Många företag har haft svårt att navigera i de ränteavdragsbegränsningar som infördes 2019. Nu föreslås förbättringar i betänkandet SOU 2024:37, som presenterades den 31 maj 2024.
Bakgrunden är att reglerna infördes som en del av EU:s skatteflyktsdirektiv (ATAD), med syfte att förhindra aggressiv skatteplanering, men de har visat sig svårnavigerade för många företag.
Utredningen föreslog därför flera justeringar för att förenkla regelverket, förbättra förutsebarheten och stärka konkurrenskraften. Efter brett stöd från remissinstanserna har regeringen lämnat över en lagrådsremiss för vidare beredning, med målet att öka rättssäkerheten, förenkla hanteringen och säkerställa att regelverket är förenligt med EU:s direktiv mot skatteundandragande.
Utredningen innehåller även förslag till ändringar i de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna, men här fokuserar vi på huvudreglerna. Vi sammanfattar de mest centrala förändringarna, jämför dem med dagens bestämmelser och ger råd om hur ditt företag kan förbereda sig inför en eventuell lagändring.
Höjd beloppsgräns i förenklingsregeln – från 5 till 25 mkr
En av de mest påtagliga ändringarna gäller den så kallade förenklingsregeln för ränteavdrag. Idag får företag göra avdrag för ett negativt räntenetto upp till 5 miljoner kronor per år utan att tillämpa huvudregeln (EBITDA-regeln).
Utredningen föreslår att denna gräns höjs till 25 miljoner kronor. Det betyder att betydligt fler företag, särskilt mindre och medelstora, skulle kunna dra av alla sina räntekostnader utan att behöva göra den mer komplicerade EBITDA-beräkningen. Syftet är att minska administrativa kostnader och förenkla både för företag och Skatteverket.
Gemensam beräkning inom koncernen – beräkningsenhet
En stor nyhet i förslaget är att ränteavdragsutrymmet ska kunna beräknas gemensamt för en hel koncern (för de bolag som kan ge koncernbidrag sinsemellan).
Enligt dagens regler görs denna beräkning separat för varje enskilt bolag, vilket innebär att ränteintäkter i ett bolag inte kan kvittas mot räntekostnader i ett annat. Det kan leda till att ett bolag beskattas fullt ut för sina ränteintäkter medan ett systerbolag nekas avdrag för motsvarande räntekostnader.
Förslaget innebär att företag som ingår i en sådan intressegemenskap bildar en ”beräkningsenhet”, inom vilken man räknar fram ett gemensamt räntenetto och ett gemensamt avdragsutrymme. Detta minskar risken för både över- och underbeskattning inom en koncern.
Viktigt att känna till
- Varje bolag lämnar fortfarande egen deklaration och beskattas för sin vinst var för sig, men ränteavdraget samordnas inom beräkningsenheten.
- Företagen måste själva samordna ränteberäkningarna, vilket kräver planering och intern kommunikation.
- Handelsbolag och kommanditbolag ingår inte i beräkningsenheten.
Slopad tidsgräns för sparat räntenetto – evig rullning
En mycket välkommen förändring är att företag föreslås få obegränsad tid att utnyttja kvarstående negativa räntenetton. Idag får dessa bara sparas i sex år.
Förslaget innebär att denna gräns tas bort helt. Varje års negativa räntenetto fastställs i samband med att slutlig skatt beslutas och får därefter rullas vidare utan tidsgräns. Även befintliga sparade räntenetton från åren 2019–2025 ska omfattas.
Viktigt att känna till
En regel som inte ändras är att sparade negativa räntenetton faller bort helt vid ägarförändringar där någon får bestämmande inflytande över bolaget.
Så kan ditt företag förbereda sig
Förslagen är i dagsläget just förslag. Regeringen har lämnat över lagrådsremissen och anger att reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas för räkenskapsår som inleds efter 31 december 2025.
Som företagare kan du redan nu börja förbereda dig:
- Håll dig informerad – följ lagstiftningsprocessen noga.
- Analysera räntenivåerna – ligger ni under 25 mkr kan administrationen förenklas.
- Inventera sparade räntenetton – säkerställ att ni dokumenterat dem korrekt i deklarationerna.
- Överväg omprövning – i vissa fall kan ni rätta tidigare år och bygga upp ett kvarstående räntenetto som kan nyttjas framöver.
- Planera koncernvis – se över hur beräkningsenheten kan påverka era bolag.
Slutsats
Om förslagen blir verklighet väntar enklare och mer generösa ränteavdragsregler. Sverige skulle därmed närma sig andra EU-länder och skapa bättre konkurrensneutralitet.
Förberedelser redan idag kan innebära både minskad administration och förbättrat resultat efter skatt när reglerna träder i kraft 2026.
Vill du veta mer?
Revea hjälper gärna till med redovisning, revision, skattefrågor, lönehantering och ekonomisk rådgivning. Kontakta oss för att diskutera hur förslagen kan påverka just din verksamhet.
