Förändringen innebär inte bara fler noter och nyckeltal – det ställer helt nya krav på hur ekonomin dokumenteras, kommuniceras och planeras. Här förklarar vi vad som gäller, varför det sker och hur din bostadsrättsförening bör förbereda sig inför K3.

Varför måste bostadsrättsföreningar byta till K3?

Bakgrunden är Bokföringsnämndens beslut att modernisera redovisningen i bostadsrättsföreningar. K3 ger en mer rättvisande bild av ekonomin, särskilt när det gäller underhåll och större investeringar.

Från och med räkenskapsåret som inleds efter 31 december 2025 måste därför alla bostadsrättsföreningar – oavsett storlek – tillämpa K3-regelverket. Det finns inga undantag.

K2 vs K3 – vad är skillnaden?

Vad innebär K3 för en bostadsrättsförening?

Att tillämpa K3 innebär en hel del praktiska förändringar för föreningens styrelse och ekonomiska förvaltare:

1. Komponentavskrivning blir obligatorisk

Istället för att skriva av hela byggnaden som en post, måste den delas upp i betydande komponenter – t.ex. tak, stammar, fasad och fönster – med egna avskrivningstider.

Exempel: Taket kan skrivas av på 40 år, medan fönstren skrivs av på 30 år och stommen på upp till 120 år. Detta speglar den verkliga livslängden och gör det lättare att planera underhåll och investeringar.

2. Underhållsplanen blir central

Underhållsplanen är inte längre bara ett internt verktyg – den blir en del av den finansiella rapporteringen. Planen måste vara uppdaterad och realistisk, med tidpunkter och kostnader för kommande åtgärder.

3. Förändrad resultatrapportering

Eftersom större investeringar kan aktiveras istället för att kostnadsföras direkt, kan föreningens resultat se ”bättre” eller mer ojämnt ut jämfört med tidigare år. Det är viktigt att kunna förklara dessa skillnader för medlemmarna.

4. Mer omfattande årsredovisning

Under K3 tillkommer fler upplysningskrav: kassaflödesanalys, fler noter, värderingsprinciper och förklaringar av förändringar i eget kapital. Det kräver mer arbete – men ger också en tydligare bild för både medlemmar och potentiella köpare.

Vad behöver styrelsen göra nu?

Att vänta till 2026 är ingen bra idé. Övergången till K3 kräver planering och förberedelser i god tid. Vi rekommenderar att din förening:

• Gör en nulägesanalys – Har ni ett uppdaterat anläggningsregister och underhållsplan?
• Börjar arbetet med komponentindelning – Tillsammans med ekonomisk förvaltare eller extern rådgivare.
• Sätter en tidsplan för övergången – Målet är att vara klar inför årsredovisningen 2026.
• Informerar medlemmarna – Förändringarna kommer märkas i siffrorna, men speglar ekonomin mer korrekt.
• Utbildar styrelsen – K3 kräver mer kunskap och dokumentation. En uppdaterad styrelse är en tryggare styrelse.

Exempel: Komponentindelning enligt K3

Vid övergången till K3 ska byggnaden delas upp i komponenter med olika nyttjandeperioder och redovisningsvärden.

Här är några vanliga komponenter i flerbostadshus och deras uppskattade livslängd enligt FAR:s vägledning:

Varje komponent skrivs sedan av individuellt, baserat på kvarvarande livslängd. Detta kräver ett uppdaterat anläggningsregister, samverkan mellan styrelse och förvaltare, samt professionell bedömning av tekniskt skick.

Läs mer i vår artikel Ny vägledning för BRF: Så gör du komponentindelning vid övergång från K2 till K3

Vem omfattas av kravet?

Alla bostadsrättsföreningar omfattas – oavsett storlek, ålder eller omsättning. Även vissa fastighetsbolag måste gå över till K3, t.ex. om:

• Byggnader står för >75 % av nettoomsättningen
• Det finns väsentliga uppskjutna skatteskulder
• Det rör sig om utländska filialer

Men för bostadsrättsföreningar finns alltså inga undantag. K3 blir tvingande från 2026.

Så kan Revea hjälpa din förening

På Revea har vi lång erfarenhet av ekonomisk förvaltning och redovisning för bostadsrättsföreningar – och vi är redo att hjälpa dig genom hela övergången till K3:

• Genomgång av anläggningsregister
• Komponentindelning och avskrivningsplan
• Uppdaterad underhållsplan
• Rådgivning kring presentation av årsredovisningen
• Medlemsinformation & kommunikation

Vi hjälper dig att ta rätt steg – i rätt ordning – så att övergången blir både trygg, effektiv och framtidssäkrad.

Vill du ha hjälp att gå över till K3?

Kontakta oss så bokar vi in en genomgång av din förenings förutsättningar.

I den här artikeln går vi igenom vad du behöver tänka på, steg för steg – från avtal och bolagsbildning till momsregistrering och avslut av din enskilda firma.

Varför omvandla till aktiebolag?

Det finns flera skäl att byta företagsform:

• Begränsat personligt ansvar – du blir inte personligt ansvarig för företagets skulder.
• Professionell framtoning – ett aktiebolag uppfattas ofta som mer seriöst av kunder, leverantörer och banker.
• Skatteplanering – aktiebolag ger fler möjligheter till planering av lön och utdelning.
• Möjlighet till fler delägare – bolagsformen passar bättre om ni är flera som driver verksamheten.

Men övergången kräver att du gör rätt från början. Här är checklistan du behöver.

Steg 1: Förberedelser innan du startar aktiebolaget

Innan du påbörjar själva omvandlingen bör du se över dina avtal, tillgångar och skyldigheter:

• Gå igenom alla befintliga avtal (lokalhyra, leasing, kundavtal, abonnemang) – kan de överlåtas till ditt kommande aktiebolag?
• Kontrollera om överlåtelse kräver godkännande från motparten.
• Fundera på om det finns personal, utrustning, tillstånd eller tillgångar som ska överföras.
• Bestäm om du ska starta ett nytt AB eller köpa ett färdigt lagerbolag.

Tips: Samla alla affärskritiska dokument i god tid – det gör hela processen enklare.

Steg 2: Starta aktiebolag

När du har gått igenom allt det praktiska är det dags att bilda aktiebolaget. Det gör du enklast digitalt via verksamt.se.

För att registrera ett aktiebolag behöver du:

1. Upprätta en stiftelseurkund och en bolagsordning.
2. Betala aktiekapitalet (minst 25 000 kr) till ett särskilt bankkonto, eller genom apportegendom (exempelvis den enskilda firmans tillgångar).
3. Få ett bankintyg eller revisorsintyg vid apport.
4. Skicka in handlingarna till Bolagsverket och betala registreringsavgiften.
5. Vänta på registreringsbeslut – då får aktiebolaget ett organisationsnummer.
6. Anmäl verklig huvudman till Bolagsverket.

Du kan även köpa ett lagerbolag – snabbare, men oftast lite dyrare.

Steg 3: När aktiebolaget är startat

När aktiebolaget är igång behöver du ta hand om praktiska och juridiska detaljer.

• Registrera företaget för F-skatt, moms och som arbetsgivare hos Skatteverket.
• Överför verksamheten från den enskilda firman till AB:t – antingen genom försäljning eller som apportegendom (om det gjordes vid start).
• Kontakta hyresvärden om du har lokal – få skriftligt godkännande för överlåtelse eller andrahandsuthyrning.
• Anmäl bolaget till ev. branschregister eller sök nya tillstånd vid behov.
• Kolla om kollektivavtal påverkas och MBL-förhandla övergången vid anställda.
• Följ upp teknik och system – du kan i vissa fall fortsätta använda ditt tidigare kassaregister.
• Börja med löpande redovisning och årsbokslut/årsredovisning.

Kom ihåg: Aktiebolag måste lämna årsredovisning – även om du är ensam ägare.

Steg 4: Skattefrågor att hantera vid ombildning

Ombildningen kan få skattemässiga konsekvenser – särskilt om du har fonder eller stora tillgångar i din enskilda firma.

Vanliga överföringsfrågor:

• Periodiseringsfond – kan i vissa fall föras över till AB, annars ska de återföras och beskattas.
• Expansionsfond – kan överföras i vissa situationer, men reglerna är komplicerade.
• Övriga tillgångar – se till att värdering och dokumentation är korrekt om du säljer verksamheten till AB:t.

Läs mer på Skatteverkets sidor om överföring av expansionsfond och enskild firma till aktiebolag.

Steg 5: Avsluta den enskilda firman

När övergången är klar, glöm inte att avsluta den gamla verksamheten:

1. Avregistrera dig från F-skatt, moms och arbetsgivare via verksamt.se.
2. Deklarera en sista gång – avyttringar, återförda fonder och verksamhetsavslut ska redovisas i NE-bilagan till din inkomstdeklaration året efter.

Sammanfattning – checklista enskild firma till aktiebolag

Vill du ha hjälp?

Att omvandla din enskilda firma till aktiebolag är ett stort steg – men också en möjlighet att ta företaget till nästa nivå. Hos Revea får du hjälp hela vägen, från första fundering till färdigt bolag.

Vi hjälper dig med:

• Rådgivning inför ombildning
• Bolagsbildning och registrering
• Redovisning, bokslut och årsredovisning
• Skatteplanering och överföring av fonder
• Personlig kontakt och en trygg process

Ring oss på 08-678 18 40, mejla info@revea.se, eller boka en kostnadsfri rådgivning via vår kontaktsida.

I den här artikeln går vi igenom alla kostnadsposter som påverkar vad en anställd egentligen kostar år 2025 – inklusive uppdaterade procentsatser, semesterlön, pensioner, försäkringar och de stöd som kan minska kostnaderna.

Arbetsgivaravgifter 2025

För de flesta anställda (födda 1959 eller senare) ligger arbetsgivaravgiften 2025 kvar på 31,42 % av bruttolönen. Avgiften täcker bland annat:

För anställda som är 65 år eller äldre (födda 1958 eller tidigare) är arbetsgivaravgiften lägre – 10,21 %.

Växa-stöd 2025

Växa-stödet finns kvar även 2025 och gäller för de två första anställda i enskilda firmor eller aktiebolag utan tidigare anställda.

Med stödet betalar du endast ålderspensionsavgiften (10,21 %) i upp till 24 månader på löner upp till 35 000 kr/månad.

Exempel:

En månadslön på 30 000 kr kostar dig med Växa-stöd cirka 33 063 kr, jämfört med 39 426 kr utan stöd.

Semesterlön och semestertillägg

Alla anställda i Sverige har enligt lag rätt till minst 25 semesterdagar per år.

Semesterlönen beräknas olika beroende på anställningsform:

• Sammalöneregeln: För månadsavlönade. Den anställde får sin vanliga månadslön + ett semestertillägg på minst 0,43 % per semesterdag.
• Kollektivavtal kan ange ett högre tillägg, ofta 0,8 %.
• Procentregeln: För timanställda eller de med rörlig lön. Semesterlönen är då 12 % av den intjänade lönen under intjänandeåret.

Tjänstepension och försäkringar

Tjänstepension är inte lagstadgad men i praktiken standard i många företag.

En vanlig nivå är cirka 4,5 % av lönen upp till 47 625 kr/månad (7,5 inkomstbasbelopp 2025) och 30 % på lönedelar däröver.

Därtill tillkommer ofta försäkringar – till exempel sjukförsäkring, trygghetsförsäkring och tjänstegruppliv – som tillsammans motsvarar cirka 1–2 % av lönen.

På pensionsdelen tillkommer särskild löneskatt på 24,26 %.

Andra kostnader att räkna med

Förutom lön, arbetsgivaravgifter och pensioner finns andra utgifter som påverkar den faktiska kostnaden:

• Arbetsplats (hyra, el, utrustning, IT-licenser)
• Telefon och dator
• Förmåner (t.ex. friskvårdsbidrag, lunchförmån)
• Rekrytering och onboarding
• Kompetensutveckling och kurser

Dessa varierar från företag till företag, men en rimlig schablon är 500–2 000 kr/månad per anställd beroende på roll.

Exempel: Kostnad för en anställd med 30 000 kr i lön

Här är ett räkneexempel för 2025 där den anställde har:

• Månadslön: 30 000 kr
• 25 semesterdagar
• Full arbetsgivaravgift (31,42 %)
• Tjänstepension: 4,5 %
• Försäkringar: 1 %
• Särskild löneskatt: 24,26 % på pensionsdelen

En anställd som har 30 000 kr i månadslön kostar alltså cirka 41 800 kr per månad – eller 40 % mer än lönen.

Exempel: Kostnad för högre lön (60 000 kr/månad)

Vid en månadslön på 60 000 kr blir skillnaden ännu tydligare.

Här motsvarar den totala kostnaden cirka 43 % mer än bruttolönen.

Så här mycket kan du räkna med att en anställd kostar 2025

Tips för att minska kostnaden

1. Utnyttja Växa-stödet – gäller fortfarande 2025.
2. Se över personalförsäkringar – ibland ingår liknande skydd i befintliga kollektivavtal.
3. Digitalisera lönehanteringen – minska administrationen och spara tid.
4. Planera semestertider smart – undvik överlappande frånvaro i små team.
5. Ta in deltidsexpertis – till exempel via Reveas tjänst CFO Light, där du bara betalar för den tid du faktiskt behöver.

Sammanfattning

Att förstå den totala kostnaden för en anställd handlar om mer än bara lönen. När du räknar in arbetsgivaravgifter, semester, pension och försäkringar hamnar totalkostnaden ofta 35–45 % högre än bruttolönen.

För små företag är det därför klokt att budgetera realistiskt och utnyttja de stöd som finns tillgängliga.

Vanliga frågor

Hur mycket kostar en anställd med 35 000 kr i lön 2025?

Totalkostnaden blir cirka 48 700 kr per månad, inklusive sociala avgifter, semester och pension.

Vad är skillnaden mellan bruttolön och totalkostnad?

Bruttolönen är vad den anställde får före skatt. Totalkostnaden inkluderar även arbetsgivaravgifter, semesterlön, pension och försäkringar – det du som arbetsgivare faktiskt betalar.

Hur länge gäller Växa-stödet?

Växa-stödet gäller 24 månader i följd för de två första anställda i ett företag utan tidigare personal.

Gäller arbetsgivaravgifter även på bonus?

Ja. Arbetsgivaravgifter beräknas på all ersättning för arbete, inklusive bonus, förmåner och semesterersättning.

Vill du ha en skräddarsydd kalkyl?

Vi kan hjälpa dig räkna på din situation (lönemodell, kollektivavtal, förmåner, pensionsnivåer och Växa-stöd).

Hör av dig till Revea – vi guidar dig till en smartare budget och trygg bemanning.

Förklaring av förmånsrätt, turordning och vilka skulder som betalas först

När ett företag går i konkurs räcker ofta inte pengarna till för att betala alla skulder. Då blir det avgörande i vilken ordning fordringsägarna får betalt. Vissa skulder har så kallad förmånsrätt enligt förmånsrättslagen – de är prioriterade skulder och betalas före andra.

Men vad innebär det i praktiken? Vilka fordringar är prioriterade vid en konkurs? Och vad händer med skulder utan förmånsrätt? I den här artikeln får du en tydlig och uppdaterad genomgång av vad som gäller.

Kort svar: Vad är en prioriterad skuld?

Prioriterade skulder vid en konkurs är sådana som har förmånsrätt enligt förmånsrättslagen (1970:979). Dessa skulder har rätt till betalning före andra fordringar när tillgångarna i konkursboet delas upp. Förmånsrätt delas upp i:

• Särskild förmånsrätt – knuten till en viss tillgång (t.ex. pant, företagsinteckning)
• Allmän förmånsrätt – knuten till verksamheten, inte enskild egendom (t.ex. löner)

Varför är vissa skulder prioriterade?

I ett konkursförfarande handlar allt om tillgångar och skulder. Om bolaget inte kan betala alla sina skulder, måste någon form av prioriteringsordning tillämpas. Det är därför förmånsrätt finns – för att skydda vissa borgenärer som anses ha större risk eller särskild rätt.

Syftet är att:

• Skydda löntagare
• Upprätthålla förtroende i kreditmarknaden
• Göra det förutsägbart för långivare och leverantörer

Typer av förmånsrätt enligt lagen

Det finns två huvudsakliga typer av prioriterade skulder:

1. Särskild förmånsrätt

Gäller för skulder med säkerhet i viss egendom. Exempel:

• Pant i fastighet eller fordon
• Företagsinteckning (tidigare kallat företagshypotek)
• Retentionsrätt (t.ex. verkstad som håller inne en bil)

Dessa fordringar betalas direkt ur försäljningsvärdet av den pantsatta egendomen.

2. Allmän förmånsrätt

Gäller utan säkerhet, och avser främst:

• Lönefordringar
• Konkurskostnader (t.ex. arvode till konkursförvaltare)
• Utestående uppsägningslöner
• Redovisningskonsults arvode för bokslut och deklaration

Betalas efter särskild förmånsrätt, men före oprioriterade skulder.

Vilka skulder har inte förmånsrätt?

Skulder som saknar förmånsrätt kallas för oprioriterade fordringar. Dessa betalas sist, och ofta blir det ingen utdelning alls. Exempel:

• Leverantörsskulder
• Konsultarvoden utan avtalad säkerhet
• Skatter (undantag för vissa arbetsgivaravgifter)

Prioriteringsordning vid konkurs – steg för steg

När ett företag försätts i konkurs, sker betalning av skulder i följande ordning:

1. Massafordringar – t.ex. konkursboets hyra, lön efter konkursbeslut, arvode till förvaltare
2. Särskild förmånsrätt – exempelvis pant eller företagsinteckning
3. Allmän förmånsrätt – främst löner, uppsägningsersättning
4. Oprioriterade fordringar – leverantörer, övriga skulder
5. Efterställda fordringar – aktieägarlån, kapitaltillskott

Praktiskt exempel – fördelning av tillgångar

Vad innebär det för dig som fordringsägare?

Om du är leverantör eller långivare bör du känna till att:

• Utan säkerhet riskerar du att inte få betalt
• Förmånsrätt kan stärkas via pant eller företagsinteckning
• Avtal med säkerheter är viktiga vid kreditgivning

Statlig lönegaranti – ett viktigt skydd

Om konkursboet inte kan betala lön har anställda rätt till statlig lönegaranti:

• Gäller lön tre månader före konkursbeslutet
• Gäller även uppsägningstid
• Maxersättning 189 200 kr (2025)

Sammanfattning: Vad är prioriterade skulder vid konkurs?

Har du frågor om förmånsrätt eller konkurs?

Vi på Revea hjälper företag att navigera rätt vid ekonomiska svårigheter. Hör gärna av dig om du vill ha hjälp med:

• Konkursrådgivning
• Bokslut och fordringshantering
• Förhandling med borgenärer
• Skydd av löner och fordringar

Du når oss via vår kontaktsida

Ändringar i K-regelverken från och med 2026 – vad innebär det för ditt företag?

Bokföringsnämnden (BFN) har genomfört en omfattande översyn av K2- och K3-regelverken för årsredovisning – och resultatet innebär att fler företag måste byta från K2 till det mer omfattande K3-regelverket. Här reder vi ut vad som gäller, när det träder i kraft och hur du bör planera inför övergången.

Vad innebär de nya reglerna?

Utökat krav på att använda K3

Bokföringsnämnden har skärpt tillämpningsområdet för K2. Fler företag, även om de är små enligt lagen, kommer inte längre få använda K2 utan måste övergå till K3. Bland de nya kategorierna som omfattas finns:

• Bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar – oavsett storlek.
• Företag med filialer utomlands.
• Företag med väsentliga kryptotillgångar (exklusive företag som enstaka gånger använt krypto som betalning).
• Företag som förvärvat varor eller tjänster genom aktierelaterad ersättning, t.ex. personalincitament.
• Företag som har byggnader som står för minst 75 % av nettoomsättningen (t.ex. uthyrning).
• Företag med väsentliga uppskjutna skatteskulder.

Undantag för nuvarande K2-företag

Företag som redan tillämpar K2 och inte omfattas av de nya begränsningarna, får fortsätta att använda K2 – förutsatt att det är normalt och inte tillfälligt.

När gäller dessa förändringar?

• Gäller från räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025 – alltså för kalenderår 2026 och framåt.
• Nystartade företag som påbörjar verksamhet efter 30 juni 2025, och har förlängt första räkenskapsår som slutar 31 december 2026 eller senare, måste tillämpa de uppdaterade reglerna direkt.

Vad är de största praktiska effekterna?

För bostadsrättsföreningar

Byte från K2 till K3 innebär att schablonavskrivningar inte längre räcker. Nu krävs komponentavskrivning – exempelvis separat redovisning för tak, hissar och värmesystem. Det kan leda till högre redovisade kostnader och ökad risk för underskott, vilket i sin tur kan påverka årsavgifterna.

För fastighetsbolag och hyresverksamheter

Företag där byggnader genererar minst 75 % av nettoomsättningen måste också byta till K3 – med krav på komponentredovisning och ny skattemässig redovisning struktur.

Andra inkluderade områden

• Utländska filialer kräver mer omfattande rapportering – där K3 kräver fler notupplysningar och ibland koncernredovisning.
• Kryptotillgångar eller aktierelaterat ersättningsprogram kräver fler redovisningssteg även i K3.

Fördelar för mindre företag under lättnadsregeln

Om företaget klassas som “mindre” enligt lättnadsregeln (färre än 3 anställda, balansomslutning < 1,5 MSEK eller nettoomsättning < 3 MSEK), gäller vissa undantag i K3 – exempelvis slopad kassaflödesanalys eller koncernredovisning.

Hur kan du förbereda dig?

Sammanfattning

• BFN har bestämt att fler företag måste gå från K2 till K3, trots att de är små enligt lag.
• Beslutet träder i kraft för räkenskapsår som inleds under 2026. Nystartade företag påverkas direkt om verksamheten inleds efter 30 juni 2025.
• Den tydligast märkbara förändringen är komponentavskrivningar – särskilt märkbara för bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag.
• Förbered dig redan nu! Hör gärna av dig till oss på Revea om du vill ha hjälp med analys, tidsplanering eller praktisk implementering.

Vill du veta mer om de nya reglerna?

Fundera på hur dessa förändringar påverkar just ditt företag. Kontakta gärna oss på Revea så hjälper vi dig att lägga upp en tydlig och trygg plan för övergången till K3.

Att besluta om extra utdelning – även kallad efterutdelning – innebär fler formella krav än vid ordinarie utdelning. Här går vi igenom vad det är, hur processen ser ut och vilka skatteregler som gäller.

Vad är en extra utdelning?

En extra utdelning är utdelning som beslutas på en bolagsstämma som inte är ordinarie årsstämma. Det kan göras när som helst under året, både före och efter årsstämman.

Så går processen till

För att besluta om extra utdelning behöver bolaget följa ett antal steg:

1. Styrelsen förbereder förslag till utdelning och övrig dokumentation.
2. Styrelsen beslutar att kalla till extra bolagsstämma.
3. Kallelse skickas till aktieägarna enligt bolagsordningen.
4. På stämman fattas beslut och protokoll upprättas.
5. Utdelningen registreras hos Bolagsverket.
6. Utbetalning sker.
7. Utdelningen bokförs.
8. Kontrolluppgift lämnas till Skatteverket.

Vilka handlingar krävs?

Styrelsen ska ta fram ett dokument ”förslag till vinstutdelning”. Det ska bland annat innehålla:

• utdelningsbelopp per aktie och totalt belopp,
• tidpunkt för utbetalning,
• tillgängligt fritt eget kapital,
• vilken egendom som delas ut (om det inte gäller kontanter),
• senaste årsredovisning (inklusive revisionsberättelse om bolaget har revisor),
• styrelsens yttrande enligt försiktighetsregeln (ABL 18:4),
• redogörelse för händelser av väsentlig betydelse efter senaste årsredovisning (ABL 18:6 p.3),
• revisorns yttrande över denna redogörelse (ABL 18:6 p.4).

Undantag kan gälla för vissa bilagor om bolaget saknar revisor och samtliga aktieägare samtycker.

Hur mycket kan delas ut?

Enligt beloppsspärren i aktiebolagslagen får du bara dela ut det som återstår av fritt eget kapital i den senaste fastställda årsredovisningen. Har flera extra utdelningar redan beslutats under året minskas det kvarvarande beloppet.

Utöver detta gäller försiktighetsregeln – utdelningen måste vara försvarlig med hänsyn till företagets kapitalbehov, risker, likviditet och ekonomiska ställning i övrigt.

Skatt på extra utdelning

Som ägare i ett fåmansbolag beskattas du enligt 3:12-reglerna:

• Utdelning inom gränsbeloppet: 20 %.
• Utdelning därutöver, upp till 90 inkomstbasbelopp: beskattas som tjänst (ca 32–57 %).
• Utdelning över detta: beskattas i kapital (30 %).

Det är alltså viktigt att planera utdelningen utifrån både bolagets ekonomi och din egen skattesituation.

Kallelse till extra stämma

Kallelsen ska innehålla tid och plats, dagordning, förslagens innehåll och information om aktieägarnas rätt att delta.

• Minsta kallelsetid i privata aktiebolag är två veckor, om inte bolagsordningen eller aktieägaravtal anger längre tid.
• Om samtliga aktieägare samtycker (SAS-principen) kan kallelsen hoppas över. Då dokumenteras det i protokollet.

Beslut kan även fattas utan möte, så kallad ”skrivbordsstämma” (per capsulam), om alla aktieägare skriver under protokollet.

Anmälan till Bolagsverket och Skatteverket

• Extra utdelning ska anmälas till Bolagsverket, digitalt eller via blankett 828. Protokoll behöver inte längre bifogas.
• Kontrolluppgift (KU31) ska lämnas till Skatteverket senast 31 januari året efter beslutet.

Ska extra utdelning granskas av revisor?

Om bolaget har en vald revisor gäller särskilda krav. Då måste styrelsen ta fram en redogörelse för händelser av väsentlig betydelse efter senaste årsredovisningen (ABL 18:6 p.3). Revisorn ska sedan lämna ett yttrande över redogörelsen (ABL 18:6 p.4). Utan revisorns yttrande kan bolagsstämman inte fatta ett giltigt beslut om extra utdelning.

Det innebär:

• Bolag med revisor – revisorns yttrande är alltid obligatoriskt, även om alla aktieägare är överens.
• Bolag utan revisor – om samtliga aktieägare samtycker kan styrelsens redogörelse hoppas över och beslut fattas ändå.

Vad är formlös utdelning?

Formlös utdelning är när pengar betalas ut som utdelning utan att korrekt dokumentation finns. Det är inte tillåtet och kan klassas som otillåtet lån. Rekommendationen är därför att alltid dokumentera beslutet i stämmoprotokoll och följa alla formella regler.

Sammanfattning

Extra utdelning är ett sätt att ta ut kapital ur bolaget mellan ordinarie stämmor. Men processen kräver korrekt dokumentation, anmälan till myndigheter och – om bolaget har revisor – alltid ett yttrande från revisorn.

Vill du veta hur reglerna påverkar just ditt bolag och hur du bäst planerar utdelningen? Kontakta gärna oss på Revea så hjälper vi dig med både planering och genomförande.

Från och med räkenskapsåret 2026 ska alla bostadsrättsföreningar tillämpa det mer avancerade regelverket K3 – vilket innebär att byggnader ska komponentindelas och skrivas av över varje komponents nyttjandeperiod. Nu har FAR tillsammans med sju ekonomiska förvaltare och tre revisionsbyråer tagit fram en vägledning som hjälper BRF:er att genomföra övergången på rätt sätt.

Varför behövs komponentindelning?

Enligt de uppdaterade reglerna från Bokföringsnämnden (BFN) räcker det inte längre att redovisa byggnaden som en enhet. I K3 ska byggnaden delas upp i komponenter som exempelvis stomme, tak, stammar, fasad och fönster – eftersom dessa har olika livslängd och därmed ska skrivas av separat.

Komponentindelningen gör det lättare att matcha framtida kostnader med rätt period och ger styrelsen bättre underlag för planering och analys.

Ny vägledning med bred förankring

FAR:s vägledning är framtagen i samarbete med:

• Förvaltare: HSB, Riksbyggen, SBC, Nabo, Bredablickgruppen, Simpleko, Fastighetsägarna
• Revisionsbyråer: Kungsbron Borevision, BoRevision i Sverige, LR Bostadsrättsrevision
  

Detta breddade samarbete ger vägledningen legitimitet och praktisk förankring – något som underlättar för styrelser, förvaltare och revisorer i övergången till K3.

Vad innehåller vägledningen?

Vägledningen ger praktiskt stöd inom:

• Metodval: bruttometoden och direkt infasning
• Samband med underhållsplanen
• Bedömning av nyttjandeperioder
• Tabeller med procentuella andelar för olika komponenter
• Tre konkreta exempel: byggnader med olika ålder och skick
• Hantering av särskilda situationer, t.ex. uppskrivna värden eller pågående komponentutbyten
  

Du hittar hela vägledningen här:
‍Komponentindelning i bostadsrättsförening – PDF (FAR)

Vår rekommendation

Om du arbetar med redovisning i en BRF – oavsett om du är styrelseledamot, ekonomisk förvaltare eller revisor – bör du sätta dig in i vägledningen redan nu. Det kommer att underlätta planering, anläggningsregister, och avskrivningar när övergången till K3 sker.

Vill du ha hjälp med övergången till K3, komponentindelning eller uppdatering av anläggningsregistret?
Hör av dig till oss på Revea – vi stöttar bostadsrättsföreningar med redovisning, revision och rådgivning.

Bokföringsnämnden (BFN) har nu beslutat om ändrade tillämpningsregler för K2 Årsredovisning (BFNAR 2016:10) och K3 Årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1). För många mindre företag innebär det att de inte längre får använda K2 – utan måste gå över till K3 redan från räkenskapsåret 2026.

För vissa företag gäller dessutom de nya reglerna redan från start, om verksamheten påbörjas efter 30 juni 2025.

Varför ändras reglerna?

Syftet med förändringen är att tydligare avgränsa K2 till mindre företag med enklare förhållanden. BFN har konstaterat att många bolag tillämpar K2 trots att verksamheten är för komplex för regelverket. Därför skärps kraven.

Vem måste gå över till K3?

Det finns två huvudkategorier av företag som inte längre får tillämpa K2, även om de är små enligt årsredovisningslagen.

1. Små företag med särskilda omständigheter

Dessa företag måste använda K3, oavsett storlek:

• Bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar
• Företag med filialer i utlandet
• Företag med direkta innehav av kryptotillgångar (indirekta innehav som certifikat omfattas inte)
• Företag som ger aktierelaterad ersättning, t.ex. personaloptioner
• Företag som emitterat skuldebrev kopplade till egetkapitalinstrument

2. Små företag med viss verksamhet eller balanspost

Företag som uppfyller något av följande måste använda K3, om de inte omfattas av lättnadsregeln:

• Fastighetsverksamhet där minst 75 % av omsättningen kommer från uthyrning (bostäder, lokaler, hotell)
• Väsentliga uppskjutna skatteskulder i balansräkningen
  

Lättnadsregeln innebär att företag som inte överskridit mer än ett av nedanstående tre gränsvärden under två räkenskapsår får fortsätta använda K2:

‍

När börjar reglerna gälla?

De nya reglerna gäller för räkenskapsår som börjar 1 januari 2026 eller senare.

Men om ett företag startas efter 30 juni 2025, gäller reglerna från första räkenskapsåret – om det avslutas den 31 december 2026 eller senare.

Vad innebär det att gå från K2 till K3?

Att byta från K2 till K3 är inte en enkel uppdatering – det är en strukturell förändring i hur redovisningen fungerar. Bland annat krävs:

• Komponentuppdelning av tillgångar, särskilt fastigheter
• Annan hantering av uppskjuten skatt
• Ökad dokumentation och redovisning av värderingsprinciper och avskrivningar
  

För fastighetsbolag och föreningar kan det kräva omfattande omarbetning av underhållsplaner, investeringshistorik och nyttjandeperioder.

Så kan vi på Revea hjälpa dig

Vi har lång erfarenhet av att hjälpa företag genom övergångar mellan K-regelverk. Vi kan bland annat stötta dig med:

• Översyn av redovisningsprinciper
• Komponentuppdelning av fastigheter
• Hantering av uppskjuten skatt
• Bedömning av om ditt företag omfattas av nya regler
  

Vill du veta om ditt företag berörs av de nya reglerna – och vad ni i så fall behöver förbereda?

Kontakta oss så tar vi ett förutsättningslöst samtal.

Deklarationstider närmar sig och som ägare till ett fåmansbolag behöver du ha koll på K10-blanketten. Här guidar vi dig genom vad K10 är, vem som behöver använda den, och hur du fyller i den steg för steg.

Vad är K10-blanketten?

K10-blanketten är en bilaga som du som ägare till kvalificerade andelar i ett fåmansbolag lämnar in till Skatteverket tillsammans med din inkomstdeklaration. Ett fåmansbolag är (bland annat) ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre personer äger mer än 50% av rösterna för samtliga andelar i bolaget.

K10-blanketten kan i vissa situationer vara komplicerad och kräva expertstöd, särskilt om det har skett förändringar i ägarstrukturen eller vid förvärv av andra bolag.

Vem måste fylla i K10?

Du behöver fylla i K10-blanketten om du äger kvalificerade andelar i ett fåmansbolag. En andel anses kvalificerad om du själv, eller någon närstående, under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren, har varit "verksam i betydande omfattning" i bolaget.

En person anses verksam i betydande omfattning om arbetsinsatserna har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget. Notera att även ett fåtal arbetsinsatser kan innebära att du är verksam i betydande omfattning – du behöver inte ha en ledarposition eller arbetat länge i bolaget.

K12 – om du inte arbetar i bolaget

Om du INTE är verksam i betydande omfattning i bolaget (och inte heller någon närstående) är andelarna du äger "okvalificerade". Utdelning och vinst vid försäljning av okvalificerade andelar beskattas då med 25%.

Det finns inget krav på att lämna in K12-blanketten om det inte har skett någon försäljning eller utdelning under året.

Varför ska man fylla i K10?

Som ägare av kvalificerade andelar i fåmansbolag har du möjlighet att ta ut lågbeskattad utdelning (20%) enligt 3:12-reglerna upp till det så kallade gränsbeloppet. Även kapitalvinst vid försäljning av kvalificerade andelar beskattas med 20% upp till gränsbeloppet.

Genom att årligen lämna in K10-blanketten kan du hålla reda på ditt gränsbelopp, även om du inte tagit ut någon utdelning under året.

Vad är gränsbelopp och när beräknas det?

Ditt gränsbelopp styr hur stor del av utdelningen på dina andelar som ska beskattas med 20%. För att få beräkna ett gränsbelopp måste du äga andelarna vid årets ingång. För att få beräkna ett gränsbelopp för inkomståret 2024 måste du alltså ha ägt andelarna den 31 december 2023.

Det är alltså fördelaktigt att bilda ditt bolag och börja vara verksam innan årsskiftet så att du inte går miste om ett helt års gränsbelopp.

Hur räknar man ut gränsbeloppet?

Det finns två regler du kan använda för att räkna ut gränsbeloppet - förenklingsregeln eller huvudregeln. Du får välja den regel som ger högst gränsbelopp.

1. Förenklingsregeln

Förenklingsregeln (även kallad schablonregeln) ska du använda om du inte har tagit ut tillräckligt hög lön från ditt bolag. Förenklingsregeln innebär att du får använda ett schablonbelopp som gränsbelopp.

Schablonbeloppet för utdelning 2025 är 209 550 kronor per företag. Beloppet proportioneras utefter hur stor del av andelarna i bolaget du äger. Om du äger 50% kommer du att få tillgodoräkna dig 50% av schablonbeloppet.

Äger du flera bolag får du bara använda förenklingsregeln i ett av bolagen.

2. Huvudregeln

Huvudregeln (även kallad löneregeln) kan vara förmånligare om det finns lönekostnader i bolaget eftersom du då beräknar gränsbeloppet på den totala lönesumman i bolaget under året.

Gränsbeloppet består av tre komponenter:

För att få använda det lönebaserade utrymmet krävs det att:

Huvudregeln kan vara fördelaktig även om du inte kan utnyttja det lönebaserade utrymmet, särskilt om du har ett högt omkostnadsbelopp på andelarna i bolaget.

Lönekravet

För att få använda huvudregeln måste ägaren eller närstående ta ut en lön uppgående till det lägsta beloppet av:

Om du tar ut 1 kr för lite i lön uppfyller du inte lönekravet och kan inte utnyttja det lönebaserade utrymmet. Detta kan inte korrigeras i efterhand, så kontrollera i december varje år att du har tagit ut tillräckligt med lön.

Behöver du hjälp?

K10-blanketten kan vara komplex och det är lätt att göra fel. På Revea hjälper vi dig att beräkna ditt gränsbelopp för att se till att du får ett så högt gränsbelopp som möjligt och att allt blir rätt ifyllt i deklarationen.

Kontakta oss redan idag för att säkerställa att din deklaration blir korrekt och skattemässigt optimerad!

Är ni ett större utländskt företag, exempelvis inom byggbranschen, och funderar på att etablera verksamhet i Sverige? Att navigera den svenska lagstiftningen och det omfattande skattesystemet kan kännas överväldigande. Nedan får ni en översikt över viktiga steg och regler som kan vara bra att känna till innan ni påbörjar er verksamhet i Sverige. Tänk på att kraven kan skilja sig beroende på verksamhetens omfattning och typ av företag.

Vi på Revea är en redovisnings- och revisionsbyrå i Stockholm som dagligen hjälper både svenska och utländska aktörer med redovisning, revision, skattefrågor, lönehantering och ekonomisk rådgivning. Hör gärna av er om ni vill ha stöd eller bollplank kring något av nedanstående moment.

Skyldighet att betala inkomstskatt

Ett första steg för utländska bolag är att fastställa vilken form av skattskyldighet man omfattas av:

• ‍Juridiska personer (utländska företag): Har begränsad skattskyldighet i Sverige, vilket betyder att skatten endast tas ut på inkomster från verksamhet eller fast driftställe i Sverige.‍
• Fysiska personer (enskilda näringsidkare): Har i regel begränsad skattskyldighet så länge de inte är bosatta eller stadigvarande vistas i Sverige. Flyttar man hit och blir folkbokförd, gäller istället obegränsad skattskyldighet, vilket innebär att alla inkomster – både svenska och utländska – beskattas i Sverige.
  

Skulle ert företag bara närvara temporärt eller begränsat kan ni i vissa fall slippa viss beskattning tack vare internationella skatteavtal. Det är därför klokt att alltid kontrollera gällande dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och ert hemland.

Begränsad vs obegränsad skattskyldighet – en sammanfattande tabell

<table>
 <thead>
   <tr>
     <th>Typ av skattskyldighet</th>
     <th>Omfattning av beskattning</th>
     <th>Vem gäller det?</th>
   </tr>
 </thead>
 <tbody>
   <tr>
     <td>Begränsad skattskyldighet</td>
     <td>Skatt på inkomster från svensk verksamhet</td>
     <td>Utländska juridiska personer samt fysiska personer som inte är bosatta i Sverige eller vistas här under kortare perioder</td>
   </tr>
   <tr>
     <td>Obegränsad skattskyldighet</td>
     <td>Skatt på alla inkomster (både svenska och utländska)</td>
     <td>Fysiska personer som bosätter sig i Sverige eller vistas här stadigvarande</td>
   </tr>
 </tbody>
</table>

<hr />

Registrering hos Skatteverket

Ett utländskt företag som bedriver verksamhet i Sverige kan behöva registrera sig för:

• ‍F-skatt (F-skatteintyg)‍
• Moms
• Arbetsgivaravgifter
• Preliminär inkomstskatt
  

Detta gäller oavsett om ni är en juridisk person (t.ex. aktiebolag) eller fysisk person (enskild näringsidkare). För att ansöka om registrering skickar man normalt in blankett SKV 4632 (Företagsregistrering) eller registrerar sig elektroniskt via verksamt.se – en gemensam plattform som drivs av Skatteverket, Bolagsverket och Tillväxtverket. Om ni är ett utländskt företag utan svensk kontaktperson med svenskt personnummer, kan ni behöva lämna in er ansökan direkt till Skatteverkets avdelning för utländska ärenden.

Identifikationsnummer och filialregistrering

• ‍Svenskt organisationsnummer: Skatteverket tilldelar ett unikt organisationsnummer när ni registrerar er för skatt.‍
• Filial: Om ni startar en filial i Sverige ska ni först kontakta Bolagsverket och undersöka om filialregistrering krävs. Ni får då ett organisationsnummer direkt från Bolagsverket.

<hr />

Preliminär deklaration (PD) och månadsvisa förskott

Företag med skatteplikt i Sverige betalar vanligtvis förskottsskatt under inkomståret. Ni lämnar då in en preliminär deklaration till Skatteverket, som gör en uppskattning av er förväntade skatt och fastställer månatliga betalningar.

• ‍Årlig inkomstdeklaration: Efter inkomstårets slut lämnar ni en ordinarie inkomstdeklaration (exempelvis 2 maj för juridiska personer). I samband med detta beräknas den slutliga skatten.‍
• Justering under året: Om förutsättningarna ändras kan ni lämna in en ny preliminär deklaration för att justera era månatliga inbetalningar.
  

Tips: Var noga med att följa upp verksamhetens resultat löpande. På så vis undviker ni större kvarskatter eller perioder då ni betalar för mycket förskottsskatt.

<hr />

Årlig inkomstdeklaration

Ett utländskt företag med skattskyldighet i Sverige ska lämna in sin årliga inkomstdeklaration.

• ‍Juridiska personer (motsvarande svenska aktiebolag): Ofta senast 2 maj året efter inkomståret.‍
• Fysiska personer (bosatta utomlands): Senast 31 maj året efter inkomståret (detta kan dock variera om man blir obegränsat skattskyldig och folkbokförd).

I dessa deklarationer anger ni ert bokföringsresultat, eventuella avdrag samt hur mycket skatt ni har betalat in preliminärt.

<hr />

Sociala avgifter och källskatt

1. Lön för arbete i Sverige

• ‍Fast driftställe i Sverige: Har ni ett fast driftställe här, betraktas ni som en svensk arbetsgivare och ska betala arbetsgivaravgifter samt innehålla preliminär skatt (källskatt) på de löner ni betalar ut i Sverige.‍
• Inget fast driftställe: Om ni saknar fast driftställe betalar ni i regel inte källskatt, men kan ändå vara skyldiga att betala sociala avgifter för arbete som utförs i Sverige. I sådana fall rapporterar den anställde in sin inkomst själv via en preliminär självdeklaration (SA-skatt).
  

2. Socialförsäkring och A1-intyg

EU-lagstiftning och socialförsäkringsavtal mellan länder kan påverka var arbetsgivaravgifter ska betalas. Om en anställd är utstationerad i Sverige under en kortare period (till exempel under 24 månader) och har ett A1-intyg från hemlandet, kan ni ofta undgå skyldighet att betala svenska arbetsgivaravgifter.

Checklista för utstationerade medarbetare:

• ‍Säkra A1-intyg (eller motsvarande intyg vid bilaterala avtal) från den behöriga myndigheten i hemlandet.‍
• Behåll kopior av intygen i era personalregister.‍
• Kontakta Försäkringskassan vid oklarheter om vilka regler som gäller.
  

3. Förskott för inkomstskatt (källskatt)

• ‍SINK (Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta): Om anställda vistas i Sverige mindre än 6 månader kan de i vissa fall beskattas enligt SINK, vilket innebär 25 % definitiv källskatt utan rätt till avdrag.‍
• Vanlig inkomstskatt: Överstiger vistelsen 6 månader, eller om den anställde blir stadigvarande bosatt, tas vanlig svensk inkomstskatt ut enligt skattetabellerna.

<hr />

Moms (mervärdesskatt)

En ”utländsk entreprenör” enligt momslagen är en näringsidkare som saknar verksamhetsort eller fast etablering i Sverige. Ofta krävs ändå momsregistrering om:

• Ni säljer varor eller tjänster till privatpersoner i Sverige.
• Ni bedriver en momspliktig verksamhet i Sverige och inte omfattas av omvänd skattskyldighet (där köparen annars betalar momsen).
  

I många fall kan ni frivilligt registrera er för moms. Detta kan vara en fördel om ni ofta gör inköp i Sverige och vill kunna dra av ingående moms.

<hr />

F-skatteintyg (godkännande för F-skatt)

Varför är F-skatteintyg viktigt?‍

• Visar att ni själva ansvarar för skatt och sociala avgifter på ersättning för utfört arbete.
• Uppdragsgivaren behöver inte göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på fakturor från er om ni har F-skatt.
  

Ett utländskt företag kan få F-skatt även om all inkomst inte beskattas i Sverige. Ni kan dock behöva styrka skattehistorik och att ni inte har restförda skulder i hemlandet. Ibland krävs ett intyg från skattemyndigheterna i ert hemland för att ansökan ska godkännas.

<hr />

Avregistrering och ändring av företagsinformation

När ni avslutar er verksamhet i Sverige eller gör större förändringar (till exempel byter adress eller företrädare) är det viktigt att meddela Skatteverket och eventuellt Bolagsverket.

• ‍Avregistrering: Görs via blankett SKV 4639 eller elektroniskt på verksamt.se.‍
• Förändrade förhållanden: Ni kan behöva lämna in en ny preliminär deklaration för att justera er förskottsskatt om verksamheten minskar eller upphör.
  

Om ni slutar lämna in deklarationer utan att avregistrera er riskerar ni avgifter och uppskattade skattebeslut från Skatteverket.

<hr />

Ta hjälp av Revea – er ekonomipartner i Sverige

Att etablera verksamhet i Sverige kan vara komplext, särskilt när det gäller skattefrågor, redovisning och arbetsgivaransvar. Våra konsulter på Revea i Stockholm har lång erfarenhet av att hjälpa utländska företag – inte minst inom bygg- och anläggningssektorn – att få koll på alla ekonomiska och juridiska krav.‍

• ‍Redovisning och bokslut: Vi hjälper er att sköta löpande bokföring, bokslut och årsredovisning enligt svensk standard
• ‍Revision och kvalitetssäkring: Vårt auktoriserade revisionsteam stöttar er i allt från lagstadgad revision till intern kontroll.‍
• Skattefrågor och juridisk rådgivning: Vi handleder er genom inkomstskatt, SINK, moms, arbetsgivaravgifter och dubbelbeskattningsavtal.‍
• Lönehantering och personal: Vi tar hand om löneutbetalningar, skattedrag och sociala avgifter så ni kan fokusera på kärnverksamheten.
  

Vill ni ha en trygg partner som kan guida er genom svenska regelverk, utföra nödvändiga registreringar och se till att allt sköts korrekt från dag ett? Hör av er till oss på Revea – vi berättar gärna mer om hur vi kan hjälpa just ert företag att etablera sig framgångsrikt i Sverige.

<hr />

Kontakta oss

Har ni frågor om skatter, deklarationer eller något annat som rör etablering i Sverige?

Välkomna att kontakta oss på Revea för en förutsättningslös diskussion och offert. Vi hjälper er att spara tid, reducera risker och skapa en smidig start på den svenska marknaden.

Telefon: +46 (0)8 20 31 87
E-post: info@revea.se

Årsbokslutet är en central del i att avsluta ett räkenskapsår, och det är viktigt att det görs på rätt sätt för att undvika onödiga problem och för att säkerställa att företaget uppfyller sina skyldigheter. Här är några nyckelpunkter att ha koll på:

1. Stäm av bokföringen

Innan du påbörjar själva bokslutet är det viktigt att bokföringen är i ordning. Se till att alla affärshändelser är bokförda och att det inte finns några poster som är oklara eller saknas.

2. Korrigera felaktigheter

Gå igenom och rätta till eventuella fel i bokföringen. Kontrollera att saldot på exempelvis kund- och leverantörsreskontran stämmer med verkligheten.

3. Avstämning av balanskonton

Säkerställ att balanskontona är korrekta genom att jämföra dem med underlag som bankutdrag, kundfordringar och leverantörsskulder. Avvikelser behöver redas ut innan bokslutet färdigställs.

4. Inventera lagret

Om ditt företag har lager är det viktigt att göra en inventering vid bokslutstidpunkten. Detta säkerställer att lagervärdet i balansräkningen är korrekt och att eventuella justeringar görs vid behov.

5. Förbered årsredovisningen

Om ditt företag är aktiebolag krävs en årsredovisning som följer de lagstadgade kraven. Se till att den är tydlig, korrekt och ger en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning.

6. Ta hjälp vid behov

Bokslutsarbetet kan vara komplicerat, särskilt om du driver ett större företag eller om det har skett många transaktioner under året. En kvalificerad redovisningskonsult eller revisor kan hjälpa till att säkerställa att allt blir rätt från början.

Att förbereda sig väl inför bokslutet sparar inte bara tid utan minskar också risken för fel och kompletteringar i efterhand. Om du behöver stöd med ditt bokslut, tveka inte att kontakta oss på Revea. Vi hjälper dig med allt från redovisning och revision till skatterådgivning och ekonomisk planering.

Hör av dig så tar vi en genomgång av din situation!