Nästa steg för nya 3:12-regler – vad innebär förslaget?

När ett företag gör inköp åt någon annan uppstår ofta frågan hur momsen ska hanteras. Är det ett vanligt utlägg, en vidarefakturering eller en intern kostnadskomponent? Skillnaden är inte bara språklig – det avgör hur fakturan ska bokföras, om moms ska läggas på och vilken momssats som gäller.

Här reder vi ut gränsdragningen mellan de tre vanligaste varianterna:

• Kostnadskomponenter
• Vidarefakturering
• Momsmässiga utlägg
  

1. Kostnadskomponenter – en del av ditt eget erbjudande

När du gör inköp som krävs för att leverera din egen tjänst eller produkt, betraktas det som en kostnadskomponent. Det är alltså en utgift som hänger ihop med din försäljning och som bakas in i det pris du tar ut av kunden.

Exempel:
En konsult reser till kund för ett uppdrag. Taxi, hotell och måltider bokförs som kostnader i den egna verksamheten. Även om dessa poster specificeras på fakturan till kund, är det konsulttjänsten som säljs – och därmed gäller den momssats som hör till tjänsten, normalt 25 procent.

Det är viktigt att förstå att man inte säljer exempelvis en hotellnatt (med 12 procent moms), utan en konsultinsats. Om konsultverksamheten är momspliktig får företaget dra av ingående moms på kvittona.

I branscher där försäljningen är undantagen från moms, till exempel vård, utbildning eller ideell sektor, försvinner ofta avdragsrätten – även för dessa kostnadskomponenter.

2. Vidarefakturering – inköp för någon annans räkning

Vidarefakturering uppstår när ett företag köper in något åt någon annan, i eget namn men för annans behov. Det kan exempelvis vara inom en koncern eller mellan projektpartners.

Exempel:
Ett moderbolag köper in en systemlicens för hela koncernen och skickar sedan ut fakturor till dotterbolagen för deras andel. Här betraktas moderbolaget som säljare av en tjänst – och moms ska läggas på vid faktureringen.

Momssatsen ska i normalfallet följa det som köptes in. Men det finns undantag, till exempel vid vidarefakturering mellan parter som har olika momshantering eller där särskilda regler gäller för den typ av vara eller tjänst.

Viktigt: För att du ska få lyfta den ingående momsen från leverantören krävs att du själv vidarefakturerar med moms.

3. Momsmässiga utlägg – inköp i någon annans namn

Det här är den tydligaste formen av utlägg – men också den som ställer störst krav på dokumentation. Ett momsmässigt utlägg innebär att du betalar en kostnad för någon annans räkning, där den andra parten står som köpare på leverantörsfakturan.

Förutsättningar:

• Det ska framgå av avtalet att slutkunden är köpare
• Fakturan från leverantören måste vara ställd direkt till kunden
  

När du sedan skickar en faktura till kunden för att få tillbaka pengarna får du inte lägga på moms – du ska bara vidaredebitera beloppet som det är. Samtidigt har du ingen rätt att dra av ingående moms, eftersom du inte är köpare.

Exempel:
En advokat betalar en avgift till domstolen för klientens räkning. Om kvittot är ställt till klienten är det ett momsmässigt utlägg – och då vidaredebiteras exakt belopp, utan moms.

Risk att bli beskattningsbar person

Om du ofta hanterar vidarefakturering i en verksamhet som normalt inte är momspliktig kan du behöva momsregistrera dig. Det gäller exempelvis organisationer som samordnar inköp åt flera föreningar eller ett moderbolag som regelbundet vidarefakturerar kostnader inom koncernen.

Så snart momspliktig försäljning sker, även om det rör sig om interna transaktioner, kan du bli skyldig att redovisa och betala moms.

Gränsvärde för momspliktig omsättning

Det finns ett tröskelvärde på 120 000 kronor per år för momspliktig omsättning. Om du ligger under detta belopp kan du i vissa fall undantas från skyldigheten att momsregistrera dig.

Observera dock att viss momsfri verksamhet (till exempel lokaluthyrning) ändå ska räknas med i omsättningen. Det innebär att skyldighet att registrera sig kan uppstå även om de momspliktiga delarna är små.

Så håller du koll

Vill du slippa fundera över vad som gäller i just ditt fall?

Hör av dig till oss på Revea – vi hjälper dig att hantera moms, fakturor och vidaredebiteringar på rätt sätt.

Kontakta oss

Att planera för en framtida försäljning av bolaget – helt eller delvis – är en viktig strategisk fråga för många företagare. Genom att sätta upp en exitplan i god tid kan du maximera värdet på ditt bolag och samtidigt förbereda dig på skattemässiga konsekvenser. Här får du en översikt av vad en exitplanering innebär och vilka frågor du bör fundera på.

Planera tidigt – minst tre år i förväg

Det viktigaste rådet i exitplanering är att börja i tid. Helst tre år innan du planerar att lämna verksamheten. En väl genomförd plan ger dig bättre förutsättningar att strukturera verksamheten, säkra skatteoptimering och förbereda dokumentation.

Vad är exitplanering?

Exitplanering handlar om att förbereda bolaget inför en försäljning. Det kan handla om att göra bolagets vinst och kassaflöde mindre beroende av dig som person, öka bolagets attraktionskraft för köpare, och tydliggöra bolagets struktur.

I vissa fall vill en köpare att ägaren stannar kvar under en övergångsperiod. Det är viktigt att överväga detta i god tid.

Företagsvärdering – grunden för förhandling

En företagsvärdering ger dig ett uppskattat marknadsvärde som kan fungera som förhandlingsunderlag. Det finns flera metoder att välja på, exempelvis:

• Substansvärdering
• Avkastningsvärdering
• Kassaflödesvärdering
• Marknadsvärdering

Värderingen är alltid en uppskattning. Det verkliga priset avgörs av vad en köpare är villig att betala.

Förbered inför due diligence

En köpare kommer sannolikt att genomföra en due diligence. Då behöver du ha ordning på:

• Avtal: kund-, licens- och anställningsavtal
• Redovisning: bokslut, deklarationer och stämmoprotokoll
• Eventuella tvister: bör vara lösta och dokumenterade

Genom att förbereda i god tid minskar du risken för frågetecken under försäljningsprocessen.

Skatteplanering: utdelningsutrymme, trädabolag och holding

Vid en försäljning är skattefrågorna avgörande. Om du är fåmansföretagare är det klokt att:

• Se över utdelningsutrymmet enligt 3:12-reglerna
• Överväga att lägga bolaget i träda (trädabolag)
• Överväga att sälja via holdingbolag

Holdingbolag

Genom att äga bolaget via ett holdingbolag kan du sälja dotterbolaget skattefritt. Vinsten stannar i holdingbolaget och kan delas ut med lägre beskattning över tid. Det är viktigt att strukturera ägandet i god tid.

Trädabolag

Trädabolag innebär att du låter aktiebolaget ligga vilande i fem kalenderår för att få dina aktier klassificerade som okvalificerade. Det innebär en mycket lägre skattesats vid försäljning. Reglerna är komplexa och förändras ofta, så det är viktigt att ta hjälp av en rådgivare.

Generationsskifte och delägarförsäljning

Om planen är att lämna över till nästa generation, behöver det förankras i god tid. Det kan ta år att säkerställa kompetens och ledarskap hos den som ska ta över.

Du kan även välja att bara sälja delar av ditt innehav och stanna kvar som delägare.

Sammanfattning

Exitplanering handlar om att skapa valfrihet, kontroll och trygghet inför en försäljning av bolaget. Med god förberedelse kan du undvika onödiga skatteutfall och samtidigt maximera bolagets värde.

Kontakta gärna oss på Revea för att diskutera din exitstrategi. Vi hjälper dig hela vägen från plan till genomförd affär.

Att ha bil via företaget kan vara både smidigt och skattemässigt fördelaktigt – men det gäller att ha koll på reglerna. För dig som är företagare, anställd eller rådgivare är det viktigt att förstå skillnaden mellan förmånsbil, tjänstebil och privat bil i tjänsten. Här går vi igenom vad som gäller 2025.

Vad är en förmånsbil?

En förmånsbil är en bil som ägs eller leasas av företaget, men som också får användas privat. Den privata användningen räknas som en skattepliktig förmån – bilförmån – som läggs på din lön och beskattas.

Privatkörningen får inte vara mer än 10 tillfällen och 100 mil per år – annars uppstår bilförmån. Används bilen enbart i tjänsten? Då är det en tjänstebil, vilket inte leder till förmånsbeskattning.

Så räknas bilförmånen 2025

Förmånsvärdet beräknas enligt en schablon som består av:

• Fast del: 0,29 × prisbasbeloppet (år 2025: 17 052 kr)
• Räntebaserad del: 2,372 % av nybilspriset
• Prisdel: 13 % av nybilspriset
• Fordonsskatt: särskilt relevant för bilar med hög malus
  

Exempel: En bensinbil med nybilspris 400 000 kr och årlig fordonsskatt 2 000 kr får ett förmånsvärde på ca 80 540 kr/år, dvs ca 6 700 kr/mån. Med 50 % marginalskatt blir det 3 350 kr/mån i faktisk skatt för dig som förare.

Miljöbilar får lägre förmånsvärde

För nya miljöbilar (tagna i trafik efter 1 juli 2022) ges avdrag på nybilspriset:

• 350 000 kr för el- och vätgasbilar
• 140 000 kr för laddhybrider
• Max 50 % av bilens nypris
  

Detta gör att elbilar ofta får betydligt lägre förmånsvärde än fossildrivna bilar – ett skäl till att många företagare väljer elbil som förmånsbil.

Förmånsbil i aktiebolag och enskild firma – vad skiljer?

I enskild firma kan du välja att äga bilen privat och istället ta milavdrag på 25 kr/mil – ett ofta enklare och mer fördelaktigt alternativ om du kör mycket privat.

Alternativen i korthet

• Förmånsbil: Passar dig som vill ha en ny bil via företaget och kör både privat och i tjänsten. Smidig hantering, men skattepliktig.
• Tjänstebil: Bara för tjänstekörning. Ingen beskattning – men du får inte använda bilen privat.
• Privat bil i tjänsten: Du äger bilen, företaget betalar milersättning. Inget krångel med bilförmån, men du står för alla bilkostnader själv.
  

Tips till dig som överväger förmånsbil

• Jämför kostnaderna – räkna både på skatt, arbetsgivaravgifter och leasingkostnad
• Håll körjournal – särskilt viktigt om du vill undvika bilförmån eller nyttja 3 000-milsregeln (25 % nedsättning)
• Tänk miljösmart – elbilar ger ofta lägre skatt
• Fundera på bränslet – om företaget betalar för privatkörningens bränsle tillkommer en separat beskattning
  

Sammanfattning

Förmånsbil är ett populärt och ofta skattemässigt fördelaktigt alternativ – särskilt för elbilar. Men det finns flera faktorer att ta hänsyn till: körmönster, företagsform, bilens pris och hur du vill hantera kostnader och administration.

Vill du veta vad som är mest lönsamt för dig eller ditt företag?

💬 Hör gärna av dig till oss på Revea så hjälper vi dig räkna på alternativen.

Att lägga ut lönehanteringen till en extern partner kan spara både tid och pengar – men bara om du gör det på rätt sätt. I den här guiden går vi igenom vad du bör tänka på när du köper lönetjänster, och vilka vanliga fallgropar som är lätta att undvika.

Vad innebär lönetjänster?

Lönetjänster omfattar alla delar av företagets löneadministration, till exempel:

• Lönebesked enligt GDPR
• Tidrapportering och hantering av frånvaro
• Övertid, sjukfrånvaro och semesterlön
• Utlägg och reseräkningar
• Digitala verktyg för ledighetsansökningar och anställningsavtal
  

Tjänsterna kallas ofta payroll services på engelska, och de blir allt viktigare i takt med att företag ställer högre krav på effektivitet, regelefterlevnad och digitalisering.

6 vanliga misstag vid köp av lönetjänster

Här är några av de vanligaste misstagen vi ser att företag gör när de ska köpa lönetjänster – och hur du undviker dem:

1. Otydliga eller bristfälliga rutiner i dagsläget

Om det saknas struktur i era nuvarande lönerutiner blir det svårt att formulera rätt krav i upphandlingen. Det kan i sin tur leda till missförstånd, extraarbete och i värsta fall förseningar i löneutbetalningen.

Tips: Gör en översyn av era rutiner innan ni begär offert. Saknar ni rutiner? Då bör ni välja en leverantör som även kan hjälpa er att bygga upp dem.

2. För många leverantörer

Att sprida ut ekonomi- och lönetjänster på flera leverantörer kan snabbt bli rörigt och tidskrävande. Det ökar antalet kontaktytor och risken för att information hamnar mellan stolarna.

Tips: Välj gärna en byrå som erbjuder en helhetslösning med redovisning, lön, skatt och rådgivning – som Revea. Det sparar tid och skapar trygghet när ditt företag växer.

3. Fel digital nivå

Har ni kommit långt i er digitalisering? Då vill ni antagligen inte jobba med en lönebyrå som fortfarande förlitar sig på Excel och manuell filöverföring. Men det motsatta gäller också – om era anställda inte är vana vid appar och digitala system kan en alltför avancerad lösning bli en tröskel.

Tips: Välj en leverantör som matchar er digitala mognad. Det sparar både frustration och tid.

4. Ingen integration mot redovisningssystemet

Om löneleverantörens system inte kan kopplas direkt till ert ekonomisystem via API kan viktiga data gå förlorade eller behöva läggas in manuellt.

Tips: Se till att systemet har API-stöd för smidig integration och automatisk överföring till bokföringen.

5. Reseräkningar och utlägg glöms bort

En vanlig miss är att lönetjänsten inte omfattar hantering av reseräkningar och utlägg. Det är ofta en stor tidsbov – särskilt om kvitton hanteras analogt eller sparas i mejl och skolådor.

Tips: Ta med utläggshantering i upphandlingen. Har ni redan ett digitalt verktyg? Välj en leverantör som kan arbeta med det system ni använder.

6. Fel storlek på leverantören

Stora lönebolag har resurser och expertis, men kan också vara dyra och opersonliga. Små aktörer är ofta flexibla och prisvärda, men kan sakna kapacitet vid tillväxt eller sjukdom.

Tips: Medelstora byråer – som Revea – kombinerar det bästa av båda världar: tillgänglighet, erfarenhet och flexibilitet. Vi har kapacitet att hjälpa både mindre bolag och växande koncerner.

Checklista: Så gör du en lyckad upphandling av lönetjänster

Vill du ha hjälp med att köpa rätt lönetjänster?

Vi på Revea är en fullservicebyrå inom redovisning, lön, revision och ekonomisk rådgivning. Med ett digitalt arbetssätt, personlig service och gedigen kompetens hjälper vi företag i alla storlekar – oavsett bransch.

Hör av dig till oss om du vill få hjälp med lönetjänster, redovisning eller rådgivning.

Att balansera mellan lön och utdelning i ditt fåmansbolag kan vara en konst. Med rätt kunskap om 3:12-reglerna kan du optimera dina uttag, maximera din utdelning och minimera din skatt. I den här artikeln går vi genom allt du behöver veta om 3:12-reglerna för 2025.

När vi på Revea träffar företagare är detta ofta den vanligaste frågan: "Hur mycket lön ska jag ta ut för att maximera min utdelning?" Låt oss därför försöka reda ut begreppen.

Vad är 3:12-reglerna och varför finns de?

3:12-reglerna är ett regelverk som styr hur du som ägare i ett fåmansföretag beskattas för utdelning från ditt bolag. Namnet kommer från att bestämmelserna ursprungligen fanns i 3 § 12 momentet i lagen om statlig inkomstskatt.

Reglerna skapades för att förhindra att företagare omvandlar arbetsinkomster (som beskattas högre) till kapitalinkomster (som beskattas lägre). Utan dessa regler skulle ägare kunna ta ut hela sin ersättning som utdelning istället för lön och därmed undvika den högre beskattningen.

Över tid har regelverket utvecklats för att både förhindra skatteplanering och samtidigt främja företagande och jobbskapande.

Fåmansföretag och kvalificerade andelar

För att förstå 3:12-reglerna behöver du först veta vad ett fåmansföretag är och vad kvalificerade andelar betyder:

Vad är ett fåmansföretag?

Ett aktiebolag räknas som ett fåmansföretag när:

• Maximalt fyra delägare kontrollerar mer än 50% av rösterna i företaget
• Näringsverksamheten är uppdelad på olika verksamheter där en fysisk person har bestämmande inflytande

Personer i samma närståendekrets räknas som en enda delägare i detta sammanhang.

Vad är kvalificerade andelar?

Dina andelar i ett fåmansföretag räknas som kvalificerade om:

• Du eller någon närstående har varit "verksam i betydande omfattning" i företaget under innevarande år eller något av de fem föregående åren
• Företaget äger andelar i ett annat fåmansföretag där du eller någon närstående varit verksam i betydande omfattning

Med "verksam i betydande omfattning" menas att ditt arbete har haft stor betydelse för vinstgenereringen i företaget.

Gränsbelopp – nyckeln till lågbeskattad utdelning

Gränsbeloppet är centralt i 3:12-reglerna. Det avgör hur stor del av din utdelning som beskattas till den förmånligare skattesatsen på 20%. Utdelning som överstiger gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget tjänst med en marginalskatt på 32-57% beroende på din totala inkomst.

Du kan beräkna gränsbeloppet enligt två olika metoder:

1. Förenklingsregeln - En enkel schablonmetod
2. Huvudregeln - En mer komplex metod som tar hänsyn till flera faktorer

Du får välja den metod som ger dig det högsta gränsbeloppet för året, men förenklingsregeln får bara användas i ett av dina företag om du äger flera.

Förenklingsregeln 2025

Förenklingsregeln är enkel att tillämpa och innebär att ditt gränsbelopp för 2025 blir 209 550 kronor (2,75 × inkomstbasbeloppet, som är 76 200 kronor 2025).

Om du äger mindre än 100% av företaget justeras gränsbeloppet efter din ägarandel. Äger du exempelvis 50% av bolaget blir ditt gränsbelopp enligt förenklingsregeln 104 775 kronor.

Förenklingsregeln är ofta fördelaktig för mindre bolag med få eller inga anställda, där ägaren inte tagit ut hög lön, eller för nystartade verksamheter.

Huvudregeln 2025

Huvudregeln är mer komplex men kan ge ett betydligt högre gränsbelopp, särskilt för företag med anställda. För 2025 beräknas gränsbeloppet enligt huvudregeln så här:

Gränsbelopp = (Omkostnadsbelopp × 10,96%) + lönebaserat utrymme + (sparat utdelningsutrymme × 104,96%)

Där:

• Omkostnadsbelopp är vad du betalat för aktierna, vanligtvis aktiekapitalet plus eventuella ovillkorade aktieägartillskott
• Lönebaserat utrymme är 50% av företagets totala löneunderlag (kontanta löner till anställda och ägare)
• Sparat utdelningsutrymme är oanvända gränsbelopp från tidigare år

Förutsättningar för att använda lönebaserat utrymme

För att få räkna med det lönebaserade utrymmet måste du uppfylla två krav:

1. 4-procentsspärren: Du måste äga minst 4% av kapitalet i företaget.
2. Löneuttagskravet: Du eller någon närstående måste ha tagit ut lön under 2024 enligt följande:
   • Antingen 457 200 kronor (6 inkomstbasbelopp 2024) + 5% av företagets totala kontanta löner
   • Eller 731 520 kronor (9,6 inkomstbasbelopp 2024)

Det belopp som är lägst av dessa två alternativ gäller som löneuttagskrav.

Det finns också ett tak för hur stort det lönebaserade utrymmet kan bli. Taket är 50 gånger den lön som du eller någon närstående tagit ut. Om du exempelvis tagit ut 500 000 kronor i lön, blir taket för det lönebaserade utrymmet 25 miljoner kronor.

Löneuttag och löneunderlag 2025

För utdelning som ska beslutas och tas ut under 2025 måste du ha tagit ut tillräcklig lön under 2024. För att kunna tillämpa huvudregeln 2025 är lönekravet:

• Lägre gränsen: 457 200 kr (6 IBB 2024) + 5% av bolagets kontanta löneunderlag 2024
• Högre gränsen: 731 520 kr (9,6 IBB 2024)

För att avgöra vilken gräns som är mest fördelaktig, kan du beräkna brytpunkten:

731 520 - 457 200 = 274 320 kr
274 320 / 0,05 = 5 486 400 kr

Detta betyder att:

• Om ditt bolags totala löneunderlag 2024 översteg 5 486 400 kr, bör du tillämpa den högre gränsen
• Om löneunderlaget var lägre, blir den lägre gränsen mer fördelaktig

För utdelning som ska beslutas 2026 måste du planera ditt löneuttag under 2025, där lönekravet blir:

• Lägre gränsen: 483 600 kr (6 IBB 2025) + 5% av bolagets kontanta löneunderlag 2025
• Högre gränsen: 773 760 kr (9,6 IBB 2025)

Lön eller utdelning – vad är optimalt?

Frågan om lön eller utdelning har sällan ett enkelt svar, men några viktiga faktorer att tänka på är:

Fördelar med lön:

• Ger dig rätt till sociala förmåner som allmän pension, sjukpenning och föräldrapenning
• Skapar underlag för det lönebaserade utrymmet (om du använder huvudregeln)
• Möjliggör privat pensionssparande

Beloppstak för sociala förmåner 2025:

• Pensionsgrundande inkomst (PGI): ca 637 000 kr
• Sjukpenninggrundande inkomst (SGI): ca 593 000 kr
• Föräldrapenning (baseras på SGI): ca 593 000 kr

Fördelar med utdelning:

• Beskattas med endast 20% upp till gränsbeloppet
• Inga sociala avgifter tillkommer
• Ger mer pengar i handen vid samma bruttokostnad för bolaget

Den optimala strategin är ofta en kombination av lön och utdelning. Ta ut tillräckligt med lön för att uppfylla lönekravet och maximera dina sociala förmåner, och resten som utdelning inom ramen för ditt gränsbelopp.

Praktiska exempel och beräkningar

Exempel 1: Förenklingsregeln

Lisa äger 100% av ett konsultbolag som hon startat med 25 000 kr i aktiekapital. Hon är ensam anställd och tar ut en månadslön på 45 000 kr (540 000 kr/år).

Lisas gränsbelopp enligt förenklingsregeln för 2025 blir 209 550 kr. Hon kan ta ut detta belopp i utdelning som beskattas med 20%.

Exempel 2: Huvudregeln

Johan äger 100% av ett företag med 10 anställda. Aktiekapitalet är 100 000 kr. Johans lön 2024 var 750 000 kr och företagets totala lönesumma var 4 000 000 kr.

Johans beräkning blir:

1. Omkostnadsbeloppet: 100 000 kr × 10,96% = 10 960 kr
2. Lönebaserat utrymme: 4 000 000 kr × 50% = 2 000 000 kr
3. Inget sparat utdelningsutrymme

Johans gränsbelopp enligt huvudregeln för 2025:

• 10 960 kr + 2 000 000 kr = 2 010 960 kr

Detta är betydligt mer än förenklingsregelns 209 550 kr, så Johan bör välja huvudregeln.

Exempel 3: När ska man välja förenklingsregeln vs huvudregeln?

Maria äger 100% av ett litet bolag med aktiekapital på 25 000 kr. Hon har en anställd utöver sig själv. Marias lön 2024 var 500 000 kr och den anställdes lön var 350 000 kr, totalt löneunderlag 850 000 kr.

Enligt förenklingsregeln blir Marias gränsbelopp 209 550 kr.

Enligt huvudregeln:

1. Omkostnadsbelopp: 25 000 kr × 10,96% = 2 740 kr
2. Lönebaserat utrymme: 850 000 kr × 50% = 425 000 kr

Gränsbelopp: 2 740 kr + 425 000 kr = 427 740 kr

Maria bör välja huvudregeln eftersom den ger ett högre gränsbelopp.

Strategier för skatteoptimering 2025

1. Planera ditt löneuttag strategiskt

För att maximera din utdelning enligt huvudregeln, ta ut en lön som uppfyller lönekravet och helst når upp till taket för pensionsgrundande inkomst (ca 637 000 kr för 2025).

2. Omvänd löneväxling

Överväg omvänd löneväxling, det vill säga att byta förmåner mot kontant lön för att öka löneunderlaget. Endast kontanta löner räknas in i löneunderlaget, så det kan vara fördelaktigt att använda nettolöneavdrag istället för bilförmån.

3. Optimera ägarstrukturen

Om du äger mindre än 4% av företaget kan du inte utnyttja löneunderlaget. Överväg därför att omstrukturera ägandet så att du kommer över 4%-gränsen.

4. Timing för utdelningsbeslut

Planera noga när utdelningen ska beslutas. För utdelning 2025:

• Lönekravet baseras på löner under 2024
• Gränsbeloppet beräknas per den 1 januari 2025
• Utdelningsbeslut fattas normalt på årsstämman efter räkenskapsårets slut

5. Utnyttja sparat utdelningsutrymme

Sparat utdelningsutrymme räknas upp med 4,96% för 2025. Att spara utrymme kan vara en strategi om du inte behöver ta ut all utdelning ett visst år.

Sparat utdelningsutrymme – en värdefull resurs

Om du inte tar ut utdelning upp till gränsbeloppet sparas det outnyttjade utrymmet till kommande år. Detta sparat utdelningsutrymme ger dig flera fördelar:

1. Uppräkning med ränta: Det sparade utdelningsutrymmet räknas upp med statslåneräntan plus 3 procentenheter (totalt 4,96% för 2025).
2. Flexibilitet: Du kan välja att ta ut mer utdelning under år med större vinster utan att drabbas av högre beskattning.
3. Värde vid försäljning: Vid försäljning av bolaget kan sparat utdelningsutrymme användas för att minska beskattningen av kapitalvinsten.

Exempel på sparat utdelningsutrymme

Peter har ett gränsbelopp på 500 000 kr för 2025 men väljer att endast ta ut 300 000 kr i utdelning. De resterande 200 000 kr blir sparat utdelningsutrymme som räknas upp nästa år:

Sparat utdelningsutrymme för 2026: 200 000 kr × 104,96% = 209 920 kr

Utdelning över gränsbeloppet

Om du väljer att ta ut mer utdelning än ditt gränsbelopp, beskattas den överskjutande delen i inkomstslaget tjänst med 32-57% beroende på din totala tjänsteinkomst.

Det finns ett tak för hur mycket utdelning som kan beskattas i tjänst. För 2025 är detta tak 9 380 000 kronor under en femårsperiod. Utdelning över detta belopp beskattas med 25% i inkomstslaget kapital.

Förändringar på gång – vad väntar 2026?

Ett nytt förslag till förändring av 3:12-reglerna kan komma att gälla från 1 januari 2026. De viktigaste föreslagna förändringarna är:

1. Sammanslagning av reglerna: Förenklingsregeln och huvudregeln slås ihop till en enda regel.
2. Höjt grundbelopp: Schablonbeloppet höjs från 2,75 till 4 inkomstbasbelopp.
3. Slopande av 4-procentsspärren: Kravet på 4% ägande för att få använda lönebaserat utrymme tas bort.
4. Gemensamt takbelopp: De olika takbeloppen ersätts av ett gemensamt takbelopp.
5. Kortare karenstid för trädabolag: Karenstiden för trädabolag sänks från 5 till 4 år.
6. Ändrat närståendebegrepp: Närståendebegreppet förändras så att syskonkretsen inte längre ingår.

Det är viktigt att notera att dessa förändringar fortfarande är på förslagsstadiet och kan komma att ändras innan de eventuellt införs.

Sammanfattning och tips

Nyckeltal för 3:12-reglerna 2025

• Gränsbelopp enligt förenklingsregeln: 209 550 kr
• Uppräkning av omkostnadsbelopp: 10,96%
• Uppräkning av sparat utdelningsutrymme: 4,96%
• Inkomstbasbelopp 2025: 76 200 kr
• Löneuttagskrav för 2025 (löner 2024): Antingen 457 200 kr + 5% av löneunderlaget eller 731 520 kr

Så tänker du kring lön eller utdelning 2025:

1. Ta ut tillräcklig lön för att uppfylla löneuttagskravet och maximera dina sociala förmåner.
2. Beräkna ditt gränsbelopp via båda metoderna och välj den som ger högst belopp.
3. Ta ut utdelning upp till gränsbeloppet som beskattas med 20%.
4. Spara outnyttjat utrymme till kommande år om du inte behöver ta ut hela beloppet.
5. Planera långsiktigt för att maximera dina uttag över tid.

Behovet av professionell rådgivning

3:12-reglerna är komplexa och hänger ihop med många andra delar av företagsbeskattningen. På Revea har vi djup kunskap om 3:12-reglerna och kan hjälpa dig att:

• Beräkna optimala löne- och utdelningsnivåer för din specifika situation
• Planera långsiktigt för att maximera dina uttag från bolaget
• Hålla dig uppdaterad om regelförändringar som påverkar dig

Vill du ha hjälp med att optimera dina uttag enligt 3:12-reglerna? Kontakta oss på Revea för en personlig rådgivning anpassad för din situation.

Snart är det mitten av april, och när vi på Revea blickar tillbaka på det gångna året är det med stolthet och tacksamhet. Vår tillväxtresa har varit inget mindre än exceptionell. Från att ha varit en handfull dedikerade medarbetare i slutet av förra året har vi nu vuxit till ett fantastiskt och mångsidigt team.

Denna expansion har varit både spännande och utmanande. Men trots den snabba tillväxten har vi aldrig tappat fokus på det som verkligen betyder något för oss – vår företagskultur. På Revea är vi övertygade om att sann framgång handlar om mycket mer än bara siffror på ett papper.

Mer än bara tillväxt

För oss är företagskultur, gemenskap och arbetsglädje lika viktiga som ekonomiska resultat. Det är denna balans som skapar den hållbara framgång vi eftersträvar. När medarbetare trivs och känner sig värdefulla, växer även verksamheten – något vi har bevisat under det senaste året.

Vi planerar att fortsätta vår tillväxtresa under det kommande året, alltid med vår unika företagskultur i centrum. Det är så vi bygger något som verkligen håller i längden.

Vill du vara en del av vår resa?

Är du nyfiken på att följa med på vår fortsatta resa? Eller kanske du rentav vill bli nästa talang att ansluta till vårt team? Gå till vår karriärsida och eller kontakta oss – vi skulle älska att få berätta mer om spännande möjligheter på Revea!

Vi är alltid på jakt efter passionerade människor som delar våra värderingar och vill vara med och bygga något extraordinärt.

Deklarationstider närmar sig och som ägare till ett fåmansbolag behöver du ha koll på K10-blanketten. Här guidar vi dig genom vad K10 är, vem som behöver använda den, och hur du fyller i den steg för steg.

Vad är K10-blanketten?

K10-blanketten är en bilaga som du som ägare till kvalificerade andelar i ett fåmansbolag lämnar in till Skatteverket tillsammans med din inkomstdeklaration. Ett fåmansbolag är (bland annat) ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre personer äger mer än 50% av rösterna för samtliga andelar i bolaget.

K10-blanketten kan i vissa situationer vara komplicerad och kräva expertstöd, särskilt om det har skett förändringar i ägarstrukturen eller vid förvärv av andra bolag.

Vem måste fylla i K10?

Du behöver fylla i K10-blanketten om du äger kvalificerade andelar i ett fåmansbolag. En andel anses kvalificerad om du själv, eller någon närstående, under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren, har varit "verksam i betydande omfattning" i bolaget.

En person anses verksam i betydande omfattning om arbetsinsatserna har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget. Notera att även ett fåtal arbetsinsatser kan innebära att du är verksam i betydande omfattning – du behöver inte ha en ledarposition eller arbetat länge i bolaget.

K12 – om du inte arbetar i bolaget

Om du INTE är verksam i betydande omfattning i bolaget (och inte heller någon närstående) är andelarna du äger "okvalificerade". Utdelning och vinst vid försäljning av okvalificerade andelar beskattas då med 25%.

Det finns inget krav på att lämna in K12-blanketten om det inte har skett någon försäljning eller utdelning under året.

Varför ska man fylla i K10?

Som ägare av kvalificerade andelar i fåmansbolag har du möjlighet att ta ut lågbeskattad utdelning (20%) enligt 3:12-reglerna upp till det så kallade gränsbeloppet. Även kapitalvinst vid försäljning av kvalificerade andelar beskattas med 20% upp till gränsbeloppet.

Genom att årligen lämna in K10-blanketten kan du hålla reda på ditt gränsbelopp, även om du inte tagit ut någon utdelning under året.

Vad är gränsbelopp och när beräknas det?

Ditt gränsbelopp styr hur stor del av utdelningen på dina andelar som ska beskattas med 20%. För att få beräkna ett gränsbelopp måste du äga andelarna vid årets ingång. För att få beräkna ett gränsbelopp för inkomståret 2024 måste du alltså ha ägt andelarna den 31 december 2023.

Det är alltså fördelaktigt att bilda ditt bolag och börja vara verksam innan årsskiftet så att du inte går miste om ett helt års gränsbelopp.

Hur räknar man ut gränsbeloppet?

Det finns två regler du kan använda för att räkna ut gränsbeloppet - förenklingsregeln eller huvudregeln. Du får välja den regel som ger högst gränsbelopp.

1. Förenklingsregeln

Förenklingsregeln (även kallad schablonregeln) ska du använda om du inte har tagit ut tillräckligt hög lön från ditt bolag. Förenklingsregeln innebär att du får använda ett schablonbelopp som gränsbelopp.

Schablonbeloppet för utdelning 2025 är 209 550 kronor per företag. Beloppet proportioneras utefter hur stor del av andelarna i bolaget du äger. Om du äger 50% kommer du att få tillgodoräkna dig 50% av schablonbeloppet.

Äger du flera bolag får du bara använda förenklingsregeln i ett av bolagen.

2. Huvudregeln

Huvudregeln (även kallad löneregeln) kan vara förmånligare om det finns lönekostnader i bolaget eftersom du då beräknar gränsbeloppet på den totala lönesumman i bolaget under året.

Gränsbeloppet består av tre komponenter:

För att få använda det lönebaserade utrymmet krävs det att:

Huvudregeln kan vara fördelaktig även om du inte kan utnyttja det lönebaserade utrymmet, särskilt om du har ett högt omkostnadsbelopp på andelarna i bolaget.

Lönekravet

För att få använda huvudregeln måste ägaren eller närstående ta ut en lön uppgående till det lägsta beloppet av:

Om du tar ut 1 kr för lite i lön uppfyller du inte lönekravet och kan inte utnyttja det lönebaserade utrymmet. Detta kan inte korrigeras i efterhand, så kontrollera i december varje år att du har tagit ut tillräckligt med lön.

Behöver du hjälp?

K10-blanketten kan vara komplex och det är lätt att göra fel. På Revea hjälper vi dig att beräkna ditt gränsbelopp för att se till att du får ett så högt gränsbelopp som möjligt och att allt blir rätt ifyllt i deklarationen.

Kontakta oss redan idag för att säkerställa att din deklaration blir korrekt och skattemässigt optimerad!

Är ni ett större utländskt företag, exempelvis inom byggbranschen, och funderar på att etablera verksamhet i Sverige? Att navigera den svenska lagstiftningen och det omfattande skattesystemet kan kännas överväldigande. Nedan får ni en översikt över viktiga steg och regler som kan vara bra att känna till innan ni påbörjar er verksamhet i Sverige. Tänk på att kraven kan skilja sig beroende på verksamhetens omfattning och typ av företag.

Vi på Revea är en redovisnings- och revisionsbyrå i Stockholm som dagligen hjälper både svenska och utländska aktörer med redovisning, revision, skattefrågor, lönehantering och ekonomisk rådgivning. Hör gärna av er om ni vill ha stöd eller bollplank kring något av nedanstående moment.

Skyldighet att betala inkomstskatt

Ett första steg för utländska bolag är att fastställa vilken form av skattskyldighet man omfattas av:

• ‍Juridiska personer (utländska företag): Har begränsad skattskyldighet i Sverige, vilket betyder att skatten endast tas ut på inkomster från verksamhet eller fast driftställe i Sverige.‍
• Fysiska personer (enskilda näringsidkare): Har i regel begränsad skattskyldighet så länge de inte är bosatta eller stadigvarande vistas i Sverige. Flyttar man hit och blir folkbokförd, gäller istället obegränsad skattskyldighet, vilket innebär att alla inkomster – både svenska och utländska – beskattas i Sverige.
  

Skulle ert företag bara närvara temporärt eller begränsat kan ni i vissa fall slippa viss beskattning tack vare internationella skatteavtal. Det är därför klokt att alltid kontrollera gällande dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och ert hemland.

Begränsad vs obegränsad skattskyldighet – en sammanfattande tabell

<table>
 <thead>
   <tr>
     <th>Typ av skattskyldighet</th>
     <th>Omfattning av beskattning</th>
     <th>Vem gäller det?</th>
   </tr>
 </thead>
 <tbody>
   <tr>
     <td>Begränsad skattskyldighet</td>
     <td>Skatt på inkomster från svensk verksamhet</td>
     <td>Utländska juridiska personer samt fysiska personer som inte är bosatta i Sverige eller vistas här under kortare perioder</td>
   </tr>
   <tr>
     <td>Obegränsad skattskyldighet</td>
     <td>Skatt på alla inkomster (både svenska och utländska)</td>
     <td>Fysiska personer som bosätter sig i Sverige eller vistas här stadigvarande</td>
   </tr>
 </tbody>
</table>

<hr />

Registrering hos Skatteverket

Ett utländskt företag som bedriver verksamhet i Sverige kan behöva registrera sig för:

• ‍F-skatt (F-skatteintyg)‍
• Moms
• Arbetsgivaravgifter
• Preliminär inkomstskatt
  

Detta gäller oavsett om ni är en juridisk person (t.ex. aktiebolag) eller fysisk person (enskild näringsidkare). För att ansöka om registrering skickar man normalt in blankett SKV 4632 (Företagsregistrering) eller registrerar sig elektroniskt via verksamt.se – en gemensam plattform som drivs av Skatteverket, Bolagsverket och Tillväxtverket. Om ni är ett utländskt företag utan svensk kontaktperson med svenskt personnummer, kan ni behöva lämna in er ansökan direkt till Skatteverkets avdelning för utländska ärenden.

Identifikationsnummer och filialregistrering

• ‍Svenskt organisationsnummer: Skatteverket tilldelar ett unikt organisationsnummer när ni registrerar er för skatt.‍
• Filial: Om ni startar en filial i Sverige ska ni först kontakta Bolagsverket och undersöka om filialregistrering krävs. Ni får då ett organisationsnummer direkt från Bolagsverket.

<hr />

Preliminär deklaration (PD) och månadsvisa förskott

Företag med skatteplikt i Sverige betalar vanligtvis förskottsskatt under inkomståret. Ni lämnar då in en preliminär deklaration till Skatteverket, som gör en uppskattning av er förväntade skatt och fastställer månatliga betalningar.

• ‍Årlig inkomstdeklaration: Efter inkomstårets slut lämnar ni en ordinarie inkomstdeklaration (exempelvis 2 maj för juridiska personer). I samband med detta beräknas den slutliga skatten.‍
• Justering under året: Om förutsättningarna ändras kan ni lämna in en ny preliminär deklaration för att justera era månatliga inbetalningar.
  

Tips: Var noga med att följa upp verksamhetens resultat löpande. På så vis undviker ni större kvarskatter eller perioder då ni betalar för mycket förskottsskatt.

<hr />

Årlig inkomstdeklaration

Ett utländskt företag med skattskyldighet i Sverige ska lämna in sin årliga inkomstdeklaration.

• ‍Juridiska personer (motsvarande svenska aktiebolag): Ofta senast 2 maj året efter inkomståret.‍
• Fysiska personer (bosatta utomlands): Senast 31 maj året efter inkomståret (detta kan dock variera om man blir obegränsat skattskyldig och folkbokförd).

I dessa deklarationer anger ni ert bokföringsresultat, eventuella avdrag samt hur mycket skatt ni har betalat in preliminärt.

<hr />

Sociala avgifter och källskatt

1. Lön för arbete i Sverige

• ‍Fast driftställe i Sverige: Har ni ett fast driftställe här, betraktas ni som en svensk arbetsgivare och ska betala arbetsgivaravgifter samt innehålla preliminär skatt (källskatt) på de löner ni betalar ut i Sverige.‍
• Inget fast driftställe: Om ni saknar fast driftställe betalar ni i regel inte källskatt, men kan ändå vara skyldiga att betala sociala avgifter för arbete som utförs i Sverige. I sådana fall rapporterar den anställde in sin inkomst själv via en preliminär självdeklaration (SA-skatt).
  

2. Socialförsäkring och A1-intyg

EU-lagstiftning och socialförsäkringsavtal mellan länder kan påverka var arbetsgivaravgifter ska betalas. Om en anställd är utstationerad i Sverige under en kortare period (till exempel under 24 månader) och har ett A1-intyg från hemlandet, kan ni ofta undgå skyldighet att betala svenska arbetsgivaravgifter.

Checklista för utstationerade medarbetare:

• ‍Säkra A1-intyg (eller motsvarande intyg vid bilaterala avtal) från den behöriga myndigheten i hemlandet.‍
• Behåll kopior av intygen i era personalregister.‍
• Kontakta Försäkringskassan vid oklarheter om vilka regler som gäller.
  

3. Förskott för inkomstskatt (källskatt)

• ‍SINK (Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta): Om anställda vistas i Sverige mindre än 6 månader kan de i vissa fall beskattas enligt SINK, vilket innebär 25 % definitiv källskatt utan rätt till avdrag.‍
• Vanlig inkomstskatt: Överstiger vistelsen 6 månader, eller om den anställde blir stadigvarande bosatt, tas vanlig svensk inkomstskatt ut enligt skattetabellerna.

<hr />

Moms (mervärdesskatt)

En ”utländsk entreprenör” enligt momslagen är en näringsidkare som saknar verksamhetsort eller fast etablering i Sverige. Ofta krävs ändå momsregistrering om:

• Ni säljer varor eller tjänster till privatpersoner i Sverige.
• Ni bedriver en momspliktig verksamhet i Sverige och inte omfattas av omvänd skattskyldighet (där köparen annars betalar momsen).
  

I många fall kan ni frivilligt registrera er för moms. Detta kan vara en fördel om ni ofta gör inköp i Sverige och vill kunna dra av ingående moms.

<hr />

F-skatteintyg (godkännande för F-skatt)

Varför är F-skatteintyg viktigt?‍

• Visar att ni själva ansvarar för skatt och sociala avgifter på ersättning för utfört arbete.
• Uppdragsgivaren behöver inte göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på fakturor från er om ni har F-skatt.
  

Ett utländskt företag kan få F-skatt även om all inkomst inte beskattas i Sverige. Ni kan dock behöva styrka skattehistorik och att ni inte har restförda skulder i hemlandet. Ibland krävs ett intyg från skattemyndigheterna i ert hemland för att ansökan ska godkännas.

<hr />

Avregistrering och ändring av företagsinformation

När ni avslutar er verksamhet i Sverige eller gör större förändringar (till exempel byter adress eller företrädare) är det viktigt att meddela Skatteverket och eventuellt Bolagsverket.

• ‍Avregistrering: Görs via blankett SKV 4639 eller elektroniskt på verksamt.se.‍
• Förändrade förhållanden: Ni kan behöva lämna in en ny preliminär deklaration för att justera er förskottsskatt om verksamheten minskar eller upphör.
  

Om ni slutar lämna in deklarationer utan att avregistrera er riskerar ni avgifter och uppskattade skattebeslut från Skatteverket.

<hr />

Ta hjälp av Revea – er ekonomipartner i Sverige

Att etablera verksamhet i Sverige kan vara komplext, särskilt när det gäller skattefrågor, redovisning och arbetsgivaransvar. Våra konsulter på Revea i Stockholm har lång erfarenhet av att hjälpa utländska företag – inte minst inom bygg- och anläggningssektorn – att få koll på alla ekonomiska och juridiska krav.‍

• ‍Redovisning och bokslut: Vi hjälper er att sköta löpande bokföring, bokslut och årsredovisning enligt svensk standard
• ‍Revision och kvalitetssäkring: Vårt auktoriserade revisionsteam stöttar er i allt från lagstadgad revision till intern kontroll.‍
• Skattefrågor och juridisk rådgivning: Vi handleder er genom inkomstskatt, SINK, moms, arbetsgivaravgifter och dubbelbeskattningsavtal.‍
• Lönehantering och personal: Vi tar hand om löneutbetalningar, skattedrag och sociala avgifter så ni kan fokusera på kärnverksamheten.
  

Vill ni ha en trygg partner som kan guida er genom svenska regelverk, utföra nödvändiga registreringar och se till att allt sköts korrekt från dag ett? Hör av er till oss på Revea – vi berättar gärna mer om hur vi kan hjälpa just ert företag att etablera sig framgångsrikt i Sverige.

<hr />

Kontakta oss

Har ni frågor om skatter, deklarationer eller något annat som rör etablering i Sverige?

Välkomna att kontakta oss på Revea för en förutsättningslös diskussion och offert. Vi hjälper er att spara tid, reducera risker och skapa en smidig start på den svenska marknaden.

Telefon: +46 (0)8 20 31 87
E-post: info@revea.se

Att sitta i en bolagsstyrelse innebär ofta ett betydande ansvar och ett omfattande arbete. Styrelsen fattar centrala affärsbeslut, övervakar bolagets ekonomi och ansvarar för att bolaget följer aktuella lagar och regler. Men hur fungerar det med ersättningen för detta uppdrag – och vad bör du tänka på när du ska betala ut eller ta emot styrelsearvode?

1. Personligt uppdrag eller företagsuppdrag?‍

Huvudregeln är att styrelsearvode betraktas som en personlig ersättning. Detta innebär att arvodesmottagaren normalt ska ta upp ersättningen som inkomst av tjänst och att det är företaget som betalar arbetsgivaravgifter. Att fakturera styrelsearvodet via eget bolag är bara möjligt i undantagsfall och kräver att uppdraget inte är personligt i lagens mening. Enligt praxis är dessa undantagsfall ganska snäva, så det är viktigt att säkerställa att alla formella krav är uppfyllda innan arvode faktureras via ett annat bolag.

2. Skatteregler och sociala avgifter

Eftersom styrelsearvode ofta klassas som inkomst av tjänst, innebär det att både preliminärskatt och arbetsgivaravgifter ska redovisas och betalas in till Skatteverket. Styrelseledamoten får i sin tur ett lönebesked liknande det som en anställd får. För att undvika onödiga skattekonflikter är det klokt att:

1. ‍Säkerställa att arvodesbeslutet finns dokumenterat i bolaget – exempelvis i årsstämmoprotokoll eller särskild överenskommelse.‍
2. Vara tydlig med huruvida arvodesmottagaren är att betrakta som anställd eller inte – om styrelseledamoten även har ett anställningsavtal i bolaget, behöver man klargöra hur det totala ersättningspaketet ser ut.

3. Arvodets storlek och bedömning

Det finns inga lagstadgade minimi- eller maximibelopp för styrelsearvode i privata bolag. Ofta utgår man från bolagets storlek, komplexitet och ekonomi när man fastställer ersättningen. För större, noterade bolag kan ett arvode även spegla risken och ansvaret man tar som styrelseledamot. Trots att det saknas exakta regler kring summorna finns det rekommendationer och riktlinjer – till exempel från branschorganisationer – som ger vägledning för en skälig nivå.

4. Uppdelning mellan fasta och rörliga delar

Vissa bolag väljer att dela upp arvodet i en fast del och en rörlig del, kopplad till bolagets prestation. Detta kan dock skapa skatterättsliga utmaningar, eftersom styrelsearvoden ofta anses vara en fast ersättning för ett löpande styrelseuppdrag. Om du överväger en rörlig komponent är det bra att rådgöra med en expert för att säkerställa att det hanteras korrekt skattemässigt.

5. Dokumentation och transparens

Oavsett hur arvodesstrukturen ser ut är det alltid viktigt med tydlig dokumentation. Protokollför alltid styrelsens beslut om arvode och se till att det överensstämmer med bolagsordningen och relevanta stämmobeslut. En transparent och väl dokumenterad process minimerar risken för framtida frågor från revisorer, Skatteverket eller andra intressenter.

Sammanfattningsvis är det främst två saker att ha koll på när det gäller styrelsearvode: hur ersättningen klassificeras (inkomst av tjänst eller ej) och att besluten kring arvode är korrekt dokumenterade. Reglerna kan vara snåriga och uppdateras regelbundet, så det är bra att ta hjälp av en expert för att göra rätt från början.

Har du frågor om styrelsearvode eller andra ekonomiska frågor? Kontakta oss på Revea för hjälp med redovisning, revision, skattefrågor, lönehantering eller ekonomisk rådgivning. Vi hjälper dig att navigera rätt i regelverken och säkerställer att du och ditt företag följer gällande regler.