Se upp med friskvårdsbidraget vid årsskiftet – därför är kvittodatumet så viktigt

Branschen präglas av hög personalomsättning, skiftande arbetstider och komplexa regler för arbetstid och tillägg. Som arbetsgivare inom hotell och restaurang behöver du ha full kontroll över skiftplanering, OB-tillägg, anställningsformer och dokumentation – för små fel kan växa till kostsamma kontroller och sanktionsavgifter från Skatteverket och Arbetsmiljöverket.

Skiftplanering och OB-tillägg

För verksamheter som är öppna kvällar, nätter och helger spelar schemaläggningen och reglerna för OB-tillägg en central roll. Om du inte har koll på rätt ersättning, kan det leda till missnöje bland medarbetarna och även revisioner vid löneutbetalningar.

Vad gäller för OB-tillägg?

OB står för obekväm arbetstid och innebär tillägg på lönen när arbete utförs vid tider som ligger utanför ordinarie dagtid och vardagar. Inom hotell- och restaurangbranschen gäller ofta kollektivavtal som anger vilka tider och villkor som ger rätt till OB-tillägg.

Tilläggens nivå varierar beroende på tidpunkt (kväll, natt, helg) och vilket avtal som gäller.

Så bör du agera som arbetsgivare

• Säkerställ att skiften och arbetstider förläggs i schemat i god tid och enligt kollektivavtal eller intern överenskommelse.
• Ha tydligt bokförda scheman och löneunderlag där det framgår vilka timmar som är berättigade till OB-tillägg.
• Kontrollera att korrekt OB-ersättning betalas ut och att löneunderlaget för kvällar, nätter och helger är rätt.
• Utbilda HR- och lönepersonal i vilka tider och nivåer som gäller enligt avtal – felaktiga betalningar gör att du riskerar efterkontroller.

Att missa OB-tillägg eller göra fel kan leda till obetalda tillägg, vilket förhöjer risken för krav från fackliga organisationer eller myndighetsinspektioner.

Korrekt dokumentation av anställningsformer

Inom hotell- och restaurangbranschen förekommer ofta deltidsanställningar, timanställningar, säsongsanställningar och tillfälliga uppdrag. Varje anställningsform kräver dokumentation och utbetalningar som följer gällande lag och avtal. Felaktigheter kan vara grogrund för skattetvister och arbetsrättsliga åtgärder.

Nyckelområden att ha koll på

• Anställningsavtal/skriftlig dokumentation – När någon anställs ska du som arbetsgivare skriftligen dokumentera anställningsform, arbetstid, lön och andra villkor.
• Kollektivavtal och tillämpning – Om företaget omfattas av kollektivavtal ska villkoren följas strikt.
• Timanställda och ”noll-timmars” avtal – Tydlighet om arbetstid, löneform och rättigheter är avgörande för att undvika tvister.
• Dokumentera ändringar och uppsägningar – Spara alla dokument som visar arbetstid, schemaändringar, övertid, lön, tillägg och avslut av anställning.

Varför detta är viktigt

Bristande dokumentation eller otydlighet kring anställningsformer ökar risken för:

• Skattekrav från Skatteverket rörande felaktiga lönebetalningar eller förmåner.
• Fackliga krav eller tvister med arbetstagare.
• Sanktionsavgifter från Arbetsmiljöverket vid brott mot regler om arbetstid eller arbetsmiljö.

En korrekt HR-administration fungerar som ett skydd mot både skattetvister och rättsliga processer.

Risk för ”svarta timmar” – hur man skyddar sig

Begreppet svarta timmar avser arbetade timmar som inte registreras eller där ersättning och villkor inte följer lag eller avtal. I hotell- och restaurangbranschen med hög rotation och många timanställda är risken extra stor.

Vad är ”svarta timmar”?

• Arbetstid som inte bokförts eller löneuppgifter som inte redovisats korrekt.
• OB-tillägg som utelämnats, felaktiga timlöner eller obetalda ersättningar.
• Arbetstagare som arbetar utan giltigt anställningsavtal eller utan schemalagd tid.

Konsekvenser för arbetsgivare

• Myndighetsinspektioner från Skatteverket eller Arbetsmiljöverket med krav på efterbetalning eller sanktionsavgifter.
• Fackliga åtgärder med krav på retroaktiva löner eller skadestånd.
• Skada på företagets varumärke och förtroende – särskilt allvarligt i en bransch med hög personalomsättning.

Så skyddar du dig

• Registrera all arbetad tid och säkerställ att samtliga pass är godkända.
• Använd ett löne- och HR-system som hanterar schema, arbetad tid och OB-tillägg automatiskt.
• Gör regelbundna interna kontroller för att upptäcka avvikelser.
• Utbilda arbetsledare och HR-personal om riskerna med felrapportering.
• Ha dokumentation redo vid kontroll – det visar att du har ordning och transparens.

Vad krävs vid kontroll

När myndigheter genomför kontroll är det avgörande att du redan har komplett dokumentation och rutiner på plats.

Vilka myndigheter och vad kontrollerar de?

• Skatteverket: löneutbetalningar, skattedeklarationer och arbetsgivaravgifter.
• Arbetsmiljöverket: arbetstid, anställningsvillkor, arbetsmiljö och sanktionsavgifter.
• Fackliga organisationer: kan initiera granskningar vid misstanke om avtalsbrott.

Checklista inför kontroll

Vad händer vid bristfällig dokumentation?

Vid brister riskerar du:

• Efterbetalningar av löner eller ersättningar.
• Sanktionsavgifter från Arbetsmiljöverket.
• Skatterättsliga påföljder vid felaktiga löner eller rapportering.
• Förtroendeskada och ökad personalomsättning.

Sammanfattning och avslutande råd

Att driva hotell- och restaurangverksamhet innebär särskilda risker kopplade till lön och HR. För att undvika sanktionsavgifter krävs att du har rätt rutiner, avtal och system.

Fokusera på:

• Korrekt schemaläggning och OB-tillägg.
• Tydliga anställningsavtal och dokumentation.
• Registrering av all arbetstid och intern kontroll.
• Förberedelser för myndighetskontroller.

Vill du se över era rutiner och säkerställa att ni står starka inför en eventuell kontroll?
Kontakta oss på Revea – vi hjälper er med redovisning, lönehantering, HR-frågor och rådgivning.

Varför är reglerna annorlunda för kunder än för anställda?

När du visar uppskattning i juletid behandlar skattereglerna kunder och anställda på helt olika sätt.

• Julgåvor till anställda kan vara skattefria upp till 550 kr inklusive moms 2024–2025 och är normalt avdragsgilla för arbetsgivaren.  
• Julgåvor och julbord för kunder ses i grunden som representation eller som personlig generositet – och här är avdragsrätten betydligt mer begränsad.  

För att undvika obehagliga överraskningar i bokslutet behöver du veta när kostnaderna blir avdragsgilla – och när de bara blir en trevlig, men skattemässigt dyr, gest.

Julbord med kunder – representation, avdrag och moms

Ett julbord med kunder räknas normalt som extern representation. Här är huvudregeln:

• Ingen avdragsrätt för själva måltiden vid inkomstbeskattningen. Avdragsrätten för representationsmåltider (lunch, middag, supé) slopades redan 2017.  
• Momsavdrag är ändå möjligt på kostnader för mat och dryck upp till ett underlag om 300 kr exklusive moms per person och tillfälle.  

För att momsen ska vara avdragsgill krävs dessutom:

• att representationen har ett omedelbart samband med verksamheten, till exempel affärsförhandlingar, kundmöten eller liknande
• att du kan visa syfte och deltagare, till exempel via anteckningar på kvittot eller i ett representationsunderlag.

Kringkostnader i samband med julbord – exempelvis lokalhyra, garderob, musikunderhållning – kan ge rätt till momsavdrag på ett underlag upp till 180 kr exklusive moms per person.  

Julgåvor till kunder – normalt inte avdragsgillt

En julgåva som lämnas till kunder, leverantörer eller andra affärskontakter enbart ”för att det är jul” ses som personlig generositet. Då gäller:

• Ingen avdragsrätt vid inkomstbeskattningen
• Ingen avdragsrätt för moms

Detta gäller oavsett om du lämnar en flaska vin, en chokladkartong eller ett presentkort – så länge det är en personlig gåva utan direkt koppling till marknadsföring eller ett representationstillfälle.  

När kan en kundgåva ändå vara avdragsgill?

Det finns två viktiga undantag där gåvor till kunder kan bli avdragsgilla: representationsgåvor och reklamgåvor.

1. Representationsgåva – i samband med affärskontakter

En representationsgåva är en gåva som lämnas i samband med ett representationstillfälle – exempelvis efter en affärsförhandling, ett kundmöte eller ett studiebesök, även om det sker nära jul.  

Här gäller:

• Avdrag kan medges med högst 300 kr exklusive moms per person
• Avdraget gäller både vid inkomstbeskattningen och för moms
• Du behöver kunna visa vilket möte eller vilken förhandling gåvan hör ihop med

Det bör inte röra sig om alltför exklusiva gåvor. Överstiger värdet 300 kr exklusive moms finns risk att avdrag helt nekas.  

2. Reklamgåva – en del av marknadsföringen

En reklamgåva är en enklare present som delas ut till många, inte till enstaka utvalda personer, och som har tydlig koppling till företagets marknadsföring. Typiska exempel är:  

• almanackor, pennor eller muggar med logotyp
• enklare produkter ur det egna sortimentet
• presentartiklar av ringa värde utan personlig karaktär

Även här använder Skatteverket beloppsgränsen 300 kr exklusive moms som ”skäligt belopp” för avdragsgilla reklamgåvor.

Viktigt:

• Gåvan ska vara likadan till många – inte skräddarsydd för en viss individ.
• Den ska normalt vara försedd med företagets namn eller logotyp.
• Gåvor vid helger och personliga högtidsdagar anses inte som reklamgåvor, utan som personlig generositet, och är då inte avdragsgilla.  

Samlad översikt – julbord och kundgåvor

Exempel: Julbord med kunder – så påverkas momsen

Anta att ditt företag bjuder fyra kunder och två medarbetare (sex personer) på julbord. Restaurangnotan är 800 kr inklusive 25 procent moms per person (exempel med förenklad momssats).

• Total kostnad: 6 × 800 = 4 800 kr
• Varav moms: 25 procent, alltså 960 kr
• Underlaget per person exklusive moms är 640 kr

För momsavdrag vid representation får du bara räkna 300 kr exklusive moms per person som underlag:  

• Avdragsgillt momsunderlag: 6 × 300 = 1 800 kr
• Avdragsgill moms: 25 procent av 1 800 kr = 450 kr

Resten av momsen (960 – 450 = 510 kr) blir inte avdragsgill. Hela kostnaden för själva måltiden är dessutom icke avdragsgill vid inkomstbeskattningen.

Skillnaden mot julgåvor till anställda

Som kontrast kan det vara bra att påminna om reglerna för anställda:

• Julgåvan till anställda är skattefri för den anställde upp till 550 kr inklusive moms per person 2024–2025.
• För arbetsgivaren är kostnaden och momsen avdragsgilla, så länge beloppsgränsen hålls.  

För kunder finns ingen motsvarande ”skattefri julklapp” – avdragsrätten bygger i stället på om det är representation eller reklam enligt reglerna ovan.

Vanliga fallgropar

Några typiska misstag vi ofta ser:

• Julklapp som egentligen är representation
• En exklusiv presentkorg som lämnas i samband med ett möte kan i teorin vara en representationsgåva – men om värdet är för högt eller kopplingen till mötet är otydlig riskerar du att avdraget underkänns.
• Reklamgåva som blir för personlig
• Gåvor som är tydligt riktade till enskilda personer (t.ex. dyrare vinflaska) betraktas sällan som reklamgåva, även om du sätter en liten logga på.
• Julbord utan dokumentation
• Saknas anteckningar om syfte och deltagare kan Skatteverket ifrågasätta både att det handlar om representation och att momsen är avdragsgill.
• Blanda anställda och kunder utan att särskilja kostnader
• För att kunna hantera både moms och förmånsbeskattning korrekt är det viktigt att veta vilka som är anställda, vilka som är kunder – och hur kostnaderna fördelas.

Behöver du stöd inför årets julbord och julgåvor?

Reglerna kring julbord, kundgåvor, representation och moms ändras inte varje år – men tolkningen och detaljerna kan vara snåriga, särskilt när du vill göra ”lagom mycket” för kunderna utan att spräcka skatte- eller representationsramarna.

På Revea hjälper vi dig gärna att:

• planera julbord och andra kundaktiviteter så skatteeffektiv som möjligt
• bedöma vilka gåvor som kan bokföras som representations- eller reklamgåvor
• säkerställa rätt hantering av moms och avdrag i bokslut och deklaration.

Vill du diskutera just ditt upplägg? Hör av dig till oss på 08-678 18 40 eller info@revea.se så tittar vi på det tillsammans.

Från och med den 1 december 2025 införs ett helt nytt regelverk för bygglov i Sverige. Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att göra bygglovsprocessen enklare, mer effektiv och bättre anpassad till dagens behov. Målet är tydligt: fler bostäder, mindre administration och större frihet för fastighetsägare att utveckla sina fastigheter.

I den här artikeln går vi igenom vad lagändringen innebär, vilka åtgärder som blir bygglovsbefriade och vad du som fastighetsägare, företagare eller bostadsrättsförening behöver känna till.

Varför ändras reglerna för bygglov?

Regeringen vill öka bostadsbyggandet och samtidigt minska onödig byråkrati i plan- och byggprocessen. Genom att lätta på bygglovskraven ges både privatpersoner och företag större handlingsutrymme att utveckla sin mark och sina byggnader utan att behöva gå igenom långa handläggningstider.

Samtidigt stärks vissa skydd, bland annat i områden som är viktiga för totalförsvaret eller för kulturmiljön.

Lagändringarna utgår från regeringens proposition om ett enklare och mer ändamålsenligt regelverk för bygglov (CU2), som riksdagen nu har godkänt.

Detta blir möjligt utan bygglov

Det nya regelverket innebär flera omfattande förändringar som gör det enklare att bygga, ändra och utveckla bostäder. Här är de viktigaste nyheterna:

1. Fler åtgärder i områden utan detaljplan blir bygglovsfria

I områden som inte omfattas av detaljplan kommer fastighetsägare kunna göra fler och större ändringar utan att begära bygglov.

Detta gäller dock inte om åtgärden sker:

• nära tomtgräns,
• inom områden av riksintresse för totalförsvaret,
• eller i områden som är särskilt kulturhistoriskt värdefulla.

Det innebär större flexibilitet, men fortsatt tydliga begränsningar där samhällsintressen väger tungt.

2. Större tillbyggnader utan bygglov

Möjligheten att bygga till bostadshus utan bygglov utökas.

Större tillbyggnader än dagens regler tillåter ska bli möjliga – en förenkling som förväntas underlätta både för villaägare och bostadsrättsföreningar.

3. Fasadändringar på småhus blir bygglovsfria

För en- och tvåbostadshus slopas kravet på bygglov för fasadändringar.

Det innebär att exempelvis fasadbyten, nya kulörer eller materialval inte längre kräver bygglov – så länge åtgärden inte sker inom ett skyddat område som omfattas av särskilda bestämmelser.

4. Vindsinredning tillåts trots förbud i detaljplan

Det ska bli möjligt att beviljas bygglov för att inreda vind även när detaljplanen uttryckligen förbjuder det.

Syftet är att göra det enklare att skapa fler bostäder genom att ta tillvara befintliga byggnadsvolymer.

5. Kravet på ”planenligt utgångsläge” försvinner efter 15 år

När en detaljplans genomförandetid passerat med 15 år slopas kravet på att fastigheten ska ha ett planenligt utgångsläge.

Detta gör det möjligt att bygga vidare även när äldre planer inte längre speglar verkligheten eller dagens behov.

Vad innebär förändringarna i praktiken?

För fastighetsägare och byggaktörer väntas det nya regelverket medföra:

• kortare beslutsvägar,
• mindre administration,
• fler utvecklingsmöjligheter för befintlig bebyggelse,
• ökad flexibilitet vid renoveringar och tillbyggnader.

Samtidigt kvarstår viktiga krav inom säkerhet, bärighet, brandskydd och tekniska egenskaper – även bygglovsbefriade åtgärder måste följa Boverkets byggregler.

Vad gäller för företag och bostadsrättsföreningar?

För företag inom bygg- och fastighetsutveckling innebär de nya reglerna kortare ledtider och större möjlighet att nyttja mark utanför detaljplanerade områden. För bostadsrättsföreningar kan förändringarna innebära:

• enklare fasadrenoveringar,
• större handlingsutrymme vid tillbyggnader,
• förbättrade möjligheter att skapa nya lägenheter genom vindsinredning.

Det kan även påverka ekonomiska planer och långsiktig underhållsstrategi – särskilt för föreningar som planerar större projekt.

När börjar de nya reglerna gälla?

Alla lagändringar träder i kraft den 1 december 2025.

Pågående bygglovsärenden som inkommer före detta datum hanteras enligt nuvarande regelverk.

Behöver du hjälp att tolka reglerna?

Regelverket kring bygglov, detaljplaner och byggprocesser kan vara komplext – särskilt när fastigheten ägs av företag eller bostadsrättsföreningar där ekonomiska och juridiska konsekvenser snabbt blir omfattande.

Hos Revea hjälper vi företag, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att förstå hur nya regler påverkar budget, projektplanering och framtida investeringar.

Hör gärna av dig om du vill diskutera hur lagändringarna kan påverka just din verksamhet eller dina projekt.

Digitalisering av ekonomifunktionen har blivit en självklarhet för de flesta företag. Men alldeles för ofta leder investeringen i nya system inte till den effektivitet och kontroll som utlovats. Snarare tvärtom – många företag upplever att de efter digitaliseringen har mer kaos, fler system att hantera och mindre överblick än tidigare.

Problemet är sällan tekniken i sig. Det handlar istället om att digitalisering felaktigt likställs med "fler system" eller "mer automation". Sanningen är att framgångsrik digitalisering av ekonomiprocesser kräver en genomtänkt strategi där rätt flöden, tydliga roller och balanserad kontroll står i centrum. Utan dessa grundstenar riskerar du att bygga en digital infrastruktur som skapar flaskhalsar istället för att lösa dem.

I den här artikeln guidar vi dig genom de kritiska komponenterna för att lyckas med digitaliseringen – utan att förlora kontrollen över din ekonomi.

Varför digitalisering ibland skapar mer förvirring än ordning

När företag satsar på digitalisering är intentionen nästan alltid god: att spara tid, minska manuellt arbete och få bättre kontroll. Men resultatet blir ofta det motsatta. Varför?

Den vanligaste orsaken är att man implementerar nya system utan att först kartlägga och optimera de underliggande processerna. Ett digitalt system kan bara vara så bra som de processer det bygger på. Om dina ekonomiflöden redan är otydliga, med oklara ansvarsområden och bristfällig kommunikation mellan avdelningar, kommer digitaliseringen bara att förstärka dessa problem – fast i större skala och med högre hastighet.

En annan vanlig fallgrop är att man fokuserar på punktlösningar istället för helhet. Ett nytt faktureringssystem här, en ny löneportal där, ett tredje verktyg för tidrapportering – och plötsligt har ekonomiavdelningen tio olika inloggningar, ingen integration mellan systemen, och data som måste matas in manuellt på flera ställen. Detta är inte digitalisering – det är digitalt kaos.

För att digitalisering ska ge verkligt värde måste den utgå från processoptimering, tydliga roller och genomtänkta integrationer. Teknik är ett verktyg, inte lösningen.

Automatisering vs mänsklig kontroll – balansen som avgör

En av de mest kritiska frågorna vid digitalisering är: vad ska automatiseras, och var behövs mänsklig kontroll?

När automation är rätt

Automation är ovärderlig för repetitiva, regelstyrda uppgifter där risken för mänskligt fel är stor. Exempel på processer som lämpar sig väl för automation inkluderar:

• Löpande bokföring: Moderna system som Visma och Fortnox kan automatiskt matcha fakturor mot banktransaktioner, kategorisera transaktioner baserat på tidigare mönster och föreslå konteringar.
• Fakturering och påminnelser: Automatiska fakturor vid leverans, påminnelseutskick vid försenade betalningar och ränteberäkningar kan hanteras helt utan manuell input.
• Löneberäkning: När grunddata är korrekt inmatad kan lönekörningar automatiseras, inklusive semesterersättning, skatteavdrag och arbetsgivaravgifter.
• Rapportgenerering: Automatiska månatliga rapporter med nyckeltal, likviditetsanalyser och budgetuppföljning ger ekonomichefen realtidsinsyn utan manuellt arbete.

När mänsklig bedömning är nödvändig

Men automation har sina gränser. Det finns situationer där mänsklig expertis och bedömning är oersättlig:

• Komplexa affärshändelser: Företagsförvärv, omstruktureringar, större investeringar eller avvikande transaktioner kräver professionell bedömning av redovisningskonsulter.
• Tolkningsfrågor: När det gäller gränsdragningar mellan olika moms- och skatteregler, eller hur en transaktion ska klassificeras enligt K2/K3, behövs mänsklig expertis.
• Riskbedömning: Att identifiera avvikelser som kan tyda på fel, missbruk eller systematiska problem kräver ett tränat öga.
• Strategiska beslut: Investeringsbeslut, finansiering, skatteoptimering och långsiktig ekonomisk planering måste alltid involvera mänsklig analys.

Den optimala modellen är därför en hybridlösning där automation hanterar det repetitiva och regelstyrda, medan erfarna ekonomikonsulter fokuserar på det som verkligen skapar värde: rådgivning, analys och strategiskt stöd. Detta är den modell som Revea bygger på – digitala verktyg för effektivitet, men alltid med auktoriserade konsulter som säkerställer kvalitet och ger proaktiv rådgivning.

Dokumentflöden och attesthierarki i praktiken

Ett av de största problemen med digitalisering är att företag installerar nya system utan att definiera hur dokumenten faktiskt ska flöda genom organisationen. Resultatet blir att fakturaunderlag hamnar i fel inkorg, attesträttigheter är otydliga och godkännanden tar längre tid än tidigare.

Så bygger du tydliga dokumentflöden

Ett välfungerande dokumentflöde bygger på tre grundprinciper:

1. En enda ingång: Alla leverantörsfakturor, utlägg och andra ekonomiska dokument ska komma in via en och samma kanal – exempelvis via e-post till en specifik adress eller genom direkt upplägg i ekonomisystemet. Inget dokument får "gå vid sidan av".
2. Tydlig ägarskap: Varje typ av dokument måste ha en tydlig ägare som ansvarar för att det hanteras korrekt. Exempelvis kan inköpsfakturor för IT tillhöra IT-chefen, medan konsultfakturor hanteras av respektive projektledare.
3. Automatiserad routing: Moderna system kan automatiskt dirigera dokument till rätt person baserat på leverantör, kostnadsställe eller kategori. Detta eliminerar manuellt sorteringsarbete och säkerställer att rätt person får dokumentet direkt.

Attesthierarki och godkännandenivåer

En väl definierad attesthierarki är kritisk för både kontroll och effektivitet. Här är en typisk struktur som fungerar för de flesta företag:

• Nivå 1 – Operativ attest (upp till 5 000 kr): Avdelningschefer och projektledare kan godkänna mindre kostnader inom sin budget utan ytterligare godkännande.
• Nivå 2 – Mellannivå (5 000–50 000 kr): Kräver godkännande från ekonomichef eller VD, särskilt om det är utanför ordinarie budget.
• Nivå 3 – Strategiska beslut (över 50 000 kr): Större investeringar och avvikande kostnader kräver styrelsemedlems eller VD:s underskrift.

I ett digitalt system kan dessa regler programmeras in, så att systemet automatiskt eskalerar ärenden som överskrider en viss nivå. Detta skapar både kontroll och effektivitet – ingen faktura betalas utan godkännande, men rutintransaktioner går snabbt igenom.

Digitala spår och transparens

En av de stora fördelarna med digitalisering är spårbarheten. I ett papperssystem är det ofta omöjligt att avgöra vem som egentligen godkände en faktura, när det skedde och varför. I ett digitalt system loggas varje steg: vem som tog emot dokumentet, vem som attesterade, när det bokfördes och när betalning skeddes. Detta skapar inte bara transparens, utan också en revision trail som är ovärderlig vid både interna granskningar och externa revisioner.

Integrationer som verkligen fungerar

En av de största utmaningarna med digitalisering är att få olika system att prata med varandra. Alltför många företag hamnar i en situation där de har separata system för tidrapportering, löner, fakturering och bokföring – och data måste manuellt föras över mellan dem. Detta skapar både ineffektivitet och felkällor.

De kritiska integrationerna

För att uppnå verklig effektivitet behöver följande system integreras sömlöst:

1. Tidrapportering → Lön

Anställdas arbetstid, övertid, semester och frånvaro måste automatiskt flöda från tidrapporteringssystemet till lönesystemet. Detta eliminerar dubbelregistrering och säkerställer att löner är korrekta redan från början.

2. Lön → Bokföring

Lönejournalen ska automatiskt bokföras i ekonomisystemet med rätt fördelning på kostnadsställen och konton. Både bruttolöner, arbetsgivaravgifter, skatteavdrag och pensionsavsättningar ska hanteras automatiskt.

3. Fakturering → Bokföring

Utgående fakturor ska bokföras automatiskt med rätt momssats, kund och intäktskonto. Integration med banken gör det möjligt att automatiskt matcha inbetalningar mot fakturor och sända påminnelser vid förseningar.

4. Leverantörsfakturor → Bokföring

Inkommande leverantörsfakturor ska skannas (OCR), kategoriseras och bokföras automatiskt. Moderna system kan "lära sig" hur olika leverantörer ska behandlas och föreslå korrekt kontering baserat på historik.

Visma och Fortnox – två robusta alternativ

På Revea arbetar vi primärt med Visma och Fortnox, två av marknadens mest etablerade och integrationsvänliga plattformar. Båda erbjuder:

• Öppna API:er som gör det enkelt att koppla på externa system för tidrapportering, CRM, e-handel och mer.
• Förbyggda integrationer med banker, betalningslösningar och lönesystem.
• Automatisk avstämning mellan bankkonto och bokföring, vilket sparar timmar varje månad.
• Realtidsrapportering där nyckeltal uppdateras löpande så att du alltid har aktuell information om din ekonomi.

Valet mellan Visma och Fortnox beror ofta på företagets storlek, komplexitet och specifika behov. Men oavsett vilken plattform du väljer är det kritiskt att säkerställa att integrationerna fungerar från dag ett – annars riskerar du att hamna i samma situation som tidigare, fast med dyrare system.

Vanliga integrationsfällor att undvika

• Att underskatta implementeringstiden: Integrationer tar tid att sätta upp korrekt. Räkna med 2-3 månader för en fullständig implementation, inte 2-3 veckor.
• Att inte testa flödena ordentligt: Kör pilotprojekt med verklig data innan full utrullning. Upptäck problemen tidigt.
• Att inte utbilda användarna: Även det bästa systemet är värdelöst om personalen inte vet hur man använder det. Investera i ordentlig utbildning.
• Att sakna en teknisk ägare: Någon i organisationen måste ha det övergripande ansvaret för att integrationerna fungerar och utvecklas över tid.

Checklista: Så lyckas ni med digitaliseringen

För att säkerställa att er digitalisering verkligen leder till ökad kontroll och effektivitet, följ denna checklista:

Förberedelsefasen

Kartlägg nuvarande processer: Dokumentera hur arbetet faktiskt går till idag – inte hur det borde gå till. Identifiera flaskhalsar och ineffektivitet.

• ‍Definiera mål och nyckeltal: Vad vill ni uppnå? Kortare ledtider? Färre fel? Bättre kassaflödesöversikt? Sätt mätbara mål
• ‍Inventera befintliga system: Lista alla system ni använder idag och vilka integrationer som redan finns.

Planeringsfasen

• ‍Välj rätt plattform: Baserat på er storlek, bransch och behov – välj ett system som kan växa med er. Få hjälp av en erfaren partner (som Revea) att utvärdera alternativen.
• ‍Definiera roller och ansvar: Vem äger vilka processer? Vem har attesträtt på vilken nivå? Vem är systemägare?
• ‍Kartlägg integrationer: Vilka system måste prata med varandra? Vilka API:er och kopplingar behövs?
• ‍Skapa en implementeringsplan: Realistisk tidsplan med milstolpar. Räkna alltid med 50 % buffert – det tar längre tid än du tror.

Implementeringsfasen

• ‍Kör pilot med begränsad grupp: Testa flödena med verklig data i liten skala innan full utrullning.
• ‍Utbilda alla användare: Inte bara ekonomiavdelningen, utan alla som ska attestera, rapportera tid eller hantera utlägg
• Dokumentera processer: Skapa tydliga instruktioner och flödesscheman som användare kan referera till.

Uppföljningsfasen

• ‍Mät mot era mål: Följ upp de nyckeltal ni satte i början. Uppnår ni förbättringarna?
• ‍Samla feedback från användarna: Vilka problem uppstår? Var är systemet för krångligt?
• ‍Optimera kontinuerligt: Digitalisering är inte ett projekt med slut datum – det är en ständig förbättringsprocess.

Sammanfattning: Kontroll genom struktur, inte system

Digitalisering av ekonomiprocesser är inte en fråga om att köpa in fler system eller automatisera allt. Det handlar om att skapa rätt flöden, definiera tydliga roller och bygga en struktur där automation och mänsklig expertis kompletterar varandra.

När digitaliseringen görs rätt uppnår ni:

• Ökad effektivitet: Automatisering av rutinuppgifter frigör tid för värdeskapande arbete.
• Bättre kontroll: Digitala spår och tydliga attesthierarkier ger full transparens.
• Färre fel: Automation eliminerar många av de manuella fel som tidigare uppstod.
• Snabbare processer: Integrerade system betyder att data bara behöver matas in en gång.
• Strategisk överblick: Realtidsrapportering ger er aktuell information för bättre beslut.

Men för att komma dit krävs rätt strategi, rätt verktyg och rätt expertis. På Revea kombinerar vi marknadsledande digitala plattformar med erfarna auktoriserade konsulter som säkerställer att er digitalisering inte bara fungerar tekniskt – utan också skapar verkligt värde för er verksamhet.

Vill ni ha hjälp att digitalisera era ekonomiprocesser utan att förlora kontrollen? Kontakta oss på Revea så bokar vi in ett möte för att se hur vi kan hjälpa dig i ditt företagande.

Som VD behöver du inte bokföra själv – men du måste förstå siffrorna. Rätt rapporter gör skillnad för dina beslut. I den här artikeln går vi igenom de viktigaste delarna: skillnaden mellan resultaträkning och balansräkning, varför kassaflödet ofta är viktigare än resultatet, hur du använder täckningsbidrag per projekt/linje och hur månadsrapporten blir ett riktigt beslutsunderlag.

Varför du som VD måste ha koll på siffrorna

Ekonomiska rapporter kan verka dolda bakom komplicerade termer och redovisningsteknik – men för dig handlar det om tre sakliga frågor:

• Vad har bolaget presterat?
• Vilken är bolagets finansiella ställning?
• Vad händer framöver?

Det räcker alltså inte att “någon” får på ett papper – du behöver kunna tolka och agera på rapporterna. En korrekt ekonomisk rapportering ger dig och styrelsen förutsättningar att fatta välgrundade beslut, se risker i tid och följa upp resultat mot mål.

RR vs BR – vad är viktigt?

När du får din rapport varje månad eller kvartal kommer två centrala rapporter: en resultaträkning (RR) och en balansräkning (BR). Som VD behöver du förstå skillnaden – och vad du bör fokusera på.

Vad är vad?

Resultaträkning (RR) visar företagets intäkter och kostnader under en period (t.ex. ett kvartal eller år). Visar om bolaget gått med vinst eller förlust under den perioden.

Balansräkning (BR) visar bolagets ställning vid en viss tidpunkt – vad bolaget äger (tillgångar), vad det är skyldigt (skulder) och ägarnas andel (eget kapital).

Vad ska du som VD fokusera på?

En viktig poäng: de båda rapporterna kompletterar varandra – du får en helhetsbild först när du ser både resultat och ställning. För dig som VD räcker det inte att titta på “vinst” – om balansräkningen visar att bolaget är belastat med skulder eller har svag likviditet är det en varningssignal.

Tips för dig

• Be om att resultaträkningen presenteras med jämförelse mot budget och föregående period.
• Be att balansräkningen presenteras med några nyckeltal: t.ex. skuldsättningsgrad, likviditetsmått.
• Ställ krav på att siffrorna presenteras i ett språk du förstår – undvik alltför finansiellt språk utan tolkning.

Kassaflöde är viktigare än resultat

En klassisk fallgrop är att tro att “vinst = likvida medel”. Men så är det inte. Faktum är att kassaflöde ofta är viktigare för bolagets överlevnad och utveckling än resultaten i resultaträkningen.

Varför kassaflödet är avgörande

• En verksamhet kan gå med redovisad vinst men ändå ha negativt kassaflöde – då finns risk att bolaget inte har tillräckligt med likvida medel för att betala leverantörer eller löner.
• Kassaflödet visar hur mycket pengar som faktiskt rör sig in och ut ur bolaget under en period – vilket ger en bild av likviditet och operativ styrka.
• För investerare och långsiktig hållbarhet är ett stabilt positivt kassaflöde ofta viktigare än ett större bokfört resultat.

Vad du som VD ska fråga

• Vilket är bolagets operativa kassaflöde (cash flow from operations)?
• Finns det investerings- eller finansieringsaktiviteter som påverkar kassaflödet negativt?
• Om kassaflödet är negativt – vad är orsaken? Är det tillfälligt eller strukturellt?
• Behöver vi tillföra kapital eller föra in likviditetsbuffert?

Hur rapporteras kassaflödet

I rapportering till dig bör kassaflödet presenteras i en enkel översikt – gärna: kassaflöde från verksamheten, investeringar, finansiering. Det behöver inte vara detaljredovisning, men du ska kunna se om likviditeten är under press.

Kort sammanfattning

Som VD – se inte bara “bottom line” i resultaträkningen. Om kassaflödet är svagt kan bolagets framtid vara mer osäker än vad resultatet visar.

Räkna med att kassaflöde = livsnerven i bolaget.

Täckningsbidrag per projekt/linje

När bolaget har flera affärs­linjer, projekt eller produkter räcker inte alltid totalresultatet för att förstå var du tjänar pengar – eller tappar dem. Då blir täckningsbidrag ett mycket viktigt mått att ha koll på.

Vad är täckningsbidrag?

Täckningsbidrag (TB) visar hur mycket intäkten från en produkt, tjänst eller projekt bidrar till att täcka fasta kostnader och generera vinst.

Formel i enklare form:

\text{TB} = \text{Försäljningsintäkt} – \text{Rörlig kostnad}

Det finns även begreppet täckningsgrad – i procent – som visar TB i förhållande till försäljningsintäkten.

Varför är det viktigt för dig som VD?

• Du får insikt i vilka projekt/linjer som bidrar mest eller minst till bolagets täckning och vinst.
• Du kan fatta beslut om resurser: ska vi satsa mer på linjen med högt TB? Ska vi avveckla eller ompröva linjer med lågt eller negativt TB?
• I tjänste­ och projekt­bolag (exempelvis design, konsult, utveckling) gör TB att du ser om timpriser och beläggning räcker för att täcka samkostnader.

Hur göra i praktiken

1. Identifiera varje affärsenhet/projekt/linje med egen intäkt och kostnad.
2. Räkna ut TB per enhet – exempelvis en kund­projekt, en tjänste­linje, en produktlinje.
3. Jämför TB mot företagets fasta kostnader – säkerställ att total TB täcker dessa och bidrar till vinst.
4. Presentera för dig själv eller styrelsen: “Den här linjen har TB 300 000 kr, täckningsgrad 40 %, men beläggning har sjunkit så vi riskerar att TB sjunker nästa period.”

Exempel i tabell

Här ser du att Linje A bidrar betydligt mer än linje B – och linje B kanske behöver åtgärder (prislyft, kostnadskontroll eller omstrukturering). Som VD är det din uppgift att identifiera sådana insikter.

Månadsrapport som beslutsunderlag

Att arbeta som VD innebär att fatta beslut löpande – inte bara vid årsbokslut. Därför är månadsrapporteringen avgörande för att du ska ha rätt underlag för att agera i tid.

Vad ska en bra månadsrapport innehålla?

• Översikt av resultat och ställning (RR och BR) för månaden – gärna med avvikelseanalys mot budget och prognos.
• Kassaflödesöversikt för månaden eller rullande 12 månader – likviditetsläge och prognos.
• Nyckeltal: till exempel täckningsbidrag per linje/projekt, likviditetsgrad, skuldsättningsgrad, beläggning.
• Kommentarer och analys: Varför utvecklingen ser ut som den gör – vad driver siffrorna? Vilka risker och möjligheter finns?
• Framtidsblick: Vilka strategiska åtgärder krävs? Vilka händelser väntas påverka kommande period?

Varför är detta viktigt för styrelsen och dig?

Styrelsen har enligt aktiebolagslagen ansvar för att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Rapporten blir därmed ditt verktyg för att ge styrelsen rätt information – och samtidigt ge dig själv underlag att styra verksamheten.

Struktur och presentation – gör det lättläst

Som VD har du inte alltid tid att tyda detaljer – rapporten ska vara tydlig, strukturerad och insiktsdriven.

Tips:

• Använd samma struktur månad för månad – skapar igenkänning och snabb överblick.
• Lyft fram det som är viktigast – inte alla detaljer.
• Koppla siffror till konkreta insatser och ansvar – vad gör vi nu?

Praktiska steg för dig

1. Sätt upp rutiner tillsammans med ekonomi­/controller­funktion för att få färdig månadsrapport inom exempelvis två veckor efter månadsskiftet.
2. Identifiera och definiera de nyckeltal du som VD följer månatligen.
3. Håll ledningsgruppen kort – använd månadsrapporten som grund och lägg mötet direkt efter rapporten så att siffror och insatser hänger ihop.
4. Utvärdera varje månad: Vad blev bra? Vad behöver vi ändra? Vad kräver extra uppmärksamhet?

Sammanfattning och avslutande råd

Som VD behöver du inte bli ekonom, men du måste vara ekonomiskt medveten. De rapporter du får och de nyckeltal du följer ger dig kontroll – och framför allt förmågan att agera.

• Förstå skillnaden mellan resultaträkning och balansräkning – resultat visar hur det gått, balansräkning var du står.
• Sätt kassaflödet i fokus – utan likviditet finns inget hållbart bolag, oavsett hur fin vinsten ser ut på papperet.
• Mät täckningsbidrag per affärslinje/projekt – då ser du var bolaget tjänar eller tappar pengar.
• Använd månadsrapporten som ditt styrverktyg – struktur, analys och framåtblick gör att du kan fatta beslut i tid.

Är du osäker på att du har rätt rapport­ och uppföljningsstruktur – eller vill du uppgradera din månads­ och styrelserapportering till nästa nivå? Kontakta gärna oss på Revea – vi hjälper till med redovisning, revision, skattefrågor, lönehantering och ekonomisk rådgivning. Ring oss på 08-678 18 40 eller mejla info@revea.se för ett första samtal.

Senast uppdaterad: oktober 2025

Vad är milersättning?

Milersättning (eller bilersättning) är den ersättning du får för att använda egen bil i tjänsten. Den ska täcka de faktiska kostnaderna för drivmedel och bilens värdeminskning. Ersättningen kan betalas ut av arbetsgivaren skattefritt upp till vissa schablonbelopp – eller dras av i deklarationen om du själv står för kostnaden.

Ersättningen gäller endast tjänsteresor, inte resor till och från jobbet. För sådana resor finns i stället möjligheten till reseavdrag (se nedan).

Skattefri milersättning 2025 – oförändrade nivåer

Efter höjningen 2023 ligger schablonbeloppen oförändrade även 2025. Skatteverket har inte föreslagit några ändringar, vilket innebär att samma nivåer som 2024 gäller.

Aktuella belopp

Beloppen gäller för både anställda och egenföretagare. Om arbetsgivaren betalar ut mer än dessa belopp blir den överskjutande delen skattepliktig lön och underlag för arbetsgivaravgifter.

Exempel: Så räknar du ut milersättning

Anna arbetar som konsult i Göteborg och kör sin privata bil till ett kundmöte i Växjö.

Avståndet är 23 mil enkel väg, alltså 46 mil tur och retur.

• Skattefri ersättning: 46 mil × 25 kr = 1 150 kr
• Beloppet är skattefritt och behöver inte tas upp i deklarationen.

Om arbetsgivaren istället hade betalat 30 kr per mil, hade de extra 5 kr/mil (230 kr totalt) beskattats som lön.

Rätt till milersättning – anställda och egenföretagare

För anställda

Om du använder din privata bil i tjänsten kan arbetsgivaren betala ut 25 kr/mil skattefritt.

Om arbetsgivaren inte betalar ut ersättning får du själv göra avdrag i deklarationen.

För egenföretagare

Driver du enskild firma får du göra avdrag i bokföringen med samma schablonbelopp:

25 kr/mil för privat bil, 12 kr/mil för förmånsbil (bensin/diesel), och 9,50 kr/mil för elbil.

Avdragen minskar vinsten och därmed även den skatt du betalar på inkomsten.

Milersättning för elbil – så fungerar det

Elbilar har lägre driftkostnader, och därför är schablonbeloppet lägre för förmånsbilar som laddas privat.

För privata elbilar gäller dock samma belopp som för övriga drivmedel – 25 kr/mil – eftersom ersättningen ska täcka både el, service och slitage.

För tjänstebilar eller förmånsbilar som laddas hemma gäller:

• 9,50 kr/mil i skattefri ersättning när du betalar elen själv
• Arbetsgivaren bör kunna visa hur ersättningen beräknats (t.ex. via körjournal eller ladddata)

Avdrag i deklarationen

Om du inte får milersättning från din arbetsgivare kan du göra reseavdrag i deklarationen.

För att avdraget ska godkännas krävs att:

• Avståndet mellan bostad och arbetsplats är minst 5 km
• Du sparar minst två timmar per dag jämfört med kollektivtrafik
• Dina totala resekostnader överstiger 11 000 kr per år

Avdraget görs med samma schablonbelopp – 25 kr/mil – och du behöver kunna visa upp körjournal eller likvärdiga uppgifter vid en eventuell granskning.

Körjournal – krav på dokumentation

En korrekt körjournal ska innehålla följande uppgifter:

• Datum för resan
• Start- och stopplats
• Syfte med resan
• Antal körda kilometer
• Mätarställning vid start och slut

En digital körjournal, som automatiskt registrerar alla resor, gör det enklare att bevisa körsträckor vid revision eller deklaration. Skatteverket accepterar både manuella och elektroniska körjournaler, men de ska vara fullständiga och trovärdiga.

Vanliga frågor om milersättning 2025

Gäller 25 kr/mil fortfarande 2025?

Ja. Schablonbeloppen som infördes 2023 gäller även 2025 utan förändring.

Kan arbetsgivaren betala mer än 25 kr/mil?

Ja, men den del som överstiger schablonen beskattas som vanlig lön.

Får jag milersättning för resor till och från jobbet?

Nej, det räknas som privata resor. Du kan däremot ha rätt till reseavdrag i deklarationen om du uppfyller villkoren.

Får jag milersättning för elbil?

Ja – 25 kr/mil för privat elbil i tjänsten, 9,50 kr/mil för förmånsbil som laddas privat.

Tips för arbetsgivare

• Ersätt rätt: Håll dig till Skatteverkets schablonbelopp för att undvika onödig administration.
• Inför policy: Dokumentera hur milersättning hanteras i företagets resepolicy.
• Använd körjournal: Underlättar både lönehantering och deklarationsunderlag.
• Tänk på förmånsbilar: Se till att drivmedel betalas rätt – annars kan bränsleförmån uppstå.

Sammanfattning – Milersättning 2025

Behöver du hjälp med lönehantering eller reseavdrag?

Hos Revea får du professionell rådgivning i frågor som rör lön, ersättningar och skatter.

Vi hjälper företag att sätta upp korrekta rutiner för milersättning, traktamente och reseavdrag – så att allt blir rätt från början.

Ring oss på 08-678 18 40 eller skicka ett mail till info@revea.se

Vad är SGI?

SGI står för sjukpenninggrundande inkomst och används av Försäkringskassan för att räkna ut ersättningar som sjukpenning, föräldrapenning och rehabiliteringsersättning.

Din SGI baseras på den årliga arbetsinkomst du kan antas ha framöver – alltså inte exakt vad du tjänade förra året, utan en bedömning av vad du normalt tjänar i dagsläget.

Exempelvis räknas:

• Lön från anställning
• Arvode
• Egenföretagarinkomst (överskott i verksamheten)

Men kapitalinkomster, bidrag eller studiemedel räknas inte.

Försäkringskassan fastställer och uppdaterar din SGI – men du måste själv anmäla om något förändras.

SGI-tak och lägstanivå 2025

År 2025 är taket för SGI 10 prisbasbelopp, vilket motsvarar 588 000 kronor i årsinkomst (prisbasbeloppet 2025 = 58 800 kr).

Det betyder att du kan få ersättning för inkomster upp till denna nivå.

Har du en högre inkomst påverkar det inte din ersättning.

För att ha rätt till sjukpenning måste SGI vara minst 24 % av prisbasbeloppet, det vill säga 14 112 kronor 2025.

Vid beräkning av sjukpenning multipliceras SGI med 0,97 innan ersättningen räknas ut.

Ersättningen motsvarar normalt 80 % av din SGI, dock högst upp till taket.

Hur skyddar man sin SGI?

Din SGI kan försvinna om du slutar arbeta utan att meddela Försäkringskassan – det kallas att SGI:n ”nollas”.

För att skydda den behöver du ha en godkänd anledning till att inte arbeta, till exempel:

• Du är inskriven på Arbetsförmedlingen som aktivt arbetssökande
• Du studerar med studiemedel
• Du är föräldraledig och tar ut minst fem föräldrapenningdagar per vecka
• Du är gravid från och med vecka 32
• Du vårdar ett sjukt barn eller en närstående

Om du inte uppfyller något av dessa villkor kan Försäkringskassan besluta att din SGI inte längre är skyddad, vilket innebär att du får 0 kronor i ersättning om du blir sjuk.

Hur beräknas SGI?

Försäkringskassan räknar ut SGI utifrån din förväntade bruttoårsinkomst – före skatt.

Exempel:

Du har en månadslön på 30 000 kr.

30 000 × 12 = 360 000 kr i årsinkomst.

Din SGI blir alltså 360 000 kr (förutsatt att inkomsten är stadigvarande).

Vid timanställning eller oregelbundet arbete görs en genomsnittlig bedömning baserad på tidigare inkomster.

Om du byter jobb, går upp eller ner i tid, eller startar eget, behöver du själv anmäla det till Försäkringskassan.

SGI för företagare

Enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag

För dig som driver enskild firma eller handelsbolag baseras SGI på företagets överskott före skatt – alltså resultatet efter kostnader men före skatt.

Aktiebolag

För dig som driver aktiebolag räknas bara den lön du tar ut från bolaget.

Utdelningar eller bolagets vinst påverkar inte SGI.

Tar du inte ut någon lön riskerar du att din SGI sätts till noll kronor.

Nystartat företag

Om du nyligen startat företag (inom 36 månader) kan SGI beräknas utifrån vad en anställd med motsvarande erfarenhet skulle ha tjänat – en så kallad jämförelseinkomst.

Försäkringskassan gör då en individuell bedömning.

SGI och olika typer av ersättning

Din SGI påverkar flera ersättningsformer från Försäkringskassan, bland annat:

När ska du uppdatera din SGI?

Försäkringskassan uppdaterar inte din SGI automatiskt.

Du måste själv meddela ändringar i inkomst eller anställning.

Exempel på situationer då du bör anmäla:

• Du byter jobb eller får ny lön
• Du går från deltid till heltid (eller tvärtom)
• Du startar eller avslutar företag
• Du börjar studera, blir arbetslös eller tar tjänstledigt

Ändringen gör du enklast på Mina sidor hos Försäkringskassan.

SGI för kombinatörer – både anställd och företagare

Om du både är anställd och driver eget företag räknas SGI på summan av dina inkomster, upp till taket (588 000 kr år 2025).

Lönen från anställningen räknas först, därefter läggs företagets överskott till.

Exempel:

• Lön: 400 000 kr
• Överskott från företag: 200 000 kr
• Totalt 600 000 kr → SGI begränsas till 588 000 kr.

För dig som arbetsgivare

Som arbetsgivare kan du ansöka om arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd – ett bidrag från Försäkringskassan som hjälper till att finansiera insatser för att förebygga eller förkorta sjukfrånvaro.

Stödet kan användas för exempelvis expertstöd, utbildning eller utredning av anställdas behov.

Så fungerar arbetsgivaransvar

Sammanfattning

Att förstå och korrekt rapportera din SGI är avgörande för att säkerställa att du och dina anställda får rätt ersättning vid behov. Här är några praktiska råd:

• Utdelning räknas inte: Kom ihåg att eventuella inkomster från aktieutdelningar inte räknas med vid beräkning av din SGI, vilket beror på att sociala avgifter inte tas ut på sådana inkomster. Det är därför viktigt att även ta ut lön som företagare. Hur mycket lön man ska ta ut är däremot en annan fråga.
  

• Håll koll på dina inkomster: Samla och dokumentera dina inkomstuppgifter noggrant.
  
  
• Var medveten om gränsbeloppen: Känn till de högsta och lägsta beloppen för SGI.
  
  
• Använd tremånadersregeln vid behov: Om din inkomst förändras avsevärt, se till att begära omprövning av SGI.

Rådgivning och stöd

För dig som driver företag eller har anställda är det avgörande att SGI och löneuttag hanteras korrekt. En felaktig bedömning kan påverka både din egen sjukpenning och dina medarbetares trygghet.

På Revea hjälper vi företagare att planera löneuttag, optimera ersättningsnivåer och skapa rutiner för SGI-hantering. Vi ser till att du står stark – oavsett om det handlar om sjukpenning, föräldraledighet eller annan frånvaro i verksamheten.

Läs mer om våra tjänster inom Lön & HR, samt rådgivning inom skatt och ekonomi.

Kontakta oss på 08-678 18 40 eller info@revea.se för personlig rådgivning och stöd.

Förändringen innebär inte bara fler noter och nyckeltal – det ställer helt nya krav på hur ekonomin dokumenteras, kommuniceras och planeras. Här förklarar vi vad som gäller, varför det sker och hur din bostadsrättsförening bör förbereda sig inför K3.

Varför måste bostadsrättsföreningar byta till K3?

Bakgrunden är Bokföringsnämndens beslut att modernisera redovisningen i bostadsrättsföreningar. K3 ger en mer rättvisande bild av ekonomin, särskilt när det gäller underhåll och större investeringar.

Från och med räkenskapsåret som inleds efter 31 december 2025 måste därför alla bostadsrättsföreningar – oavsett storlek – tillämpa K3-regelverket. Det finns inga undantag.

K2 vs K3 – vad är skillnaden?

Vad innebär K3 för en bostadsrättsförening?

Att tillämpa K3 innebär en hel del praktiska förändringar för föreningens styrelse och ekonomiska förvaltare:

1. Komponentavskrivning blir obligatorisk

Istället för att skriva av hela byggnaden som en post, måste den delas upp i betydande komponenter – t.ex. tak, stammar, fasad och fönster – med egna avskrivningstider.

Exempel: Taket kan skrivas av på 40 år, medan fönstren skrivs av på 30 år och stommen på upp till 120 år. Detta speglar den verkliga livslängden och gör det lättare att planera underhåll och investeringar.

2. Underhållsplanen blir central

Underhållsplanen är inte längre bara ett internt verktyg – den blir en del av den finansiella rapporteringen. Planen måste vara uppdaterad och realistisk, med tidpunkter och kostnader för kommande åtgärder.

3. Förändrad resultatrapportering

Eftersom större investeringar kan aktiveras istället för att kostnadsföras direkt, kan föreningens resultat se ”bättre” eller mer ojämnt ut jämfört med tidigare år. Det är viktigt att kunna förklara dessa skillnader för medlemmarna.

4. Mer omfattande årsredovisning

Under K3 tillkommer fler upplysningskrav: kassaflödesanalys, fler noter, värderingsprinciper och förklaringar av förändringar i eget kapital. Det kräver mer arbete – men ger också en tydligare bild för både medlemmar och potentiella köpare.

Vad behöver styrelsen göra nu?

Att vänta till 2026 är ingen bra idé. Övergången till K3 kräver planering och förberedelser i god tid. Vi rekommenderar att din förening:

• Gör en nulägesanalys – Har ni ett uppdaterat anläggningsregister och underhållsplan?
• Börjar arbetet med komponentindelning – Tillsammans med ekonomisk förvaltare eller extern rådgivare.
• Sätter en tidsplan för övergången – Målet är att vara klar inför årsredovisningen 2026.
• Informerar medlemmarna – Förändringarna kommer märkas i siffrorna, men speglar ekonomin mer korrekt.
• Utbildar styrelsen – K3 kräver mer kunskap och dokumentation. En uppdaterad styrelse är en tryggare styrelse.

Exempel: Komponentindelning enligt K3

Vid övergången till K3 ska byggnaden delas upp i komponenter med olika nyttjandeperioder och redovisningsvärden.

Här är några vanliga komponenter i flerbostadshus och deras uppskattade livslängd enligt FAR:s vägledning:

Varje komponent skrivs sedan av individuellt, baserat på kvarvarande livslängd. Detta kräver ett uppdaterat anläggningsregister, samverkan mellan styrelse och förvaltare, samt professionell bedömning av tekniskt skick.

Läs mer i vår artikel Ny vägledning för BRF: Så gör du komponentindelning vid övergång från K2 till K3

Vem omfattas av kravet?

Alla bostadsrättsföreningar omfattas – oavsett storlek, ålder eller omsättning. Även vissa fastighetsbolag måste gå över till K3, t.ex. om:

• Byggnader står för >75 % av nettoomsättningen
• Det finns väsentliga uppskjutna skatteskulder
• Det rör sig om utländska filialer

Men för bostadsrättsföreningar finns alltså inga undantag. K3 blir tvingande från 2026.

Så kan Revea hjälpa din förening

På Revea har vi lång erfarenhet av ekonomisk förvaltning och redovisning för bostadsrättsföreningar – och vi är redo att hjälpa dig genom hela övergången till K3:

• Genomgång av anläggningsregister
• Komponentindelning och avskrivningsplan
• Uppdaterad underhållsplan
• Rådgivning kring presentation av årsredovisningen
• Medlemsinformation & kommunikation

Vi hjälper dig att ta rätt steg – i rätt ordning – så att övergången blir både trygg, effektiv och framtidssäkrad.

Vill du ha hjälp att gå över till K3?

Kontakta oss så bokar vi in en genomgång av din förenings förutsättningar.

I den här artikeln går vi igenom vad du behöver tänka på, steg för steg – från avtal och bolagsbildning till momsregistrering och avslut av din enskilda firma.

Varför omvandla till aktiebolag?

Det finns flera skäl att byta företagsform:

• Begränsat personligt ansvar – du blir inte personligt ansvarig för företagets skulder.
• Professionell framtoning – ett aktiebolag uppfattas ofta som mer seriöst av kunder, leverantörer och banker.
• Skatteplanering – aktiebolag ger fler möjligheter till planering av lön och utdelning.
• Möjlighet till fler delägare – bolagsformen passar bättre om ni är flera som driver verksamheten.

Men övergången kräver att du gör rätt från början. Här är checklistan du behöver.

Steg 1: Förberedelser innan du startar aktiebolaget

Innan du påbörjar själva omvandlingen bör du se över dina avtal, tillgångar och skyldigheter:

• Gå igenom alla befintliga avtal (lokalhyra, leasing, kundavtal, abonnemang) – kan de överlåtas till ditt kommande aktiebolag?
• Kontrollera om överlåtelse kräver godkännande från motparten.
• Fundera på om det finns personal, utrustning, tillstånd eller tillgångar som ska överföras.
• Bestäm om du ska starta ett nytt AB eller köpa ett färdigt lagerbolag.

Tips: Samla alla affärskritiska dokument i god tid – det gör hela processen enklare.

Steg 2: Starta aktiebolag

När du har gått igenom allt det praktiska är det dags att bilda aktiebolaget. Det gör du enklast digitalt via verksamt.se.

För att registrera ett aktiebolag behöver du:

1. Upprätta en stiftelseurkund och en bolagsordning.
2. Betala aktiekapitalet (minst 25 000 kr) till ett särskilt bankkonto, eller genom apportegendom (exempelvis den enskilda firmans tillgångar).
3. Få ett bankintyg eller revisorsintyg vid apport.
4. Skicka in handlingarna till Bolagsverket och betala registreringsavgiften.
5. Vänta på registreringsbeslut – då får aktiebolaget ett organisationsnummer.
6. Anmäl verklig huvudman till Bolagsverket.

Du kan även köpa ett lagerbolag – snabbare, men oftast lite dyrare.

Steg 3: När aktiebolaget är startat

När aktiebolaget är igång behöver du ta hand om praktiska och juridiska detaljer.

• Registrera företaget för F-skatt, moms och som arbetsgivare hos Skatteverket.
• Överför verksamheten från den enskilda firman till AB:t – antingen genom försäljning eller som apportegendom (om det gjordes vid start).
• Kontakta hyresvärden om du har lokal – få skriftligt godkännande för överlåtelse eller andrahandsuthyrning.
• Anmäl bolaget till ev. branschregister eller sök nya tillstånd vid behov.
• Kolla om kollektivavtal påverkas och MBL-förhandla övergången vid anställda.
• Följ upp teknik och system – du kan i vissa fall fortsätta använda ditt tidigare kassaregister.
• Börja med löpande redovisning och årsbokslut/årsredovisning.

Kom ihåg: Aktiebolag måste lämna årsredovisning – även om du är ensam ägare.

Steg 4: Skattefrågor att hantera vid ombildning

Ombildningen kan få skattemässiga konsekvenser – särskilt om du har fonder eller stora tillgångar i din enskilda firma.

Vanliga överföringsfrågor:

• Periodiseringsfond – kan i vissa fall föras över till AB, annars ska de återföras och beskattas.
• Expansionsfond – kan överföras i vissa situationer, men reglerna är komplicerade.
• Övriga tillgångar – se till att värdering och dokumentation är korrekt om du säljer verksamheten till AB:t.

Läs mer på Skatteverkets sidor om överföring av expansionsfond och enskild firma till aktiebolag.

Steg 5: Avsluta den enskilda firman

När övergången är klar, glöm inte att avsluta den gamla verksamheten:

1. Avregistrera dig från F-skatt, moms och arbetsgivare via verksamt.se.
2. Deklarera en sista gång – avyttringar, återförda fonder och verksamhetsavslut ska redovisas i NE-bilagan till din inkomstdeklaration året efter.

Sammanfattning – checklista enskild firma till aktiebolag

Vill du ha hjälp?

Att omvandla din enskilda firma till aktiebolag är ett stort steg – men också en möjlighet att ta företaget till nästa nivå. Hos Revea får du hjälp hela vägen, från första fundering till färdigt bolag.

Vi hjälper dig med:

• Rådgivning inför ombildning
• Bolagsbildning och registrering
• Redovisning, bokslut och årsredovisning
• Skatteplanering och överföring av fonder
• Personlig kontakt och en trygg process

Ring oss på 08-678 18 40, mejla info@revea.se, eller boka en kostnadsfri rådgivning via vår kontaktsida.