Förändringar i 3:12-reglerna – vad betyder det för dig som driver fåmansbolag?

Sommaren innebär inte bara semester och ledighet – utan också att flera nya lagar och regler träder i kraft vid halvårsskiftet. Från och med den 1 juli 2025 ser vi flera förändringar som kan påverka företagare, redovisningskonsulter och arbetsgivare. Här går vi igenom några av de viktigaste nyheterna att känna till.

Gårdsförsäljning av alkohol blir tillåten i begränsad form

En efterlängtad lagändring innebär att gårdsförsäljning av alkohol får ske direkt på plats hos småskaliga producenter, i samband med till exempel guidningar eller provningar. Reglerna gäller på försök under sex år och trädde redan i kraft den 1 juni 2025.
Läs mer hos Sveriges riksdag.

Skattereduktion för solceller sänks

För dig eller dina kunder som funderar på att installera solceller blir stödet mindre generöst. Från 1 juli 2025 sänks skattereduktionen från 20 % till 15 % av kostnaden för installationen, inklusive moms.
Läs mer hos Skatteverket.

Digital tillgänglighet skärps

Ett annat område där nya regler införs är digital tillgänglighet. Företag med fler än 10 anställda eller en omsättning över 2 miljoner euro måste nu säkerställa att deras digitala tjänster – såsom appar och webbplatser – är tillgängliga för alla, även personer med funktionsnedsättning. Reglerna omfattar bland annat textbeskrivningar, kontraster och QR-koder och börjar gälla den 28 juni 2025.
Läs mer hos Internetstiftelsen.

Flygskatten tas bort

En annan nyhet är att lagen om flygskatt avskaffas helt från den 1 juli 2025. Det innebär att flygresor inte längre belastas med särskild flygskatt, vilket kan påverka både privatpersoner och företag som reser mycket i tjänsten.
Läs mer hos Skatteverket.

Lägre alkoholskatt för småbryggerier

Små oberoende bryggerier får en reducerad alkoholskatt för öl upp till en produktionsvolym om tre miljoner liter per år. Ändringen är tänkt att stärka mindre aktörer och öka konkurrensen på ölmarknaden.
Läs mer hos Skatteverket.

Energiskatten på drivmedel sänks

Energiskatten på bensin sänks med 32 öre per liter, och på diesel med 320 kronor per kubikmeter. Även alkylatbensin får en sänkt skatt med 18 öre per liter. För lågbeskattad olja justeras koldioxidskatten ner med ytterligare 320 kronor per kubikmeter. Detta gäller från 1 juli 2025 och berör såväl privatpersoner som företag inom transportsektorn.
Läs mer hos Skatteverket.

SINK-skatten förtydligas

För personer som arbetar utomlands åt svenska arbetsgivare blir reglerna om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) tydligare. I korthet gäller att arbete utomlands under högst 50 % av arbetstiden kan omfattas av SINK-skatt, så länge arbetsgivaren är svensk. Lagändringen gäller från och med arbete utfört efter 30 juni 2025.
Läs mer hos Skatteverket.

Övriga förändringar

Här är några fler regler som är bra att känna till:

• Nya byggregler – Boverket inför nya föreskrifter som gäller från 1 juli 2025.
• Upphandlingslagarna – ändras så att brott mot EU-regler kan överprövas och ge skadestånd.
• Valutaväxling – tillståndsplikt införs istället för registrering för valutaväxling och e-pengar från 1 juli 2025 (vissa regler först 2026).
• Klimatbonus – systemet för klimatbonus för bilar upphör från halvårsskiftet.
• Myndigheters ansvar – skärpta krav på antikorruptionsarbete i statliga myndigheter från 1 juli 2025.
  

Läs mer hos Upphandlingsmyndigheten och Transportstyrelsen.

Vad händer framåt?

Under våren har flera nya skatteförslag varit ute på remiss inför höstens budgetproposition för 2026, bland annat förslag om sänkt bolagsskatt och skattereduktioner för gåvor från företag. Flera förslag bearbetas nu efter synpunkter från Lagrådet, och vi får mer klarhet först när budgeten presenteras i september.

Behöver du hjälp med att förstå hur de nya reglerna påverkar din verksamhet? Eller vill du diskutera skatteplanering och ekonomisk rådgivning inför hösten?

Kontakta oss på Revea – vi hjälper dig med allt från löpande redovisning och lönehantering till revision och strategisk rådgivning.

Att ta in en ny delägare i ett aktiebolag kan vara ett smart sätt att både behålla nyckelpersoner och utveckla verksamheten. Men det är också ett område där det är lätt att göra misstag som kan få långtgående konsekvenser – särskilt om det är en anställd som erbjuds delägarskap.

I det här inlägget går vi igenom vad du som företagare bör tänka på för att undvika fallgropar och skapa en trygg och hållbar lösning för alla inblandade.

Välj delägare med omsorg

Att vara delägare i ett fåmansbolag är ofta mer än ett ägande – det är ett nära samarbete. Därför är det viktigt att vara noggrann med vem du tar in som delägare. Delade värderingar och långsiktiga mål är minst lika viktiga som kompetens och erfarenhet.

För att undvika framtida konflikter är det klokt att redan från början reglera samarbetet i ett aktieägaravtal.

Skriv aktieägaravtal – inte bara bolagsordning

Ett aktieägaravtal styr relationen mellan delägarna och kan bland annat reglera:

• Verksamhetens inriktning
• Vad som händer om någon vill lämna företaget
• Roller och ansvarsfördelning
• Äktenskapsförord och enskild egendom
• Hembudsklausul och förköpsrätt
  

Till skillnad från bolagsordningen (som är offentlig och gäller alla aktieägare) är aktieägaravtalet privat och kan utformas fritt mellan parterna.

Tre sätt att ta in delägare

Det finns olika sätt att ta in en ny delägare i ett aktiebolag:

1. Nyemission

Företaget ger ut nya aktier som den nya delägaren köper. Det ökar bolagets kapital men innebär att befintliga ägare får en mindre andel av kakan – så kallad utspädning.

2. Köp av befintliga aktier

Den nya delägaren köper aktier av en befintlig ägare. Då krävs det att eventuella förköps- eller hembudsklausuler följs, samt att köpet dokumenteras i ett aktieöverlåtelseavtal.

3. Optioner

Vill du att någon ska bli delägare först i framtiden? Då kan du erbjuda optioner – rätten att i ett senare skede köpa aktier till ett bestämt pris. Det är vanligt vid personalincitament och kräver noggrann hantering för att undvika förmånsbeskattning.

Undvik förmånsbeskattning

Om en anställd får köpa aktier till ett pris under marknadsvärdet uppstår en skattepliktig förmån. Det kan bli kostsamt, både i form av tjänstebeskattning och sociala avgifter.

Lösningen? Gör en företagsvärdering för att fastställa marknadsvärdet innan aktierna överlåts. Det ger trygghet för alla parter.

Att tänka på innan du blir delägare

För dig som erbjuds delägarskap är det viktigt att förstå vad det innebär. Några saker att tänka på:

• Låst kapital – onoterade aktier är svåra att sälja vidare
• Avkastning – hänger ofta på bolagets vinst och utdelningsstrategi
• Lön och utdelning – vissa bolag prioriterar låg lön och hög utdelning
• Deklaration – du behöver lämna in K10-blankett varje år
  

Ta hjälp – det lönar sig

Delägarskap i ett aktiebolag är ett stort beslut, oavsett om du är den som släpper in någon eller själv kliver in. Med rätt rådgivning på plats blir processen både tryggare och mer lönsam på sikt.

Hör gärna av dig till oss på Revea – vi hjälper dig med:

• Bedömning av lämpligt upplägg
• Upprättande av avtal
• Företagsvärdering
• Skatteberäkningar och aktiestruktur
  

Vi finns här om du har frågor om delägarskap, ägarförändringar eller hur du på bästa sätt planerar för företagets framtid.

Att välja elbil som förmånsbil har blivit allt vanligare bland både företagare och anställda – och det är inte svårt att förstå varför. Låga förmånsvärden, lägre driftkostnader och miljövinster gör elbilen till ett attraktivt val, särskilt under nuvarande skatteregler. Här går vi igenom vad som gäller 2025 – och vad du bör tänka på.

Därför är elbilar skattemässigt gynnsamma

Från och med 1 juli 2022 infördes ett schablonavdrag som gör att förmånsvärdet för elbilar beräknas på ett lägre pris än bilens faktiska nybilspris:

• Avdrag: 350 000 kr från nybilspriset
• Maximalt avdrag: 50 procent av bilens nypris
  

Exempel: En elbil med nypris 500 000 kr får ett förmånsvärde som om den kostade 250 000 kr. Det ger en väsentligt lägre skattebelastning jämfört med en bensinbil i samma prisklass.

Förmånsvärde för elbilar 2025

Elbilar får, utöver nybilsprisavdraget, ofta 0 kr i fordonsskatt och har låga driftkostnader. Förmånsvärdet 2025 beräknas enligt samma schablon som för övriga bilar:

• 0,29 × prisbasbelopp (17 052 kr år 2025)
• Räntebaserat belopp: 2,372 procent av nybilspris efter avdrag
• 13 procent av nybilspris efter avdrag
• Fordonsskatt (för elbilar ofta 0 kr)
  

Resultatet blir att en elbil som kostar 500 000 kr kan få ett förmånsvärde som om den bara kostade 250 000 kr – vilket ger ett rejält skattegap mot fossildrivna bilar.

Fördelar med elbil som förmånsbil

• Lägre förmånsvärde och därmed lägre skatt
• Ingen eller mycket låg fordonsskatt
• Billigare driftkostnad per mil
• Positiv miljöprofil för företaget
• Starkt andrahandsvärde för många elbilsmodeller
  

Att tänka på

• Säkerställ att laddmöjligheter finns hemma eller på kontoret
• Håll körjournal om du vill nyttja 3 000-milsregeln
• Om företaget betalar el för privat körning uppstår en separat bränsleförmån
• Klimatbonusen är borttagen sedan 2022 – det påverkar inköpskostnaden men inte förmånsberäkningen
  

När passar elbil bäst?

Elbil som förmånsbil passar särskilt bra för dig som:

• Kör både i tjänsten och privat
• Vill ha en nyare bil utan att ta hela kostnaden privat
• Prioriterar hållbarhet och ekonomisk effektivitet
• Har tillgång till laddning
  

Sammanfattning

Att välja elbil som förmånsbil 2025 innebär ofta lägre skatt, lägre driftkostnad och högre klimatnytta. Det är ett upplägg som kan vara mycket fördelaktigt både för företaget och dig som förare.

Vill du räkna på vad en elbil som förmånsbil skulle innebära för ditt företag?

Kontakta gärna oss på Revea – vi hjälper dig med jämförelser, skatteberäkning och rätt upplägg.

Bokföringsnämnden (BFN) har nu beslutat om ändrade tillämpningsregler för K2 Årsredovisning (BFNAR 2016:10) och K3 Årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1). För många mindre företag innebär det att de inte längre får använda K2 – utan måste gå över till K3 redan från räkenskapsåret 2026.

För vissa företag gäller dessutom de nya reglerna redan från start, om verksamheten påbörjas efter 30 juni 2025.

Varför ändras reglerna?

Syftet med förändringen är att tydligare avgränsa K2 till mindre företag med enklare förhållanden. BFN har konstaterat att många bolag tillämpar K2 trots att verksamheten är för komplex för regelverket. Därför skärps kraven.

Vem måste gå över till K3?

Det finns två huvudkategorier av företag som inte längre får tillämpa K2, även om de är små enligt årsredovisningslagen.

1. Små företag med särskilda omständigheter

Dessa företag måste använda K3, oavsett storlek:

• Bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar
• Företag med filialer i utlandet
• Företag med direkta innehav av kryptotillgångar (indirekta innehav som certifikat omfattas inte)
• Företag som ger aktierelaterad ersättning, t.ex. personaloptioner
• Företag som emitterat skuldebrev kopplade till egetkapitalinstrument

2. Små företag med viss verksamhet eller balanspost

Företag som uppfyller något av följande måste använda K3, om de inte omfattas av lättnadsregeln:

• Fastighetsverksamhet där minst 75 % av omsättningen kommer från uthyrning (bostäder, lokaler, hotell)
• Väsentliga uppskjutna skatteskulder i balansräkningen
  

Lättnadsregeln innebär att företag som inte överskridit mer än ett av nedanstående tre gränsvärden under två räkenskapsår får fortsätta använda K2:

‍

När börjar reglerna gälla?

De nya reglerna gäller för räkenskapsår som börjar 1 januari 2026 eller senare.

Men om ett företag startas efter 30 juni 2025, gäller reglerna från första räkenskapsåret – om det avslutas den 31 december 2026 eller senare.

Vad innebär det att gå från K2 till K3?

Att byta från K2 till K3 är inte en enkel uppdatering – det är en strukturell förändring i hur redovisningen fungerar. Bland annat krävs:

• Komponentuppdelning av tillgångar, särskilt fastigheter
• Annan hantering av uppskjuten skatt
• Ökad dokumentation och redovisning av värderingsprinciper och avskrivningar
  

För fastighetsbolag och föreningar kan det kräva omfattande omarbetning av underhållsplaner, investeringshistorik och nyttjandeperioder.

Så kan vi på Revea hjälpa dig

Vi har lång erfarenhet av att hjälpa företag genom övergångar mellan K-regelverk. Vi kan bland annat stötta dig med:

• Översyn av redovisningsprinciper
• Komponentuppdelning av fastigheter
• Hantering av uppskjuten skatt
• Bedömning av om ditt företag omfattas av nya regler
  

Vill du veta om ditt företag berörs av de nya reglerna – och vad ni i så fall behöver förbereda?

Kontakta oss så tar vi ett förutsättningslöst samtal.

När ett företag gör inköp åt någon annan uppstår ofta frågan hur momsen ska hanteras. Är det ett vanligt utlägg, en vidarefakturering eller en intern kostnadskomponent? Skillnaden är inte bara språklig – det avgör hur fakturan ska bokföras, om moms ska läggas på och vilken momssats som gäller.

Här reder vi ut gränsdragningen mellan de tre vanligaste varianterna:

• Kostnadskomponenter
• Vidarefakturering
• Momsmässiga utlägg
  

1. Kostnadskomponenter – en del av ditt eget erbjudande

När du gör inköp som krävs för att leverera din egen tjänst eller produkt, betraktas det som en kostnadskomponent. Det är alltså en utgift som hänger ihop med din försäljning och som bakas in i det pris du tar ut av kunden.

Exempel:
En konsult reser till kund för ett uppdrag. Taxi, hotell och måltider bokförs som kostnader i den egna verksamheten. Även om dessa poster specificeras på fakturan till kund, är det konsulttjänsten som säljs – och därmed gäller den momssats som hör till tjänsten, normalt 25 procent.

Det är viktigt att förstå att man inte säljer exempelvis en hotellnatt (med 12 procent moms), utan en konsultinsats. Om konsultverksamheten är momspliktig får företaget dra av ingående moms på kvittona.

I branscher där försäljningen är undantagen från moms, till exempel vård, utbildning eller ideell sektor, försvinner ofta avdragsrätten – även för dessa kostnadskomponenter.

2. Vidarefakturering – inköp för någon annans räkning

Vidarefakturering uppstår när ett företag köper in något åt någon annan, i eget namn men för annans behov. Det kan exempelvis vara inom en koncern eller mellan projektpartners.

Exempel:
Ett moderbolag köper in en systemlicens för hela koncernen och skickar sedan ut fakturor till dotterbolagen för deras andel. Här betraktas moderbolaget som säljare av en tjänst – och moms ska läggas på vid faktureringen.

Momssatsen ska i normalfallet följa det som köptes in. Men det finns undantag, till exempel vid vidarefakturering mellan parter som har olika momshantering eller där särskilda regler gäller för den typ av vara eller tjänst.

Viktigt: För att du ska få lyfta den ingående momsen från leverantören krävs att du själv vidarefakturerar med moms.

3. Momsmässiga utlägg – inköp i någon annans namn

Det här är den tydligaste formen av utlägg – men också den som ställer störst krav på dokumentation. Ett momsmässigt utlägg innebär att du betalar en kostnad för någon annans räkning, där den andra parten står som köpare på leverantörsfakturan.

Förutsättningar:

• Det ska framgå av avtalet att slutkunden är köpare
• Fakturan från leverantören måste vara ställd direkt till kunden
  

När du sedan skickar en faktura till kunden för att få tillbaka pengarna får du inte lägga på moms – du ska bara vidaredebitera beloppet som det är. Samtidigt har du ingen rätt att dra av ingående moms, eftersom du inte är köpare.

Exempel:
En advokat betalar en avgift till domstolen för klientens räkning. Om kvittot är ställt till klienten är det ett momsmässigt utlägg – och då vidaredebiteras exakt belopp, utan moms.

Risk att bli beskattningsbar person

Om du ofta hanterar vidarefakturering i en verksamhet som normalt inte är momspliktig kan du behöva momsregistrera dig. Det gäller exempelvis organisationer som samordnar inköp åt flera föreningar eller ett moderbolag som regelbundet vidarefakturerar kostnader inom koncernen.

Så snart momspliktig försäljning sker, även om det rör sig om interna transaktioner, kan du bli skyldig att redovisa och betala moms.

Gränsvärde för momspliktig omsättning

Det finns ett tröskelvärde på 120 000 kronor per år för momspliktig omsättning. Om du ligger under detta belopp kan du i vissa fall undantas från skyldigheten att momsregistrera dig.

Observera dock att viss momsfri verksamhet (till exempel lokaluthyrning) ändå ska räknas med i omsättningen. Det innebär att skyldighet att registrera sig kan uppstå även om de momspliktiga delarna är små.

Så håller du koll

Vill du slippa fundera över vad som gäller i just ditt fall?

Hör av dig till oss på Revea – vi hjälper dig att hantera moms, fakturor och vidaredebiteringar på rätt sätt.

Kontakta oss

Regeringen har nu presenterat sin lagrådsremiss med förslag på förändringar i de så kallade 3:12-reglerna – skattereglerna som styr hur utdelningar och kapitalvinster beskattas för ägare i fåmansföretag. Förslaget innebär flera förenklingar, sänkt skatt för många och vissa justeringar som kan påverka planeringen framåt för entreprenörer och delägare i ägarledda bolag.

Vi sammanfattar de viktigaste punkterna – och vad som händer härnäst.

En gemensam beräkningsregel ersätter dagens två

Dagens två alternativ för att beräkna det så kallade gränsbeloppet – huvudregeln och förenklingsregeln – föreslås slås samman till ett enda beräkningssätt. Målet är att förenkla både för företagare och för Skatteverket.

I stället införs ett grundbelopp som motsvarar fyra inkomstbasbelopp (322 400 kr för 2025), vilket fördelas mellan ägarna utifrån deras andel i bolaget. Äger du flera fåmansföretag ska grundbeloppet fördelas proportionellt mellan bolagen.

Alla delägare kan använda löneunderlag

Ett tydligt steg mot förenkling är att kravet på ägarandel (fyraprocentspärren) och löneuttag för att få räkna lönebaserat utdelningsutrymme tas bort. Det innebär att alla delägare, oavsett ägarandel, får räkna på löneunderlag i bolaget och dess dotterbolag.

Men det införs samtidigt ett löneavdrag – åtta inkomstbasbelopp (644 800 kr) per delägare – vilket minskar det lönebaserade utrymmet. För delägare i mindre bolag med låga löner kan det slå hårt, trots det förenklade regelverket.

Uppräkningen av sparat utdelningsutrymme försvinner

En annan förändring är att den årliga räntan på sparade utdelningsutrymmen tas bort. I dag räknas dessa upp med statslåneräntan + 9 procentenheter. Denna uppräkning tas nu bort helt – vilket kan påverka dig som planerat att använda äldre sparat utrymme, t.ex. i samband med ett ägarskifte.

Det går fortfarande att spara utrymmen över tid, men de kommer inte längre växa av sig själva.

Kortare karenstid – enklare vid ägarskiften

Karenstiden för att komma ur 3:12-systemet föreslås kortas från fem till fyra år. Det gäller exempelvis om du säljer bolaget och därefter vill kunna ta ut kapital med lägre beskattning utan att andelarna betraktas som kvalificerade.

Detta kan underlätta generationsskiften och andra typer av ägarförändringar i mindre bolag.

Vad gäller för dig – och när?

Förändringarna föreslås börja gälla från och med den 1 januari 2026. Nästa steg är att regeringen lämnar in en proposition till riksdagen, vilket väntas ske i samband med budgetpropositionen under hösten 2025.

Så påverkas du som företagare

Behöver du se över din utdelningsstrategi?

Regeringens förslag innebär att många delägare behöver tänka nytt kring utdelning, löneuttag och framtida ägarförändringar. De nya reglerna är enklare – men inte nödvändigtvis mer förmånliga för alla.

Vill du veta hur just du påverkas? Kontakta oss på Revea så hjälper vi dig att planera smart – oavsett om du driver ett fåmansbolag själv eller är delägare i flera.

Kontakta oss för rådgivning

Att planera för en framtida försäljning av bolaget – helt eller delvis – är en viktig strategisk fråga för många företagare. Genom att sätta upp en exitplan i god tid kan du maximera värdet på ditt bolag och samtidigt förbereda dig på skattemässiga konsekvenser. Här får du en översikt av vad en exitplanering innebär och vilka frågor du bör fundera på.

Planera tidigt – minst tre år i förväg

Det viktigaste rådet i exitplanering är att börja i tid. Helst tre år innan du planerar att lämna verksamheten. En väl genomförd plan ger dig bättre förutsättningar att strukturera verksamheten, säkra skatteoptimering och förbereda dokumentation.

Vad är exitplanering?

Exitplanering handlar om att förbereda bolaget inför en försäljning. Det kan handla om att göra bolagets vinst och kassaflöde mindre beroende av dig som person, öka bolagets attraktionskraft för köpare, och tydliggöra bolagets struktur.

I vissa fall vill en köpare att ägaren stannar kvar under en övergångsperiod. Det är viktigt att överväga detta i god tid.

Företagsvärdering – grunden för förhandling

En företagsvärdering ger dig ett uppskattat marknadsvärde som kan fungera som förhandlingsunderlag. Det finns flera metoder att välja på, exempelvis:

• Substansvärdering
• Avkastningsvärdering
• Kassaflödesvärdering
• Marknadsvärdering

Värderingen är alltid en uppskattning. Det verkliga priset avgörs av vad en köpare är villig att betala.

Förbered inför due diligence

En köpare kommer sannolikt att genomföra en due diligence. Då behöver du ha ordning på:

• Avtal: kund-, licens- och anställningsavtal
• Redovisning: bokslut, deklarationer och stämmoprotokoll
• Eventuella tvister: bör vara lösta och dokumenterade

Genom att förbereda i god tid minskar du risken för frågetecken under försäljningsprocessen.

Skatteplanering: utdelningsutrymme, trädabolag och holding

Vid en försäljning är skattefrågorna avgörande. Om du är fåmansföretagare är det klokt att:

• Se över utdelningsutrymmet enligt 3:12-reglerna
• Överväga att lägga bolaget i träda (trädabolag)
• Överväga att sälja via holdingbolag

Holdingbolag

Genom att äga bolaget via ett holdingbolag kan du sälja dotterbolaget skattefritt. Vinsten stannar i holdingbolaget och kan delas ut med lägre beskattning över tid. Det är viktigt att strukturera ägandet i god tid.

Trädabolag

Trädabolag innebär att du låter aktiebolaget ligga vilande i fem kalenderår för att få dina aktier klassificerade som okvalificerade. Det innebär en mycket lägre skattesats vid försäljning. Reglerna är komplexa och förändras ofta, så det är viktigt att ta hjälp av en rådgivare.

Generationsskifte och delägarförsäljning

Om planen är att lämna över till nästa generation, behöver det förankras i god tid. Det kan ta år att säkerställa kompetens och ledarskap hos den som ska ta över.

Du kan även välja att bara sälja delar av ditt innehav och stanna kvar som delägare.

Sammanfattning

Exitplanering handlar om att skapa valfrihet, kontroll och trygghet inför en försäljning av bolaget. Med god förberedelse kan du undvika onödiga skatteutfall och samtidigt maximera bolagets värde.

Kontakta gärna oss på Revea för att diskutera din exitstrategi. Vi hjälper dig hela vägen från plan till genomförd affär.

Att ha bil via företaget kan vara både smidigt och skattemässigt fördelaktigt – men det gäller att ha koll på reglerna. För dig som är företagare, anställd eller rådgivare är det viktigt att förstå skillnaden mellan förmånsbil, tjänstebil och privat bil i tjänsten. Här går vi igenom vad som gäller 2025.

Vad är en förmånsbil?

En förmånsbil är en bil som ägs eller leasas av företaget, men som också får användas privat. Den privata användningen räknas som en skattepliktig förmån – bilförmån – som läggs på din lön och beskattas.

Privatkörningen får inte vara mer än 10 tillfällen och 100 mil per år – annars uppstår bilförmån. Används bilen enbart i tjänsten? Då är det en tjänstebil, vilket inte leder till förmånsbeskattning.

Så räknas bilförmånen 2025

Förmånsvärdet beräknas enligt en schablon som består av:

• Fast del: 0,29 × prisbasbeloppet (år 2025: 17 052 kr)
• Räntebaserad del: 2,372 % av nybilspriset
• Prisdel: 13 % av nybilspriset
• Fordonsskatt: särskilt relevant för bilar med hög malus
  

Exempel: En bensinbil med nybilspris 400 000 kr och årlig fordonsskatt 2 000 kr får ett förmånsvärde på ca 80 540 kr/år, dvs ca 6 700 kr/mån. Med 50 % marginalskatt blir det 3 350 kr/mån i faktisk skatt för dig som förare.

Miljöbilar får lägre förmånsvärde

För nya miljöbilar (tagna i trafik efter 1 juli 2022) ges avdrag på nybilspriset:

• 350 000 kr för el- och vätgasbilar
• 140 000 kr för laddhybrider
• Max 50 % av bilens nypris
  

Detta gör att elbilar ofta får betydligt lägre förmånsvärde än fossildrivna bilar – ett skäl till att många företagare väljer elbil som förmånsbil.

Förmånsbil i aktiebolag och enskild firma – vad skiljer?

I enskild firma kan du välja att äga bilen privat och istället ta milavdrag på 25 kr/mil – ett ofta enklare och mer fördelaktigt alternativ om du kör mycket privat.

Alternativen i korthet

• Förmånsbil: Passar dig som vill ha en ny bil via företaget och kör både privat och i tjänsten. Smidig hantering, men skattepliktig.
• Tjänstebil: Bara för tjänstekörning. Ingen beskattning – men du får inte använda bilen privat.
• Privat bil i tjänsten: Du äger bilen, företaget betalar milersättning. Inget krångel med bilförmån, men du står för alla bilkostnader själv.
  

Tips till dig som överväger förmånsbil

• Jämför kostnaderna – räkna både på skatt, arbetsgivaravgifter och leasingkostnad
• Håll körjournal – särskilt viktigt om du vill undvika bilförmån eller nyttja 3 000-milsregeln (25 % nedsättning)
• Tänk miljösmart – elbilar ger ofta lägre skatt
• Fundera på bränslet – om företaget betalar för privatkörningens bränsle tillkommer en separat beskattning
  

Sammanfattning

Förmånsbil är ett populärt och ofta skattemässigt fördelaktigt alternativ – särskilt för elbilar. Men det finns flera faktorer att ta hänsyn till: körmönster, företagsform, bilens pris och hur du vill hantera kostnader och administration.

Vill du veta vad som är mest lönsamt för dig eller ditt företag?

💬 Hör gärna av dig till oss på Revea så hjälper vi dig räkna på alternativen.

Att lägga ut lönehanteringen till en extern partner kan spara både tid och pengar – men bara om du gör det på rätt sätt. I den här guiden går vi igenom vad du bör tänka på när du köper lönetjänster, och vilka vanliga fallgropar som är lätta att undvika.

Vad innebär lönetjänster?

Lönetjänster omfattar alla delar av företagets löneadministration, till exempel:

• Lönebesked enligt GDPR
• Tidrapportering och hantering av frånvaro
• Övertid, sjukfrånvaro och semesterlön
• Utlägg och reseräkningar
• Digitala verktyg för ledighetsansökningar och anställningsavtal
  

Tjänsterna kallas ofta payroll services på engelska, och de blir allt viktigare i takt med att företag ställer högre krav på effektivitet, regelefterlevnad och digitalisering.

6 vanliga misstag vid köp av lönetjänster

Här är några av de vanligaste misstagen vi ser att företag gör när de ska köpa lönetjänster – och hur du undviker dem:

1. Otydliga eller bristfälliga rutiner i dagsläget

Om det saknas struktur i era nuvarande lönerutiner blir det svårt att formulera rätt krav i upphandlingen. Det kan i sin tur leda till missförstånd, extraarbete och i värsta fall förseningar i löneutbetalningen.

Tips: Gör en översyn av era rutiner innan ni begär offert. Saknar ni rutiner? Då bör ni välja en leverantör som även kan hjälpa er att bygga upp dem.

2. För många leverantörer

Att sprida ut ekonomi- och lönetjänster på flera leverantörer kan snabbt bli rörigt och tidskrävande. Det ökar antalet kontaktytor och risken för att information hamnar mellan stolarna.

Tips: Välj gärna en byrå som erbjuder en helhetslösning med redovisning, lön, skatt och rådgivning – som Revea. Det sparar tid och skapar trygghet när ditt företag växer.

3. Fel digital nivå

Har ni kommit långt i er digitalisering? Då vill ni antagligen inte jobba med en lönebyrå som fortfarande förlitar sig på Excel och manuell filöverföring. Men det motsatta gäller också – om era anställda inte är vana vid appar och digitala system kan en alltför avancerad lösning bli en tröskel.

Tips: Välj en leverantör som matchar er digitala mognad. Det sparar både frustration och tid.

4. Ingen integration mot redovisningssystemet

Om löneleverantörens system inte kan kopplas direkt till ert ekonomisystem via API kan viktiga data gå förlorade eller behöva läggas in manuellt.

Tips: Se till att systemet har API-stöd för smidig integration och automatisk överföring till bokföringen.

5. Reseräkningar och utlägg glöms bort

En vanlig miss är att lönetjänsten inte omfattar hantering av reseräkningar och utlägg. Det är ofta en stor tidsbov – särskilt om kvitton hanteras analogt eller sparas i mejl och skolådor.

Tips: Ta med utläggshantering i upphandlingen. Har ni redan ett digitalt verktyg? Välj en leverantör som kan arbeta med det system ni använder.

6. Fel storlek på leverantören

Stora lönebolag har resurser och expertis, men kan också vara dyra och opersonliga. Små aktörer är ofta flexibla och prisvärda, men kan sakna kapacitet vid tillväxt eller sjukdom.

Tips: Medelstora byråer – som Revea – kombinerar det bästa av båda världar: tillgänglighet, erfarenhet och flexibilitet. Vi har kapacitet att hjälpa både mindre bolag och växande koncerner.

Checklista: Så gör du en lyckad upphandling av lönetjänster

Vill du ha hjälp med att köpa rätt lönetjänster?

Vi på Revea är en fullservicebyrå inom redovisning, lön, revision och ekonomisk rådgivning. Med ett digitalt arbetssätt, personlig service och gedigen kompetens hjälper vi företag i alla storlekar – oavsett bransch.

Hör av dig till oss om du vill få hjälp med lönetjänster, redovisning eller rådgivning.