror på hur stor din omsättning är och om du omfattas av undantaget för verksamheter med liten omsättning. Här går vi igenom reglerna och vad du behöver tänka på.

När är du momspliktig?

Enligt mervärdesskattelagen är du en beskattningsbar person så fort du självständigt bedriver ekonomisk verksamhet, även som privatperson. Det betyder att du i grunden ska ta ut moms på det du säljer och registrera dig hos Skatteverket.

Men det finns ett viktigt undantag: om din årsomsättning är högst 80 000 kronor kan du slippa ta ut moms. Detta kallas ibland för undantaget för ”verksamhet med liten omsättning”.

Gränsen på 80 000 kronor

För att avgöra om du omfattas av undantaget tittar man på omsättningen under beskattningsåret och de två närmast föregående beskattningsåren. Så länge du inte passerar 80 000 kronor under dessa år kan du sälja utan moms.

Det är viktigt att tänka på att gränsen justeras om verksamheten inte bedrivs under ett helt år.

• Exempel: Startar du din verksamhet 1 juni har du sju månader kvar av året. Då är gränsen 7/12 av 80 000 kr, det vill säga 46 666 kronor. Om du beräknar att sälja för 60 000 kr mellan juni och december passerar du gränsen och måste börja ta ut moms så snart omsättningen överstiger 46 666 kr.

Vad räknas in i årsomsättningen?

Det är inte bara ”vanlig” försäljning av varor och tjänster som räknas in i omsättningen. Till den ska du även lägga:

• Värdet av vissa tjänster som annars är undantagna från moms, exempelvis bank- och försäkringstjänster.
• Värdepappershandel och liknande transaktioner.
• Försäljning av fastigheter och vissa former av finansiella tjänster.

Däremot ska avyttring av anläggningstillgångar inte räknas in i omsättningen.

När du passerar gränsen

Så snart du går över 80 000 kronor i omsättning (eller en proportionellt justerad gräns om året är kortare/längre än 12 månader) ska du börja ta ut moms på dina varor och tjänster. Du är också skyldig att anmäla dig för momsregistrering hos Skatteverket.

Observera att momsen gäller från den första försäljning som gör att du överskrider gränsen. Det är alltså inte tillåtet att vänta till nästa månad eller kvartal.

Fördelar och nackdelar med att sälja utan moms

Det kan verka enklare att sälja utan moms om du har liten omsättning, men det finns både fördelar och nackdelar att tänka på:

Fördelar

• Mindre administration eftersom du inte behöver redovisa moms.
• Ditt pris kan uppfattas som lägre för privatkunder eftersom du inte lägger på moms.

Nackdelar

• Du får inte göra avdrag för ingående moms på dina inköp.
• Om verksamheten växer måste du snabbt ställa om och börja ta ut moms.
• Företagskunder kan uppleva det som mindre fördelaktigt eftersom de inte kan dra av någon moms.

Möjlighet att registrera sig frivilligt

Även om du ligger under 80 000 kr kan det ibland vara en fördel att ändå registrera sig för moms. Det gäller särskilt om du gör stora inköp till verksamheten och vill kunna dra av den ingående momsen. Du kan också ansöka om att få använda undantaget i efterhand, men det gäller tidigast från dagen för Skatteverkets beslut.

Sammanfattning

• Du kan sälja utan moms om din årsomsättning är högst 80 000 kronor.
• Gränsen justeras om verksamheten bedrivs kortare eller längre än 12 månader.
• När du passerar gränsen ska du börja ta ut moms från den försäljning som gör att omsättningen överstiger beloppet.
• Att sälja utan moms innebär enklare administration men också att du inte kan göra avdrag för inköp.

Har du frågor om moms, redovisning eller hur du bäst hanterar en nystartad verksamhet? På Revea hjälper vi företagare och entreprenörer med redovisning, revision, skatt och ekonomisk rådgivning. Kontakta oss gärna om du vill veta mer.

Regeringen har lagt fram ett förslag om nya 3:12-regler som kan börja gälla redan från och med beskattningsåret 2026. Den största förändringen gäller beräkningen av gränsbeloppet – dagens val mellan förenklingsregeln och huvudregeln tas bort. Istället införs ett gemensamt grundbelopp som ska beräknas för alla delägare i fåmansföretag.

I den här artikeln går vi igenom vad grundbeloppet innebär, hur det beräknas och vilka företagare som påverkas mest.

Från två regler till en gemensam modell

Sedan mitten av 2000-talet har ägare till kvalificerade andelar kunnat välja mellan:

• Förenklingsregeln (schablonregeln) – ett schablonbelopp på 2,75 inkomstbasbelopp (IBB), som kan användas i ett företag per år.
• Huvudregeln – en beräkning baserad på löneunderlag och omkostnadsbelopp.

Med de nya reglerna försvinner denna valfrihet. Istället införs ett grundbelopp motsvarande fyra IBB (vilket för 2025 är 322 400 kr) som i ett första steg fördelas på alla andelar i företaget.

Så fungerar grundbeloppet

• Varje delägare kan som mest få tillgodoräkna sig ett grundbelopp per år, oavsett antal företag.
• Om en person äger andelar i flera företag sker en proportionering utifrån ägarandelen.
• Någon möjlighet att välja i vilket bolag grundbeloppet ska användas – som i dagens system – finns inte.

Exempel:

Anna äger kvalificerade andelar i två bolag. Hennes totala grundbelopp är 322 400 kr. Beloppet måste proportioneras mellan bolagen baserat på hur många andelar hon äger, även om det bara är i ett av bolagen det finns utdelningsbara medel.

Förbättringar och försämringar

För många småföretagare innebär grundbeloppet en förbättring. Nivån på fyra IBB är högre än dagens schablonbelopp (2,75 IBB), vilket ger större utdelningsutrymme för den som tidigare använt förenklingsregeln.

Men alla gynnas inte:

• Delägare som använder löneunderlagsregeln riskerar ett lägre gränsbelopp än idag. Anledningen är att det införs ett obligatoriskt löneavdrag på åtta IBB, vilket i vissa fall överstiger kompensationen från grundbeloppet.
• Delägare med flera bolag kan drabbas negativt eftersom grundbeloppet måste spridas ut över samtliga innehav. Det kan innebära att gränsbeloppet inte hamnar där det bäst behövs.

När börjar reglerna gälla?

• De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft från och med beskattningsåret 2026.
• Gränsbeloppet beräknas på andelar som ägs vid årets ingång.
• Storleken på grundbeloppet baseras på inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret. För 2026 blir det alltså 2025 års IBB (80 600 kr).

Vad består gränsbeloppet av?

Även efter förändringen består det årliga gränsbeloppet av flera delar:

1. Grundbeloppet – fyra IBB, fördelat på alla andelar.
2. Lönebaserat utrymme – men med ett löneavdrag på åtta IBB.
3. Ränta på omkostnadsbeloppet – statslåneräntan + 9 procentenheter, men endast på belopp över 100 000 kr.
4. Sparat utdelningsutrymme – dock utan ränteuppräkning.

Sammanfattning – vad betyder detta för dig?

• Har du ett mindre fåmansföretag och har använt förenklingsregeln? Då innebär förslaget ofta en förbättring.
• Har du större löneunderlag eller äger andelar i flera bolag? Då kan förändringen istället leda till ett lägre gränsbelopp än idag.
• Reglerna börjar gälla från beskattningsåret 2026 och påverkar redan utdelningar och kapitalvinster som beslutas det året.

Behöver du hjälp att räkna?

På Revea har vi lång erfarenhet av att hjälpa fåmansföretagare att planera utdelningar, löneuttag och skatter. Vi kan guida dig genom de nya 3:12-reglerna och hjälpa dig förstå vad grundbeloppet innebär för just ditt företag.

Kontakta oss gärna om du vill ha stöd med:

• Beräkning av gränsbelopp och utdelningsutrymme
• Planering av lön och utdelning för ägare och närstående
• Rådgivning kring ägarstruktur och skatteplanering

Förklaring av förmånsrätt, turordning och vilka skulder som betalas först

När ett företag går i konkurs räcker ofta inte pengarna till för att betala alla skulder. Då blir det avgörande i vilken ordning fordringsägarna får betalt. Vissa skulder har så kallad förmånsrätt enligt förmånsrättslagen – de är prioriterade skulder och betalas före andra.

Men vad innebär det i praktiken? Vilka fordringar är prioriterade vid en konkurs? Och vad händer med skulder utan förmånsrätt? I den här artikeln får du en tydlig och uppdaterad genomgång av vad som gäller.

Kort svar: Vad är en prioriterad skuld?

Prioriterade skulder vid en konkurs är sådana som har förmånsrätt enligt förmånsrättslagen (1970:979). Dessa skulder har rätt till betalning före andra fordringar när tillgångarna i konkursboet delas upp. Förmånsrätt delas upp i:

• Särskild förmånsrätt – knuten till en viss tillgång (t.ex. pant, företagsinteckning)
• Allmän förmånsrätt – knuten till verksamheten, inte enskild egendom (t.ex. löner)

Varför är vissa skulder prioriterade?

I ett konkursförfarande handlar allt om tillgångar och skulder. Om bolaget inte kan betala alla sina skulder, måste någon form av prioriteringsordning tillämpas. Det är därför förmånsrätt finns – för att skydda vissa borgenärer som anses ha större risk eller särskild rätt.

Syftet är att:

• Skydda löntagare
• Upprätthålla förtroende i kreditmarknaden
• Göra det förutsägbart för långivare och leverantörer

Typer av förmånsrätt enligt lagen

Det finns två huvudsakliga typer av prioriterade skulder:

1. Särskild förmånsrätt

Gäller för skulder med säkerhet i viss egendom. Exempel:

• Pant i fastighet eller fordon
• Företagsinteckning (tidigare kallat företagshypotek)
• Retentionsrätt (t.ex. verkstad som håller inne en bil)

Dessa fordringar betalas direkt ur försäljningsvärdet av den pantsatta egendomen.

2. Allmän förmånsrätt

Gäller utan säkerhet, och avser främst:

• Lönefordringar
• Konkurskostnader (t.ex. arvode till konkursförvaltare)
• Utestående uppsägningslöner
• Redovisningskonsults arvode för bokslut och deklaration

Betalas efter särskild förmånsrätt, men före oprioriterade skulder.

Vilka skulder har inte förmånsrätt?

Skulder som saknar förmånsrätt kallas för oprioriterade fordringar. Dessa betalas sist, och ofta blir det ingen utdelning alls. Exempel:

• Leverantörsskulder
• Konsultarvoden utan avtalad säkerhet
• Skatter (undantag för vissa arbetsgivaravgifter)

Prioriteringsordning vid konkurs – steg för steg

När ett företag försätts i konkurs, sker betalning av skulder i följande ordning:

1. Massafordringar – t.ex. konkursboets hyra, lön efter konkursbeslut, arvode till förvaltare
2. Särskild förmånsrätt – exempelvis pant eller företagsinteckning
3. Allmän förmånsrätt – främst löner, uppsägningsersättning
4. Oprioriterade fordringar – leverantörer, övriga skulder
5. Efterställda fordringar – aktieägarlån, kapitaltillskott

Praktiskt exempel – fördelning av tillgångar

Vad innebär det för dig som fordringsägare?

Om du är leverantör eller långivare bör du känna till att:

• Utan säkerhet riskerar du att inte få betalt
• Förmånsrätt kan stärkas via pant eller företagsinteckning
• Avtal med säkerheter är viktiga vid kreditgivning

Statlig lönegaranti – ett viktigt skydd

Om konkursboet inte kan betala lön har anställda rätt till statlig lönegaranti:

• Gäller lön tre månader före konkursbeslutet
• Gäller även uppsägningstid
• Maxersättning 189 200 kr (2025)

Sammanfattning: Vad är prioriterade skulder vid konkurs?

Har du frågor om förmånsrätt eller konkurs?

Vi på Revea hjälper företag att navigera rätt vid ekonomiska svårigheter. Hör gärna av dig om du vill ha hjälp med:

• Konkursrådgivning
• Bokslut och fordringshantering
• Förhandling med borgenärer
• Skydd av löner och fordringar

Du når oss via vår kontaktsida