Kategori: Lön

När företaget växer håller inte Excel-ark och ad-hoc-rutiner längre. En skalbar ekonomifunktion ger kontroll, förutsägbarhet och färre brandkårsutryckningar. I den här artikeln går vi igenom hur du bygger en hållbar struktur – från attestflöden och rapportering till roller, ansvar och automatisering.

När Excel inte räcker längre

I början av ett företags resa fungerar det ofta utmärkt att sköta bokföring, löner och fakturor i enklare system. Men när organisationen växer – fler anställda, fler leverantörer, större kassaflöden – börjar de manuella rutinerna skapa problem.

Plötsligt blir vardagen fylld av sena attesteringar, missade betalningar och rapporter som kommer för sent för att användas i beslutsprocessen. Det är här behovet av en skalbar ekonomifunktion blir tydligt: en struktur som växer i takt med bolaget och minimerar handpåläggning.

Struktur i attest- och fakturaflöden

Grunden för en fungerande ekonomifunktion är ett tydligt och effektivt flöde för leverantörsfakturor och attest. Det ska vara lätt att förstå vem som ansvarar för vad – och om möjligt ske helt digitalt.

Så skapar du ordning i flödet

• Tydliga roller och beloppsgränser. Bestäm vilka personer som får attestera vad. Exempel: avdelningschefer upp till 50 000 kr, VD över 50 000 kr.
• Automatiserade flöden. Använd ett system där fakturor går automatiskt till rätt attestant baserat på leverantör, projekt eller kostnadsställe.
• Standardiserad kontering. Låt systemet föreslå konton och kostnadsställen baserat på tidigare fakturor – det sparar tid och minskar fel.
• Digital arkivering. Pappersfakturor hör inte hemma i en skalbar funktion. Alla underlag ska vara sökbara och revisionssäkra.
• Påminnelser och deadlines. Attestering ska inte bli en flaskhals. Automatiska påminnelser frigör tid för ekonomiavdelningen.

En tydlig struktur gör att attestflödet blir både spårbart och effektivt – vilket minskar risken för fel, dubbelbetalningar och oklara kostnadsansvar.

Roller och ansvar: ekonomiassistent, redovisningskonsult och CFO-stöd

I ett växande bolag behövs fler funktioner i ekonomiarbetet – men det betyder inte nödvändigtvis fler anställda. Ofta handlar det om att fördela ansvar och kompetens på rätt nivå.

Ekonomiassistenten – navet i vardagen

Ansvarar för löpande administration: fakturahantering, kundreskontra, leverantörsreskontra, löneunderlag och enklare bokföring. En ekonomiassistent ska arbeta nära verksamheten och säkerställa att alla underlag kommer in i tid.

Redovisningskonsulten – tryggheten i redovisningen

Har det övergripande ansvaret för kvaliteten i bokföringen. Säkerställer att alla rapporter följer regelverk och att bolaget uppfyller sina skyldigheter gentemot Skatteverket och Bolagsverket. Konsulten kan vara intern eller extern, men ska vara auktoriserad och arbeta i moderna system.

CFO-stöd eller deltidsekonomichef – strategin bakom siffrorna

När företaget växer behövs analys och strategi. CFO-stödet tolkar siffrorna, upprättar prognoser och utvecklar rapporteringen. I tillväxtbolag kan det handla om en deltidstjänst, ett ”CFO Light-upplägg”, som ger ledningen tillgång till ekonomisk styrning utan att behöva anställa på heltid.

Ett vanligt misstag i tillväxtbolag är att låta en person göra allt. Det leder till flaskhalsar, stress och risker. En skalbar ekonomifunktion har alltid en tydlig rollfördelning och backup.

Rapportering varje månad – vad ska finnas med?

För att ledningen ska kunna fatta snabba och välgrundade beslut krävs regelbunden och standardiserad rapportering. Månadsrapporten är det centrala verktyget för att följa upp lönsamhet, kassaflöde och utveckling.

En bra månadsrapport innehåller:

• Resultaträkning med jämförelse mot budget och föregående period.
• Balansräkning som visar tillgångar, skulder och eget kapital.
• Kassaflödesanalys för att säkerställa likviditeten.
• Kommentarer och analys – vad förklarar avvikelserna?
• Prognos – uppdaterad helårsbedömning baserad på senaste utfall.
• Nyckeltal (KPI:er) för lönsamhet, soliditet, tillväxt, kundfordringar och personalomsättning.

När rapporten är standardiserad kan alla i ledningsgruppen förstå siffrorna – och använda dem som grund för handling. Det är den stora skillnaden mellan rapportering och styrning.

Automatisering – nyckeln till skalbarhet

En skalbar ekonomifunktion bygger på systemstöd och integrationer som minimerar manuell hantering. Automatisering frigör tid för analys och minskar risken för fel.

Här ger automatisering störst effekt

• Fakturahantering. Automatisk inläsning, tolkning och kontering av leverantörsfakturor.
• Bankintegration. Automatiskt matchade in- och utbetalningar i bokföringen.
• Lönesystem. Direktkoppling till Skatteverket, pensionsbolag och bokföring.
• Kvittorapportering. Digitala kvitton och attest via mobilapp.
• Rapportering. Dynamiska dashboards och realtidsdata till ledningen.

Automatisering är inte bara en kostnadsfråga – det handlar om riskminimering. Varje manuell process är en potentiell felkälla.

Ett bra riktmärke:

Om samma uppgift utförs mer än två gånger i månaden – automatisera den.

Sammanfattning och avslutande råd

En skalbar ekonomifunktion är inte en lyx för stora bolag – den är en förutsättning för tillväxt. När strukturen sitter frigörs tid, kvaliteten höjs och du får bättre kontroll på bolagets ekonomi.

Fokusera på:

• Tydliga och digitala attestflöden.
• Rätt rollfördelning och tydliga ansvarsområden.
• Regelbunden månadsrapportering som stödjer beslutsfattande.
• Automatisering och systemintegrationer som minskar handpåläggning.

Vill du bygga en mer effektiv och hållbar ekonomifunktion i ditt företag?

Kontakta oss på Revea – vi hjälper växande bolag att ta nästa steg med redovisning, lönehantering, CFO-stöd och automatiserade processer.

‍

Branschen präglas av hög personalomsättning, skiftande arbetstider och komplexa regler för arbetstid och tillägg. Som arbetsgivare inom hotell och restaurang behöver du ha full kontroll över skiftplanering, OB-tillägg, anställningsformer och dokumentation – för små fel kan växa till kostsamma kontroller och sanktionsavgifter från Skatteverket och Arbetsmiljöverket.

Skiftplanering och OB-tillägg

För verksamheter som är öppna kvällar, nätter och helger spelar schemaläggningen och reglerna för OB-tillägg en central roll. Om du inte har koll på rätt ersättning, kan det leda till missnöje bland medarbetarna och även revisioner vid löneutbetalningar.

Vad gäller för OB-tillägg?

OB står för obekväm arbetstid och innebär tillägg på lönen när arbete utförs vid tider som ligger utanför ordinarie dagtid och vardagar. Inom hotell- och restaurangbranschen gäller ofta kollektivavtal som anger vilka tider och villkor som ger rätt till OB-tillägg.

Tilläggens nivå varierar beroende på tidpunkt (kväll, natt, helg) och vilket avtal som gäller.

Så bör du agera som arbetsgivare

• Säkerställ att skiften och arbetstider förläggs i schemat i god tid och enligt kollektivavtal eller intern överenskommelse.
• Ha tydligt bokförda scheman och löneunderlag där det framgår vilka timmar som är berättigade till OB-tillägg.
• Kontrollera att korrekt OB-ersättning betalas ut och att löneunderlaget för kvällar, nätter och helger är rätt.
• Utbilda HR- och lönepersonal i vilka tider och nivåer som gäller enligt avtal – felaktiga betalningar gör att du riskerar efterkontroller.

Att missa OB-tillägg eller göra fel kan leda till obetalda tillägg, vilket förhöjer risken för krav från fackliga organisationer eller myndighetsinspektioner.

Korrekt dokumentation av anställningsformer

Inom hotell- och restaurangbranschen förekommer ofta deltidsanställningar, timanställningar, säsongsanställningar och tillfälliga uppdrag. Varje anställningsform kräver dokumentation och utbetalningar som följer gällande lag och avtal. Felaktigheter kan vara grogrund för skattetvister och arbetsrättsliga åtgärder.

Nyckelområden att ha koll på

• Anställningsavtal/skriftlig dokumentation – När någon anställs ska du som arbetsgivare skriftligen dokumentera anställningsform, arbetstid, lön och andra villkor.
• Kollektivavtal och tillämpning – Om företaget omfattas av kollektivavtal ska villkoren följas strikt.
• Timanställda och ”noll-timmars” avtal – Tydlighet om arbetstid, löneform och rättigheter är avgörande för att undvika tvister.
• Dokumentera ändringar och uppsägningar – Spara alla dokument som visar arbetstid, schemaändringar, övertid, lön, tillägg och avslut av anställning.

Varför detta är viktigt

Bristande dokumentation eller otydlighet kring anställningsformer ökar risken för:

• Skattekrav från Skatteverket rörande felaktiga lönebetalningar eller förmåner.
• Fackliga krav eller tvister med arbetstagare.
• Sanktionsavgifter från Arbetsmiljöverket vid brott mot regler om arbetstid eller arbetsmiljö.

En korrekt HR-administration fungerar som ett skydd mot både skattetvister och rättsliga processer.

Risk för ”svarta timmar” – hur man skyddar sig

Begreppet svarta timmar avser arbetade timmar som inte registreras eller där ersättning och villkor inte följer lag eller avtal. I hotell- och restaurangbranschen med hög rotation och många timanställda är risken extra stor.

Vad är ”svarta timmar”?

• Arbetstid som inte bokförts eller löneuppgifter som inte redovisats korrekt.
• OB-tillägg som utelämnats, felaktiga timlöner eller obetalda ersättningar.
• Arbetstagare som arbetar utan giltigt anställningsavtal eller utan schemalagd tid.

Konsekvenser för arbetsgivare

• Myndighetsinspektioner från Skatteverket eller Arbetsmiljöverket med krav på efterbetalning eller sanktionsavgifter.
• Fackliga åtgärder med krav på retroaktiva löner eller skadestånd.
• Skada på företagets varumärke och förtroende – särskilt allvarligt i en bransch med hög personalomsättning.

Så skyddar du dig

• Registrera all arbetad tid och säkerställ att samtliga pass är godkända.
• Använd ett löne- och HR-system som hanterar schema, arbetad tid och OB-tillägg automatiskt.
• Gör regelbundna interna kontroller för att upptäcka avvikelser.
• Utbilda arbetsledare och HR-personal om riskerna med felrapportering.
• Ha dokumentation redo vid kontroll – det visar att du har ordning och transparens.

Vad krävs vid kontroll

När myndigheter genomför kontroll är det avgörande att du redan har komplett dokumentation och rutiner på plats.

Vilka myndigheter och vad kontrollerar de?

• Skatteverket: löneutbetalningar, skattedeklarationer och arbetsgivaravgifter.
• Arbetsmiljöverket: arbetstid, anställningsvillkor, arbetsmiljö och sanktionsavgifter.
• Fackliga organisationer: kan initiera granskningar vid misstanke om avtalsbrott.

Checklista inför kontroll

Vad händer vid bristfällig dokumentation?

Vid brister riskerar du:

• Efterbetalningar av löner eller ersättningar.
• Sanktionsavgifter från Arbetsmiljöverket.
• Skatterättsliga påföljder vid felaktiga löner eller rapportering.
• Förtroendeskada och ökad personalomsättning.

Sammanfattning och avslutande råd

Att driva hotell- och restaurangverksamhet innebär särskilda risker kopplade till lön och HR. För att undvika sanktionsavgifter krävs att du har rätt rutiner, avtal och system.

Fokusera på:

• Korrekt schemaläggning och OB-tillägg.
• Tydliga anställningsavtal och dokumentation.
• Registrering av all arbetstid och intern kontroll.
• Förberedelser för myndighetskontroller.

Vill du se över era rutiner och säkerställa att ni står starka inför en eventuell kontroll?
Kontakta oss på Revea – vi hjälper er med redovisning, lönehantering, HR-frågor och rådgivning.

I bygg- och entreprenadbranschen avgör projektekonomin företagets lönsamhet. Små fel i tidrapportering, materialkostnader eller fakturering kan snabbt äta upp marginalerna. Trots det saknar många bolag en sammanhängande struktur för att följa upp varje projekt – från timmar och inköp till täckningsbidrag och nyckeltal. Här går vi igenom hur du får full kontroll över projektekonomin i praktiken.

Från tidrapport till bokföring – hela kedjan

En välfungerande ekonomistyrning i bygg- och entreprenadbranschen börjar med spårbarhet. Alla steg – från arbetad tid till faktura och bokföring – behöver hänga ihop.

Kedjan steg för steg

1. Tidrapportering – varje medarbetare registrerar timmar på rätt projekt, med tydlig kod för arbetstyp (arbete, maskin, resa).
2. Lönehantering – timmarna förs över till lönesystemet automatiskt; rätt OB, övertid och traktamente beräknas direkt.
3. Fakturering – underlag hämtas från samma källa som tidrapporteringen, vilket minimerar risken för bortglömda timmar eller fel fakturerade belopp.
4. Bokföring och uppföljning – fakturor, löner och material kopplas till rätt projektkonto för att möjliggöra lönsamhetsanalys.

När kedjan hänger ihop i samma system – eller via smarta integrationer – minimeras dubbelarbete och fel. Målet är att alla data ska matas in en gång och sedan flöda genom hela processen.

Kontroll av täckningsbidrag per projekt

För att förstå hur lönsamt ett projekt faktiskt är måste du följa upp täckningsbidraget (TB) – skillnaden mellan intäkter och rörliga kostnader. TB visar hur mycket varje projekt bidrar till att täcka företagets fasta kostnader och skapa vinst.

Så beräknar du TB per projekt

Täckningsbidrag = Projektintäkt – (Material + Löner + Underentreprenörer + Maskinkostnader)

Ett byggbolag med god TB-kontroll ser snabbt vilka projekt som presterar – och vilka som riskerar att dra ned helårsresultatet. För VD och projektledare är TB-uppföljningen ett av de mest användbara styrverktygen i vardagen.

Vanliga fel – kvitton, material, resekostnader och maskintid

Byggprojekt består av många små delar som kan skapa ekonomisk obalans om de inte hanteras korrekt. De vanligaste felen i projektekonomi är:

• Saknade kvitton och utlägg – leder till ofullständig kostnadsbild.
• Material som inte kopplas till rätt projekt – skapar missvisande TB.
• Resekostnader utan underlag – risk för skattetillägg vid revision.
• Maskintid som inte registreras – ger felaktig internkalkyl.

För att undvika detta:

• Använd digitala kvittosystem med automatisk projektkoppling.
• Säkerställ att alla inköp registreras på rätt projekt via attestflöde.
• Låt maskinuthyrning eller intern maskintid bokföras automatiskt via resursplaneringssystem.
• Gör månatliga avstämningar av material och underentreprenörskostnader.

Små avvikelser i dessa delar kan summera till hundratusentals kronor i förlorad vinst per år.

KPI:er som VD bör följa veckovis

För att hålla kontroll på projektekonomin i realtid bör VD och ledning följa ett antal nyckeltal (KPI:er) varje vecka. Det behöver inte vara många – men de ska vara konsekventa, uppdaterade och lättolkade.

När nyckeltalen följs upp löpande går det att agera innan ett projekt blir olönsamt. Ekonomistyrning handlar inte om efterkontroll – utan om att kunna fatta beslut i tid.

Sammanfattning och avslutande råd

Ekonomistyrning i bygg- och entreprenadbolag handlar om att ha strukturer, system och rutiner som hänger ihop. När hela kedjan – tidrapport, lön, fakturering och bokföring – fungerar sömlöst blir rapporteringen korrekt och projekten lönsamma.

Fokusera på:

• Att digitalisera hela processen från tidrapport till bokföring.
• Att följa upp täckningsbidrag per projekt.
• Att minimera manuella moment i kvitto- och materialhantering.
• Att följa relevanta KPI:er varje vecka.

Vill du se över hur ditt bolag arbetar med projektekonomi och ekonomistyrning?

Kontakta oss på Revea – vi hjälper bygg- och entreprenadföretag med redovisning, rapportering, lön och rådgivning för bättre lönsamhet.

Som VD behöver du inte bokföra själv – men du måste förstå siffrorna. Rätt rapporter gör skillnad för dina beslut. I den här artikeln går vi igenom de viktigaste delarna: skillnaden mellan resultaträkning och balansräkning, varför kassaflödet ofta är viktigare än resultatet, hur du använder täckningsbidrag per projekt/linje och hur månadsrapporten blir ett riktigt beslutsunderlag.

Varför du som VD måste ha koll på siffrorna

Ekonomiska rapporter kan verka dolda bakom komplicerade termer och redovisningsteknik – men för dig handlar det om tre sakliga frågor:

• Vad har bolaget presterat?
• Vilken är bolagets finansiella ställning?
• Vad händer framöver?

Det räcker alltså inte att “någon” får på ett papper – du behöver kunna tolka och agera på rapporterna. En korrekt ekonomisk rapportering ger dig och styrelsen förutsättningar att fatta välgrundade beslut, se risker i tid och följa upp resultat mot mål.

RR vs BR – vad är viktigt?

När du får din rapport varje månad eller kvartal kommer två centrala rapporter: en resultaträkning (RR) och en balansräkning (BR). Som VD behöver du förstå skillnaden – och vad du bör fokusera på.

Vad är vad?

Resultaträkning (RR) visar företagets intäkter och kostnader under en period (t.ex. ett kvartal eller år). Visar om bolaget gått med vinst eller förlust under den perioden.

Balansräkning (BR) visar bolagets ställning vid en viss tidpunkt – vad bolaget äger (tillgångar), vad det är skyldigt (skulder) och ägarnas andel (eget kapital).

Vad ska du som VD fokusera på?

En viktig poäng: de båda rapporterna kompletterar varandra – du får en helhetsbild först när du ser både resultat och ställning. För dig som VD räcker det inte att titta på “vinst” – om balansräkningen visar att bolaget är belastat med skulder eller har svag likviditet är det en varningssignal.

Tips för dig

• Be om att resultaträkningen presenteras med jämförelse mot budget och föregående period.
• Be att balansräkningen presenteras med några nyckeltal: t.ex. skuldsättningsgrad, likviditetsmått.
• Ställ krav på att siffrorna presenteras i ett språk du förstår – undvik alltför finansiellt språk utan tolkning.

Kassaflöde är viktigare än resultat

En klassisk fallgrop är att tro att “vinst = likvida medel”. Men så är det inte. Faktum är att kassaflöde ofta är viktigare för bolagets överlevnad och utveckling än resultaten i resultaträkningen.

Varför kassaflödet är avgörande

• En verksamhet kan gå med redovisad vinst men ändå ha negativt kassaflöde – då finns risk att bolaget inte har tillräckligt med likvida medel för att betala leverantörer eller löner.
• Kassaflödet visar hur mycket pengar som faktiskt rör sig in och ut ur bolaget under en period – vilket ger en bild av likviditet och operativ styrka.
• För investerare och långsiktig hållbarhet är ett stabilt positivt kassaflöde ofta viktigare än ett större bokfört resultat.

Vad du som VD ska fråga

• Vilket är bolagets operativa kassaflöde (cash flow from operations)?
• Finns det investerings- eller finansieringsaktiviteter som påverkar kassaflödet negativt?
• Om kassaflödet är negativt – vad är orsaken? Är det tillfälligt eller strukturellt?
• Behöver vi tillföra kapital eller föra in likviditetsbuffert?

Hur rapporteras kassaflödet

I rapportering till dig bör kassaflödet presenteras i en enkel översikt – gärna: kassaflöde från verksamheten, investeringar, finansiering. Det behöver inte vara detaljredovisning, men du ska kunna se om likviditeten är under press.

Kort sammanfattning

Som VD – se inte bara “bottom line” i resultaträkningen. Om kassaflödet är svagt kan bolagets framtid vara mer osäker än vad resultatet visar.

Räkna med att kassaflöde = livsnerven i bolaget.

Täckningsbidrag per projekt/linje

När bolaget har flera affärs­linjer, projekt eller produkter räcker inte alltid totalresultatet för att förstå var du tjänar pengar – eller tappar dem. Då blir täckningsbidrag ett mycket viktigt mått att ha koll på.

Vad är täckningsbidrag?

Täckningsbidrag (TB) visar hur mycket intäkten från en produkt, tjänst eller projekt bidrar till att täcka fasta kostnader och generera vinst.

Formel i enklare form:

\text{TB} = \text{Försäljningsintäkt} – \text{Rörlig kostnad}

Det finns även begreppet täckningsgrad – i procent – som visar TB i förhållande till försäljningsintäkten.

Varför är det viktigt för dig som VD?

• Du får insikt i vilka projekt/linjer som bidrar mest eller minst till bolagets täckning och vinst.
• Du kan fatta beslut om resurser: ska vi satsa mer på linjen med högt TB? Ska vi avveckla eller ompröva linjer med lågt eller negativt TB?
• I tjänste­ och projekt­bolag (exempelvis design, konsult, utveckling) gör TB att du ser om timpriser och beläggning räcker för att täcka samkostnader.

Hur göra i praktiken

1. Identifiera varje affärsenhet/projekt/linje med egen intäkt och kostnad.
2. Räkna ut TB per enhet – exempelvis en kund­projekt, en tjänste­linje, en produktlinje.
3. Jämför TB mot företagets fasta kostnader – säkerställ att total TB täcker dessa och bidrar till vinst.
4. Presentera för dig själv eller styrelsen: “Den här linjen har TB 300 000 kr, täckningsgrad 40 %, men beläggning har sjunkit så vi riskerar att TB sjunker nästa period.”

Exempel i tabell

Här ser du att Linje A bidrar betydligt mer än linje B – och linje B kanske behöver åtgärder (prislyft, kostnadskontroll eller omstrukturering). Som VD är det din uppgift att identifiera sådana insikter.

Månadsrapport som beslutsunderlag

Att arbeta som VD innebär att fatta beslut löpande – inte bara vid årsbokslut. Därför är månadsrapporteringen avgörande för att du ska ha rätt underlag för att agera i tid.

Vad ska en bra månadsrapport innehålla?

• Översikt av resultat och ställning (RR och BR) för månaden – gärna med avvikelseanalys mot budget och prognos.
• Kassaflödesöversikt för månaden eller rullande 12 månader – likviditetsläge och prognos.
• Nyckeltal: till exempel täckningsbidrag per linje/projekt, likviditetsgrad, skuldsättningsgrad, beläggning.
• Kommentarer och analys: Varför utvecklingen ser ut som den gör – vad driver siffrorna? Vilka risker och möjligheter finns?
• Framtidsblick: Vilka strategiska åtgärder krävs? Vilka händelser väntas påverka kommande period?

Varför är detta viktigt för styrelsen och dig?

Styrelsen har enligt aktiebolagslagen ansvar för att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Rapporten blir därmed ditt verktyg för att ge styrelsen rätt information – och samtidigt ge dig själv underlag att styra verksamheten.

Struktur och presentation – gör det lättläst

Som VD har du inte alltid tid att tyda detaljer – rapporten ska vara tydlig, strukturerad och insiktsdriven.

Tips:

• Använd samma struktur månad för månad – skapar igenkänning och snabb överblick.
• Lyft fram det som är viktigast – inte alla detaljer.
• Koppla siffror till konkreta insatser och ansvar – vad gör vi nu?

Praktiska steg för dig

1. Sätt upp rutiner tillsammans med ekonomi­/controller­funktion för att få färdig månadsrapport inom exempelvis två veckor efter månadsskiftet.
2. Identifiera och definiera de nyckeltal du som VD följer månatligen.
3. Håll ledningsgruppen kort – använd månadsrapporten som grund och lägg mötet direkt efter rapporten så att siffror och insatser hänger ihop.
4. Utvärdera varje månad: Vad blev bra? Vad behöver vi ändra? Vad kräver extra uppmärksamhet?

Sammanfattning och avslutande råd

Som VD behöver du inte bli ekonom, men du måste vara ekonomiskt medveten. De rapporter du får och de nyckeltal du följer ger dig kontroll – och framför allt förmågan att agera.

• Förstå skillnaden mellan resultaträkning och balansräkning – resultat visar hur det gått, balansräkning var du står.
• Sätt kassaflödet i fokus – utan likviditet finns inget hållbart bolag, oavsett hur fin vinsten ser ut på papperet.
• Mät täckningsbidrag per affärslinje/projekt – då ser du var bolaget tjänar eller tappar pengar.
• Använd månadsrapporten som ditt styrverktyg – struktur, analys och framåtblick gör att du kan fatta beslut i tid.

Är du osäker på att du har rätt rapport­ och uppföljningsstruktur – eller vill du uppgradera din månads­ och styrelserapportering till nästa nivå? Kontakta gärna oss på Revea – vi hjälper till med redovisning, revision, skattefrågor, lönehantering och ekonomisk rådgivning. Ring oss på 08-678 18 40 eller mejla info@revea.se för ett första samtal.

Vad är SGI?

SGI står för sjukpenninggrundande inkomst och används av Försäkringskassan för att räkna ut ersättningar som sjukpenning, föräldrapenning och rehabiliteringsersättning.

Din SGI baseras på den årliga arbetsinkomst du kan antas ha framöver – alltså inte exakt vad du tjänade förra året, utan en bedömning av vad du normalt tjänar i dagsläget.

Exempelvis räknas:

• Lön från anställning
• Arvode
• Egenföretagarinkomst (överskott i verksamheten)

Men kapitalinkomster, bidrag eller studiemedel räknas inte.

Försäkringskassan fastställer och uppdaterar din SGI – men du måste själv anmäla om något förändras.

SGI-tak och lägstanivå 2025

År 2025 är taket för SGI 10 prisbasbelopp, vilket motsvarar 588 000 kronor i årsinkomst (prisbasbeloppet 2025 = 58 800 kr).

Det betyder att du kan få ersättning för inkomster upp till denna nivå.

Har du en högre inkomst påverkar det inte din ersättning.

För att ha rätt till sjukpenning måste SGI vara minst 24 % av prisbasbeloppet, det vill säga 14 112 kronor 2025.

Vid beräkning av sjukpenning multipliceras SGI med 0,97 innan ersättningen räknas ut.

Ersättningen motsvarar normalt 80 % av din SGI, dock högst upp till taket.

Hur skyddar man sin SGI?

Din SGI kan försvinna om du slutar arbeta utan att meddela Försäkringskassan – det kallas att SGI:n ”nollas”.

För att skydda den behöver du ha en godkänd anledning till att inte arbeta, till exempel:

• Du är inskriven på Arbetsförmedlingen som aktivt arbetssökande
• Du studerar med studiemedel
• Du är föräldraledig och tar ut minst fem föräldrapenningdagar per vecka
• Du är gravid från och med vecka 32
• Du vårdar ett sjukt barn eller en närstående

Om du inte uppfyller något av dessa villkor kan Försäkringskassan besluta att din SGI inte längre är skyddad, vilket innebär att du får 0 kronor i ersättning om du blir sjuk.

Hur beräknas SGI?

Försäkringskassan räknar ut SGI utifrån din förväntade bruttoårsinkomst – före skatt.

Exempel:

Du har en månadslön på 30 000 kr.

30 000 × 12 = 360 000 kr i årsinkomst.

Din SGI blir alltså 360 000 kr (förutsatt att inkomsten är stadigvarande).

Vid timanställning eller oregelbundet arbete görs en genomsnittlig bedömning baserad på tidigare inkomster.

Om du byter jobb, går upp eller ner i tid, eller startar eget, behöver du själv anmäla det till Försäkringskassan.

SGI för företagare

Enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag

För dig som driver enskild firma eller handelsbolag baseras SGI på företagets överskott före skatt – alltså resultatet efter kostnader men före skatt.

Aktiebolag

För dig som driver aktiebolag räknas bara den lön du tar ut från bolaget.

Utdelningar eller bolagets vinst påverkar inte SGI.

Tar du inte ut någon lön riskerar du att din SGI sätts till noll kronor.

Nystartat företag

Om du nyligen startat företag (inom 36 månader) kan SGI beräknas utifrån vad en anställd med motsvarande erfarenhet skulle ha tjänat – en så kallad jämförelseinkomst.

Försäkringskassan gör då en individuell bedömning.

SGI och olika typer av ersättning

Din SGI påverkar flera ersättningsformer från Försäkringskassan, bland annat:

När ska du uppdatera din SGI?

Försäkringskassan uppdaterar inte din SGI automatiskt.

Du måste själv meddela ändringar i inkomst eller anställning.

Exempel på situationer då du bör anmäla:

• Du byter jobb eller får ny lön
• Du går från deltid till heltid (eller tvärtom)
• Du startar eller avslutar företag
• Du börjar studera, blir arbetslös eller tar tjänstledigt

Ändringen gör du enklast på Mina sidor hos Försäkringskassan.

SGI för kombinatörer – både anställd och företagare

Om du både är anställd och driver eget företag räknas SGI på summan av dina inkomster, upp till taket (588 000 kr år 2025).

Lönen från anställningen räknas först, därefter läggs företagets överskott till.

Exempel:

• Lön: 400 000 kr
• Överskott från företag: 200 000 kr
• Totalt 600 000 kr → SGI begränsas till 588 000 kr.

För dig som arbetsgivare

Som arbetsgivare kan du ansöka om arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd – ett bidrag från Försäkringskassan som hjälper till att finansiera insatser för att förebygga eller förkorta sjukfrånvaro.

Stödet kan användas för exempelvis expertstöd, utbildning eller utredning av anställdas behov.

Så fungerar arbetsgivaransvar

Sammanfattning

Att förstå och korrekt rapportera din SGI är avgörande för att säkerställa att du och dina anställda får rätt ersättning vid behov. Här är några praktiska råd:

• Utdelning räknas inte: Kom ihåg att eventuella inkomster från aktieutdelningar inte räknas med vid beräkning av din SGI, vilket beror på att sociala avgifter inte tas ut på sådana inkomster. Det är därför viktigt att även ta ut lön som företagare. Hur mycket lön man ska ta ut är däremot en annan fråga.
  

• Håll koll på dina inkomster: Samla och dokumentera dina inkomstuppgifter noggrant.
  
  
• Var medveten om gränsbeloppen: Känn till de högsta och lägsta beloppen för SGI.
  
  
• Använd tremånadersregeln vid behov: Om din inkomst förändras avsevärt, se till att begära omprövning av SGI.

Rådgivning och stöd

För dig som driver företag eller har anställda är det avgörande att SGI och löneuttag hanteras korrekt. En felaktig bedömning kan påverka både din egen sjukpenning och dina medarbetares trygghet.

På Revea hjälper vi företagare att planera löneuttag, optimera ersättningsnivåer och skapa rutiner för SGI-hantering. Vi ser till att du står stark – oavsett om det handlar om sjukpenning, föräldraledighet eller annan frånvaro i verksamheten.

Läs mer om våra tjänster inom Lön & HR, samt rådgivning inom skatt och ekonomi.

Kontakta oss på 08-678 18 40 eller info@revea.se för personlig rådgivning och stöd.

Frågan uppstår ibland hos arbetsgivare: En medarbetare menar att hen tagit ut komptid, medan arbetsgivaren utgått från att det rört sig om semester. Vem bestämmer egentligen – och vad säger lagen?

I den här artikeln går vi igenom skillnaderna mellan komptid och semester, arbetsgivarens ansvar och vad som gäller om det blir oenighet.

Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet

Enligt svensk arbetsrätt är det arbetsgivaren som har rätt att leda och fördela arbetet. Det innebär att arbetsgivaren ytterst bestämmer när semester ska läggas ut och när kompensationsledighet kan tas. Samtidigt finns det regler som sätter gränser för arbetsgivarens beslut och som gör att dokumentation blir avgörande om det uppstår en tvist.

Komptid kräver övertid och överenskommelse

För att en anställd ska kunna ta ut kompensationsledighet krävs att:

• Övertid har beordrats eller godkänts av arbetsgivaren.
• Arbetsgivare och arbetstagare kommit överens om att övertiden ska ersättas med ledighet i stället för övertidsersättning.

En anställd kan alltså inte på egen hand bestämma att frånvaro ska räknas som komptid.

Dokumentation av övertid

Enligt arbetstidslagen ska arbetsgivare föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Om sådan dokumentation finns blir det enklare att avgöra vad som faktiskt gäller. Avsaknad av underlag kan däremot göra situationen till en bevisfråga.

Semester måste läggas ut

Semesterlagen säger att alla anställda har rätt till minst 25 semesterdagar per år, varav minst 20 ska tas ut under semesteråret. Det är arbetsgivarens ansvar att säkerställa att detta sker. Outtagna dagar kan i vissa fall sparas, men bara överstigande 20 dagar.

Om arbetsgivaren inte kan visa att semester lagts ut kan det uppstå problem – särskilt om arbetstagaren hävdar att det i själva verket handlat om komptid.

Kontrollera lönespecifikationer och planering

För att reda ut situationen kan du som arbetsgivare gå igenom:

• Lönespecifikationer – står det att utbetalningen gäller semesterlön eller semestertillägg?
• Semesterplanering – finns det skriftlig planering eller e-post kring förra årets semester?
• Tidrapporter – framgår det om frånvaron markerats som semester eller kompensationsledighet?

Sådan dokumentation kan ge svar på om det rört sig om semester eller komptid.

Praktisk hantering – så undviker du tvister

För att undvika missförstånd är det klokt att införa tydliga rutiner:

• Dokumentera alltid övertid och kompensationsledighet.
• Använd mallar för semesterplanering.
• Säkerställ att lönespecifikationerna tydligt anger vad som är semesterlön.
• Kommunicera skriftligt när kompensationsledighet beviljas.

Genom att skapa transparens minskar risken för konflikter i efterhand.

Sammanfattning

En anställd kan inte ensidigt bestämma att frånvaro ska räknas som komptid. För att kompensationsledighet ska vara giltig krävs både beordrad övertid och en överenskommelse med arbetsgivaren. Samtidigt är det arbetsgivarens ansvar att lägga ut semester varje år – och kunna visa att så skett.

Tvister kring semester och komptid handlar ofta om dokumentation och rutiner. Genom att föra tydliga register och kommunicera skriftligt kan du som arbetsgivare undvika problem.

På Revea hjälper vi företag med frågor kring lönehantering, arbetsrätt och personaladministration. Har du funderingar kring semester, komptid eller andra arbetsgivarfrågor? Kontakta oss gärna för rådgivning.

Att lägga ut lönehanteringen till en extern partner kan spara både tid och pengar – men bara om du gör det på rätt sätt. I den här guiden går vi igenom vad du bör tänka på när du köper lönetjänster, och vilka vanliga fallgropar som är lätta att undvika.

Vad innebär lönetjänster?

Lönetjänster omfattar alla delar av företagets löneadministration, till exempel:

• Lönebesked enligt GDPR
• Tidrapportering och hantering av frånvaro
• Övertid, sjukfrånvaro och semesterlön
• Utlägg och reseräkningar
• Digitala verktyg för ledighetsansökningar och anställningsavtal
  

Tjänsterna kallas ofta payroll services på engelska, och de blir allt viktigare i takt med att företag ställer högre krav på effektivitet, regelefterlevnad och digitalisering.

6 vanliga misstag vid köp av lönetjänster

Här är några av de vanligaste misstagen vi ser att företag gör när de ska köpa lönetjänster – och hur du undviker dem:

1. Otydliga eller bristfälliga rutiner i dagsläget

Om det saknas struktur i era nuvarande lönerutiner blir det svårt att formulera rätt krav i upphandlingen. Det kan i sin tur leda till missförstånd, extraarbete och i värsta fall förseningar i löneutbetalningen.

Tips: Gör en översyn av era rutiner innan ni begär offert. Saknar ni rutiner? Då bör ni välja en leverantör som även kan hjälpa er att bygga upp dem.

2. För många leverantörer

Att sprida ut ekonomi- och lönetjänster på flera leverantörer kan snabbt bli rörigt och tidskrävande. Det ökar antalet kontaktytor och risken för att information hamnar mellan stolarna.

Tips: Välj gärna en byrå som erbjuder en helhetslösning med redovisning, lön, skatt och rådgivning – som Revea. Det sparar tid och skapar trygghet när ditt företag växer.

3. Fel digital nivå

Har ni kommit långt i er digitalisering? Då vill ni antagligen inte jobba med en lönebyrå som fortfarande förlitar sig på Excel och manuell filöverföring. Men det motsatta gäller också – om era anställda inte är vana vid appar och digitala system kan en alltför avancerad lösning bli en tröskel.

Tips: Välj en leverantör som matchar er digitala mognad. Det sparar både frustration och tid.

4. Ingen integration mot redovisningssystemet

Om löneleverantörens system inte kan kopplas direkt till ert ekonomisystem via API kan viktiga data gå förlorade eller behöva läggas in manuellt.

Tips: Se till att systemet har API-stöd för smidig integration och automatisk överföring till bokföringen.

5. Reseräkningar och utlägg glöms bort

En vanlig miss är att lönetjänsten inte omfattar hantering av reseräkningar och utlägg. Det är ofta en stor tidsbov – särskilt om kvitton hanteras analogt eller sparas i mejl och skolådor.

Tips: Ta med utläggshantering i upphandlingen. Har ni redan ett digitalt verktyg? Välj en leverantör som kan arbeta med det system ni använder.

6. Fel storlek på leverantören

Stora lönebolag har resurser och expertis, men kan också vara dyra och opersonliga. Små aktörer är ofta flexibla och prisvärda, men kan sakna kapacitet vid tillväxt eller sjukdom.

Tips: Medelstora byråer – som Revea – kombinerar det bästa av båda världar: tillgänglighet, erfarenhet och flexibilitet. Vi har kapacitet att hjälpa både mindre bolag och växande koncerner.

Checklista: Så gör du en lyckad upphandling av lönetjänster

Vill du ha hjälp med att köpa rätt lönetjänster?

Vi på Revea är en fullservicebyrå inom redovisning, lön, revision och ekonomisk rådgivning. Med ett digitalt arbetssätt, personlig service och gedigen kompetens hjälper vi företag i alla storlekar – oavsett bransch.

Hör av dig till oss om du vill få hjälp med lönetjänster, redovisning eller rådgivning.