Här hittar ni nyheter och insikter om oss, branschen och ekonomi i stort.
Så läser du ekonomiska rapporter som VD – utan att vara ekonom
Som VD behöver du inte bokföra själv – men du måste förstå siffrorna. Rätt rapporter gör skillnad för dina beslut. I den här artikeln går vi igenom de viktigaste delarna: skillnaden mellan resultaträkning och balansräkning, varför kassaflödet ofta är viktigare än resultatet, hur du använder täckningsbidrag per projekt/linje och hur månadsrapporten blir ett riktigt beslutsunderlag.
Varför du som VD måste ha koll på siffrorna
Ekonomiska rapporter kan verka dolda bakom komplicerade termer och redovisningsteknik – men för dig handlar det om tre sakliga frågor:
- Vad har bolaget presterat?
- Vilken är bolagets finansiella ställning?
- Vad händer framöver?
Det räcker alltså inte att “någon” får på ett papper – du behöver kunna tolka och agera på rapporterna. En korrekt ekonomisk rapportering ger dig och styrelsen förutsättningar att fatta välgrundade beslut, se risker i tid och följa upp resultat mot mål.
RR vs BR – vad är viktigt?
När du får din rapport varje månad eller kvartal kommer två centrala rapporter: en resultaträkning (RR) och en balansräkning (BR). Som VD behöver du förstå skillnaden – och vad du bör fokusera på.
Vad är vad?
Resultaträkning (RR) visar företagets intäkter och kostnader under en period (t.ex. ett kvartal eller år). Visar om bolaget gått med vinst eller förlust under den perioden.
Balansräkning (BR) visar bolagets ställning vid en viss tidpunkt – vad bolaget äger (tillgångar), vad det är skyldigt (skulder) och ägarnas andel (eget kapital).
Vad ska du som VD fokusera på?
En viktig poäng: de båda rapporterna kompletterar varandra – du får en helhetsbild först när du ser både resultat och ställning. För dig som VD räcker det inte att titta på “vinst” – om balansräkningen visar att bolaget är belastat med skulder eller har svag likviditet är det en varningssignal.
Tips för dig
- Be om att resultaträkningen presenteras med jämförelse mot budget och föregående period.
- Be att balansräkningen presenteras med några nyckeltal: t.ex. skuldsättningsgrad, likviditetsmått.
- Ställ krav på att siffrorna presenteras i ett språk du förstår – undvik alltför finansiellt språk utan tolkning.
Kassaflöde är viktigare än resultat
En klassisk fallgrop är att tro att “vinst = likvida medel”. Men så är det inte. Faktum är att kassaflöde ofta är viktigare för bolagets överlevnad och utveckling än resultaten i resultaträkningen.
Varför kassaflödet är avgörande
- En verksamhet kan gå med redovisad vinst men ändå ha negativt kassaflöde – då finns risk att bolaget inte har tillräckligt med likvida medel för att betala leverantörer eller löner.
- Kassaflödet visar hur mycket pengar som faktiskt rör sig in och ut ur bolaget under en period – vilket ger en bild av likviditet och operativ styrka.
- För investerare och långsiktig hållbarhet är ett stabilt positivt kassaflöde ofta viktigare än ett större bokfört resultat.
Vad du som VD ska fråga
- Vilket är bolagets operativa kassaflöde (cash flow from operations)?
- Finns det investerings- eller finansieringsaktiviteter som påverkar kassaflödet negativt?
- Om kassaflödet är negativt – vad är orsaken? Är det tillfälligt eller strukturellt?
- Behöver vi tillföra kapital eller föra in likviditetsbuffert?
Hur rapporteras kassaflödet
I rapportering till dig bör kassaflödet presenteras i en enkel översikt – gärna: kassaflöde från verksamheten, investeringar, finansiering. Det behöver inte vara detaljredovisning, men du ska kunna se om likviditeten är under press.
Kort sammanfattning
Som VD – se inte bara “bottom line” i resultaträkningen. Om kassaflödet är svagt kan bolagets framtid vara mer osäker än vad resultatet visar.
Räkna med att kassaflöde = livsnerven i bolaget.
Täckningsbidrag per projekt/linje
När bolaget har flera affärslinjer, projekt eller produkter räcker inte alltid totalresultatet för att förstå var du tjänar pengar – eller tappar dem. Då blir täckningsbidrag ett mycket viktigt mått att ha koll på.
Vad är täckningsbidrag?
Täckningsbidrag (TB) visar hur mycket intäkten från en produkt, tjänst eller projekt bidrar till att täcka fasta kostnader och generera vinst.
Formel i enklare form:
\text{TB} = \text{Försäljningsintäkt} – \text{Rörlig kostnad}
Det finns även begreppet täckningsgrad – i procent – som visar TB i förhållande till försäljningsintäkten.
Varför är det viktigt för dig som VD?
- Du får insikt i vilka projekt/linjer som bidrar mest eller minst till bolagets täckning och vinst.
- Du kan fatta beslut om resurser: ska vi satsa mer på linjen med högt TB? Ska vi avveckla eller ompröva linjer med lågt eller negativt TB?
- I tjänste och projektbolag (exempelvis design, konsult, utveckling) gör TB att du ser om timpriser och beläggning räcker för att täcka samkostnader.
Hur göra i praktiken
- Identifiera varje affärsenhet/projekt/linje med egen intäkt och kostnad.
- Räkna ut TB per enhet – exempelvis en kundprojekt, en tjänstelinje, en produktlinje.
- Jämför TB mot företagets fasta kostnader – säkerställ att total TB täcker dessa och bidrar till vinst.
- Presentera för dig själv eller styrelsen: “Den här linjen har TB 300 000 kr, täckningsgrad 40 %, men beläggning har sjunkit så vi riskerar att TB sjunker nästa period.”
Exempel i tabell
Här ser du att Linje A bidrar betydligt mer än linje B – och linje B kanske behöver åtgärder (prislyft, kostnadskontroll eller omstrukturering). Som VD är det din uppgift att identifiera sådana insikter.
Månadsrapport som beslutsunderlag
Att arbeta som VD innebär att fatta beslut löpande – inte bara vid årsbokslut. Därför är månadsrapporteringen avgörande för att du ska ha rätt underlag för att agera i tid.
Vad ska en bra månadsrapport innehålla?
- Översikt av resultat och ställning (RR och BR) för månaden – gärna med avvikelseanalys mot budget och prognos.
- Kassaflödesöversikt för månaden eller rullande 12 månader – likviditetsläge och prognos.
- Nyckeltal: till exempel täckningsbidrag per linje/projekt, likviditetsgrad, skuldsättningsgrad, beläggning.
- Kommentarer och analys: Varför utvecklingen ser ut som den gör – vad driver siffrorna? Vilka risker och möjligheter finns?
- Framtidsblick: Vilka strategiska åtgärder krävs? Vilka händelser väntas påverka kommande period?
Varför är detta viktigt för styrelsen och dig?
Styrelsen har enligt aktiebolagslagen ansvar för att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Rapporten blir därmed ditt verktyg för att ge styrelsen rätt information – och samtidigt ge dig själv underlag att styra verksamheten.
Struktur och presentation – gör det lättläst
Som VD har du inte alltid tid att tyda detaljer – rapporten ska vara tydlig, strukturerad och insiktsdriven.
Tips:
- Använd samma struktur månad för månad – skapar igenkänning och snabb överblick.
- Lyft fram det som är viktigast – inte alla detaljer.
- Koppla siffror till konkreta insatser och ansvar – vad gör vi nu?
Praktiska steg för dig
- Sätt upp rutiner tillsammans med ekonomi/controllerfunktion för att få färdig månadsrapport inom exempelvis två veckor efter månadsskiftet.
- Identifiera och definiera de nyckeltal du som VD följer månatligen.
- Håll ledningsgruppen kort – använd månadsrapporten som grund och lägg mötet direkt efter rapporten så att siffror och insatser hänger ihop.
- Utvärdera varje månad: Vad blev bra? Vad behöver vi ändra? Vad kräver extra uppmärksamhet?
Sammanfattning och avslutande råd
Som VD behöver du inte bli ekonom, men du måste vara ekonomiskt medveten. De rapporter du får och de nyckeltal du följer ger dig kontroll – och framför allt förmågan att agera.
- Förstå skillnaden mellan resultaträkning och balansräkning – resultat visar hur det gått, balansräkning var du står.
- Sätt kassaflödet i fokus – utan likviditet finns inget hållbart bolag, oavsett hur fin vinsten ser ut på papperet.
- Mät täckningsbidrag per affärslinje/projekt – då ser du var bolaget tjänar eller tappar pengar.
- Använd månadsrapporten som ditt styrverktyg – struktur, analys och framåtblick gör att du kan fatta beslut i tid.
Är du osäker på att du har rätt rapport och uppföljningsstruktur – eller vill du uppgradera din månads och styrelserapportering till nästa nivå? Kontakta gärna oss på Revea – vi hjälper till med redovisning, revision, skattefrågor, lönehantering och ekonomisk rådgivning. Ring oss på 08-678 18 40 eller mejla info@revea.se för ett första samtal.
Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) – vad är det och hur fungerar det?
Vad är SGI?
SGI står för sjukpenninggrundande inkomst och används av Försäkringskassan för att räkna ut ersättningar som sjukpenning, föräldrapenning och rehabiliteringsersättning.
Din SGI baseras på den årliga arbetsinkomst du kan antas ha framöver – alltså inte exakt vad du tjänade förra året, utan en bedömning av vad du normalt tjänar i dagsläget.
Exempelvis räknas:
- Lön från anställning
- Arvode
- Egenföretagarinkomst (överskott i verksamheten)
Men kapitalinkomster, bidrag eller studiemedel räknas inte.
Försäkringskassan fastställer och uppdaterar din SGI – men du måste själv anmäla om något förändras.
SGI-tak och lägstanivå 2025
År 2025 är taket för SGI 10 prisbasbelopp, vilket motsvarar 588 000 kronor i årsinkomst (prisbasbeloppet 2025 = 58 800 kr).
Det betyder att du kan få ersättning för inkomster upp till denna nivå.
Har du en högre inkomst påverkar det inte din ersättning.
För att ha rätt till sjukpenning måste SGI vara minst 24 % av prisbasbeloppet, det vill säga 14 112 kronor 2025.
Vid beräkning av sjukpenning multipliceras SGI med 0,97 innan ersättningen räknas ut.
Ersättningen motsvarar normalt 80 % av din SGI, dock högst upp till taket.
Hur skyddar man sin SGI?
Din SGI kan försvinna om du slutar arbeta utan att meddela Försäkringskassan – det kallas att SGI:n ”nollas”.
För att skydda den behöver du ha en godkänd anledning till att inte arbeta, till exempel:
- Du är inskriven på Arbetsförmedlingen som aktivt arbetssökande
- Du studerar med studiemedel
- Du är föräldraledig och tar ut minst fem föräldrapenningdagar per vecka
- Du är gravid från och med vecka 32
- Du vårdar ett sjukt barn eller en närstående
Om du inte uppfyller något av dessa villkor kan Försäkringskassan besluta att din SGI inte längre är skyddad, vilket innebär att du får 0 kronor i ersättning om du blir sjuk.
Hur beräknas SGI?
Försäkringskassan räknar ut SGI utifrån din förväntade bruttoårsinkomst – före skatt.
Exempel:
Du har en månadslön på 30 000 kr.
30 000 × 12 = 360 000 kr i årsinkomst.
Din SGI blir alltså 360 000 kr (förutsatt att inkomsten är stadigvarande).
Vid timanställning eller oregelbundet arbete görs en genomsnittlig bedömning baserad på tidigare inkomster.
Om du byter jobb, går upp eller ner i tid, eller startar eget, behöver du själv anmäla det till Försäkringskassan.
SGI för företagare
Enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag
För dig som driver enskild firma eller handelsbolag baseras SGI på företagets överskott före skatt – alltså resultatet efter kostnader men före skatt.
Aktiebolag
För dig som driver aktiebolag räknas bara den lön du tar ut från bolaget.
Utdelningar eller bolagets vinst påverkar inte SGI.
Tar du inte ut någon lön riskerar du att din SGI sätts till noll kronor.
Nystartat företag
Om du nyligen startat företag (inom 36 månader) kan SGI beräknas utifrån vad en anställd med motsvarande erfarenhet skulle ha tjänat – en så kallad jämförelseinkomst.
Försäkringskassan gör då en individuell bedömning.
SGI och olika typer av ersättning
Din SGI påverkar flera ersättningsformer från Försäkringskassan, bland annat:
När ska du uppdatera din SGI?
Försäkringskassan uppdaterar inte din SGI automatiskt.
Du måste själv meddela ändringar i inkomst eller anställning.
Exempel på situationer då du bör anmäla:
- Du byter jobb eller får ny lön
- Du går från deltid till heltid (eller tvärtom)
- Du startar eller avslutar företag
- Du börjar studera, blir arbetslös eller tar tjänstledigt
Ändringen gör du enklast på Mina sidor hos Försäkringskassan.
SGI för kombinatörer – både anställd och företagare
Om du både är anställd och driver eget företag räknas SGI på summan av dina inkomster, upp till taket (588 000 kr år 2025).
Lönen från anställningen räknas först, därefter läggs företagets överskott till.
Exempel:
- Lön: 400 000 kr
- Överskott från företag: 200 000 kr
- Totalt 600 000 kr → SGI begränsas till 588 000 kr.
För dig som arbetsgivare
Som arbetsgivare kan du ansöka om arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd – ett bidrag från Försäkringskassan som hjälper till att finansiera insatser för att förebygga eller förkorta sjukfrånvaro.
Stödet kan användas för exempelvis expertstöd, utbildning eller utredning av anställdas behov.
Sammanfattning
Att förstå och korrekt rapportera din SGI är avgörande för att säkerställa att du och dina anställda får rätt ersättning vid behov. Här är några praktiska råd:
- Utdelning räknas inte: Kom ihåg att eventuella inkomster från aktieutdelningar inte räknas med vid beräkning av din SGI, vilket beror på att sociala avgifter inte tas ut på sådana inkomster. Det är därför viktigt att även ta ut lön som företagare. Hur mycket lön man ska ta ut är däremot en annan fråga.
- Håll koll på dina inkomster: Samla och dokumentera dina inkomstuppgifter noggrant.
- Var medveten om gränsbeloppen: Känn till de högsta och lägsta beloppen för SGI.
- Använd tremånadersregeln vid behov: Om din inkomst förändras avsevärt, se till att begära omprövning av SGI.
Rådgivning och stöd
För dig som driver företag eller har anställda är det avgörande att SGI och löneuttag hanteras korrekt. En felaktig bedömning kan påverka både din egen sjukpenning och dina medarbetares trygghet.
På Revea hjälper vi företagare att planera löneuttag, optimera ersättningsnivåer och skapa rutiner för SGI-hantering. Vi ser till att du står stark – oavsett om det handlar om sjukpenning, föräldraledighet eller annan frånvaro i verksamheten.
Läs mer om våra tjänster inom Lön & HR, samt rådgivning inom skatt och ekonomi.
Kontakta oss på 08-678 18 40 eller info@revea.se för personlig rådgivning och stöd.
Kan anställd hävda komptid i stället för semester?
Frågan uppstår ibland hos arbetsgivare: En medarbetare menar att hen tagit ut komptid, medan arbetsgivaren utgått från att det rört sig om semester. Vem bestämmer egentligen – och vad säger lagen?
I den här artikeln går vi igenom skillnaderna mellan komptid och semester, arbetsgivarens ansvar och vad som gäller om det blir oenighet.
Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet
Enligt svensk arbetsrätt är det arbetsgivaren som har rätt att leda och fördela arbetet. Det innebär att arbetsgivaren ytterst bestämmer när semester ska läggas ut och när kompensationsledighet kan tas. Samtidigt finns det regler som sätter gränser för arbetsgivarens beslut och som gör att dokumentation blir avgörande om det uppstår en tvist.
Komptid kräver övertid och överenskommelse
För att en anställd ska kunna ta ut kompensationsledighet krävs att:
- Övertid har beordrats eller godkänts av arbetsgivaren.
- Arbetsgivare och arbetstagare kommit överens om att övertiden ska ersättas med ledighet i stället för övertidsersättning.
En anställd kan alltså inte på egen hand bestämma att frånvaro ska räknas som komptid.
Dokumentation av övertid
Enligt arbetstidslagen ska arbetsgivare föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Om sådan dokumentation finns blir det enklare att avgöra vad som faktiskt gäller. Avsaknad av underlag kan däremot göra situationen till en bevisfråga.
Semester måste läggas ut
Semesterlagen säger att alla anställda har rätt till minst 25 semesterdagar per år, varav minst 20 ska tas ut under semesteråret. Det är arbetsgivarens ansvar att säkerställa att detta sker. Outtagna dagar kan i vissa fall sparas, men bara överstigande 20 dagar.
Om arbetsgivaren inte kan visa att semester lagts ut kan det uppstå problem – särskilt om arbetstagaren hävdar att det i själva verket handlat om komptid.
Kontrollera lönespecifikationer och planering
För att reda ut situationen kan du som arbetsgivare gå igenom:
- Lönespecifikationer – står det att utbetalningen gäller semesterlön eller semestertillägg?
- Semesterplanering – finns det skriftlig planering eller e-post kring förra årets semester?
- Tidrapporter – framgår det om frånvaron markerats som semester eller kompensationsledighet?
Sådan dokumentation kan ge svar på om det rört sig om semester eller komptid.
Praktisk hantering – så undviker du tvister
För att undvika missförstånd är det klokt att införa tydliga rutiner:
- Dokumentera alltid övertid och kompensationsledighet.
- Använd mallar för semesterplanering.
- Säkerställ att lönespecifikationerna tydligt anger vad som är semesterlön.
- Kommunicera skriftligt när kompensationsledighet beviljas.
Genom att skapa transparens minskar risken för konflikter i efterhand.
Sammanfattning
En anställd kan inte ensidigt bestämma att frånvaro ska räknas som komptid. För att kompensationsledighet ska vara giltig krävs både beordrad övertid och en överenskommelse med arbetsgivaren. Samtidigt är det arbetsgivarens ansvar att lägga ut semester varje år – och kunna visa att så skett.
Tvister kring semester och komptid handlar ofta om dokumentation och rutiner. Genom att föra tydliga register och kommunicera skriftligt kan du som arbetsgivare undvika problem.
På Revea hjälper vi företag med frågor kring lönehantering, arbetsrätt och personaladministration. Har du funderingar kring semester, komptid eller andra arbetsgivarfrågor? Kontakta oss gärna för rådgivning.
Så köper du lönetjänster – Undvik vanliga misstag
Att lägga ut lönehanteringen till en extern partner kan spara både tid och pengar – men bara om du gör det på rätt sätt. I den här guiden går vi igenom vad du bör tänka på när du köper lönetjänster, och vilka vanliga fallgropar som är lätta att undvika.
Vad innebär lönetjänster?
Lönetjänster omfattar alla delar av företagets löneadministration, till exempel:
- Lönebesked enligt GDPR
- Tidrapportering och hantering av frånvaro
- Övertid, sjukfrånvaro och semesterlön
- Utlägg och reseräkningar
- Digitala verktyg för ledighetsansökningar och anställningsavtal
Tjänsterna kallas ofta payroll services på engelska, och de blir allt viktigare i takt med att företag ställer högre krav på effektivitet, regelefterlevnad och digitalisering.
6 vanliga misstag vid köp av lönetjänster
Här är några av de vanligaste misstagen vi ser att företag gör när de ska köpa lönetjänster – och hur du undviker dem:
1. Otydliga eller bristfälliga rutiner i dagsläget
Om det saknas struktur i era nuvarande lönerutiner blir det svårt att formulera rätt krav i upphandlingen. Det kan i sin tur leda till missförstånd, extraarbete och i värsta fall förseningar i löneutbetalningen.
Tips: Gör en översyn av era rutiner innan ni begär offert. Saknar ni rutiner? Då bör ni välja en leverantör som även kan hjälpa er att bygga upp dem.
2. För många leverantörer
Att sprida ut ekonomi- och lönetjänster på flera leverantörer kan snabbt bli rörigt och tidskrävande. Det ökar antalet kontaktytor och risken för att information hamnar mellan stolarna.
Tips: Välj gärna en byrå som erbjuder en helhetslösning med redovisning, lön, skatt och rådgivning – som Revea. Det sparar tid och skapar trygghet när ditt företag växer.
3. Fel digital nivå
Har ni kommit långt i er digitalisering? Då vill ni antagligen inte jobba med en lönebyrå som fortfarande förlitar sig på Excel och manuell filöverföring. Men det motsatta gäller också – om era anställda inte är vana vid appar och digitala system kan en alltför avancerad lösning bli en tröskel.
Tips: Välj en leverantör som matchar er digitala mognad. Det sparar både frustration och tid.
4. Ingen integration mot redovisningssystemet
Om löneleverantörens system inte kan kopplas direkt till ert ekonomisystem via API kan viktiga data gå förlorade eller behöva läggas in manuellt.
Tips: Se till att systemet har API-stöd för smidig integration och automatisk överföring till bokföringen.
5. Reseräkningar och utlägg glöms bort
En vanlig miss är att lönetjänsten inte omfattar hantering av reseräkningar och utlägg. Det är ofta en stor tidsbov – särskilt om kvitton hanteras analogt eller sparas i mejl och skolådor.
Tips: Ta med utläggshantering i upphandlingen. Har ni redan ett digitalt verktyg? Välj en leverantör som kan arbeta med det system ni använder.
6. Fel storlek på leverantören
Stora lönebolag har resurser och expertis, men kan också vara dyra och opersonliga. Små aktörer är ofta flexibla och prisvärda, men kan sakna kapacitet vid tillväxt eller sjukdom.
Tips: Medelstora byråer – som Revea – kombinerar det bästa av båda världar: tillgänglighet, erfarenhet och flexibilitet. Vi har kapacitet att hjälpa både mindre bolag och växande koncerner.
Checklista: Så gör du en lyckad upphandling av lönetjänster
Vill du ha hjälp med att köpa rätt lönetjänster?
Vi på Revea är en fullservicebyrå inom redovisning, lön, revision och ekonomisk rådgivning. Med ett digitalt arbetssätt, personlig service och gedigen kompetens hjälper vi företag i alla storlekar – oavsett bransch.
Hör av dig till oss om du vill få hjälp med lönetjänster, redovisning eller rådgivning.