I den här artikeln går vi igenom alla kostnadsposter som påverkar vad en anställd egentligen kostar år 2025 – inklusive uppdaterade procentsatser, semesterlön, pensioner, försäkringar och de stöd som kan minska kostnaderna.

Arbetsgivaravgifter 2025

För de flesta anställda (födda 1959 eller senare) ligger arbetsgivaravgiften 2025 kvar på 31,42 % av bruttolönen. Avgiften täcker bland annat:

För anställda som är 65 år eller äldre (födda 1958 eller tidigare) är arbetsgivaravgiften lägre – 10,21 %.

Växa-stöd 2025

Växa-stödet finns kvar även 2025 och gäller för de två första anställda i enskilda firmor eller aktiebolag utan tidigare anställda.

Med stödet betalar du endast ålderspensionsavgiften (10,21 %) i upp till 24 månader på löner upp till 35 000 kr/månad.

Exempel:

En månadslön på 30 000 kr kostar dig med Växa-stöd cirka 33 063 kr, jämfört med 39 426 kr utan stöd.

Semesterlön och semestertillägg

Alla anställda i Sverige har enligt lag rätt till minst 25 semesterdagar per år.

Semesterlönen beräknas olika beroende på anställningsform:

• Sammalöneregeln: För månadsavlönade. Den anställde får sin vanliga månadslön + ett semestertillägg på minst 0,43 % per semesterdag.
• Kollektivavtal kan ange ett högre tillägg, ofta 0,8 %.
• Procentregeln: För timanställda eller de med rörlig lön. Semesterlönen är då 12 % av den intjänade lönen under intjänandeåret.

Tjänstepension och försäkringar

Tjänstepension är inte lagstadgad men i praktiken standard i många företag.

En vanlig nivå är cirka 4,5 % av lönen upp till 47 625 kr/månad (7,5 inkomstbasbelopp 2025) och 30 % på lönedelar däröver.

Därtill tillkommer ofta försäkringar – till exempel sjukförsäkring, trygghetsförsäkring och tjänstegruppliv – som tillsammans motsvarar cirka 1–2 % av lönen.

På pensionsdelen tillkommer särskild löneskatt på 24,26 %.

Andra kostnader att räkna med

Förutom lön, arbetsgivaravgifter och pensioner finns andra utgifter som påverkar den faktiska kostnaden:

• Arbetsplats (hyra, el, utrustning, IT-licenser)
• Telefon och dator
• Förmåner (t.ex. friskvårdsbidrag, lunchförmån)
• Rekrytering och onboarding
• Kompetensutveckling och kurser

Dessa varierar från företag till företag, men en rimlig schablon är 500–2 000 kr/månad per anställd beroende på roll.

Exempel: Kostnad för en anställd med 30 000 kr i lön

Här är ett räkneexempel för 2025 där den anställde har:

• Månadslön: 30 000 kr
• 25 semesterdagar
• Full arbetsgivaravgift (31,42 %)
• Tjänstepension: 4,5 %
• Försäkringar: 1 %
• Särskild löneskatt: 24,26 % på pensionsdelen

En anställd som har 30 000 kr i månadslön kostar alltså cirka 41 800 kr per månad – eller 40 % mer än lönen.

Exempel: Kostnad för högre lön (60 000 kr/månad)

Vid en månadslön på 60 000 kr blir skillnaden ännu tydligare.

Här motsvarar den totala kostnaden cirka 43 % mer än bruttolönen.

Så här mycket kan du räkna med att en anställd kostar 2025

Tips för att minska kostnaden

1. Utnyttja Växa-stödet – gäller fortfarande 2025.
2. Se över personalförsäkringar – ibland ingår liknande skydd i befintliga kollektivavtal.
3. Digitalisera lönehanteringen – minska administrationen och spara tid.
4. Planera semestertider smart – undvik överlappande frånvaro i små team.
5. Ta in deltidsexpertis – till exempel via Reveas tjänst CFO Light, där du bara betalar för den tid du faktiskt behöver.

Sammanfattning

Att förstå den totala kostnaden för en anställd handlar om mer än bara lönen. När du räknar in arbetsgivaravgifter, semester, pension och försäkringar hamnar totalkostnaden ofta 35–45 % högre än bruttolönen.

För små företag är det därför klokt att budgetera realistiskt och utnyttja de stöd som finns tillgängliga.

Vanliga frågor

Hur mycket kostar en anställd med 35 000 kr i lön 2025?

Totalkostnaden blir cirka 48 700 kr per månad, inklusive sociala avgifter, semester och pension.

Vad är skillnaden mellan bruttolön och totalkostnad?

Bruttolönen är vad den anställde får före skatt. Totalkostnaden inkluderar även arbetsgivaravgifter, semesterlön, pension och försäkringar – det du som arbetsgivare faktiskt betalar.

Hur länge gäller Växa-stödet?

Växa-stödet gäller 24 månader i följd för de två första anställda i ett företag utan tidigare personal.

Gäller arbetsgivaravgifter även på bonus?

Ja. Arbetsgivaravgifter beräknas på all ersättning för arbete, inklusive bonus, förmåner och semesterersättning.

Vill du ha en skräddarsydd kalkyl?

Vi kan hjälpa dig räkna på din situation (lönemodell, kollektivavtal, förmåner, pensionsnivåer och Växa-stöd).

Hör av dig till Revea – vi guidar dig till en smartare budget och trygg bemanning.

Vi har gått igenom propositionens alla 528 sidor – så att du slipper. Här är de viktigaste förslagen för dig som företagare, investerare eller delägare i ett fåmansföretag.

Skattelättnader – men inte för alla

Regeringen lyfter fram tre prioriterade områden i budgeten:

• att stärka hushållens köpkraft
• att återupprätta arbetslinjen
• att främja tillväxten

Flera förslag riktas mot privatpersoner – men även företagare påverkas, framför allt genom förändringar i 3:12-reglerna och socialavgifterna.

3:12-reglerna görs om i grunden

Fåmansföretagare kommer att märka av stora förändringar i beskattningen av utdelningar. Propositionen innehåller ett helt nytt regelverk för hur gränsbelopp ska beräknas – en sammanslagning av huvudregeln och förenklingsregeln.
Läs mer om de nya 3:12-reglerna

De viktigaste förändringarna:

Även definitionen av dotterföretag justeras, vilket tillfälligt möjliggör ”dubbel koncerntillhörighet”. För investeringar via fonder införs dock nya begränsningar – löner i företag som ägs via AIF-fonder får inte längre räknas med.

Viktigt: de nya reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2026, men vissa delar (som karensregeln) får längre övergångsperiod.

Sänkt skatt på arbete – även för äldre och utlandssvenskar

Jobbskatteavdraget förstärks med drygt 17 miljarder och ska främst gynna heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. Dessutom höjs grundavdraget för personer över 66 år – ett steg mot minskat skattegap mellan arbete och pension.

För utlandssvenskar sänks SINK-skatten i två steg:

• Från 25 % till 22,5 % (2026)
• Från 22,5 % till 20 % (2027)

Förmåner och resor – flera små men viktiga ändringar

• Laddning av elfordon på arbetsplatsen blir permanent skattefritt från 1 juli 2026.
• Avdragsrätten för drivmedel vid tjänsteresor med laddhybrid förtydligas – det blir möjligt att dra av kostnader för fossila bränslen även om el laddas gratis på jobbet.
• Beloppsgränsen för reseavdrag höjs från 11 000 kr till 15 000 kr.

Sänkta arbetsgivaravgifter – men bara för unga

För unga mellan 19 och 23 år föreslås ett tillfälligt sänkt avgiftsuttag från 1 april 2026 till 30 september 2027. Arbetsgivaravgiften sänks till 20,81 %.

Samtidigt justeras nivåerna i hela socialavgiftssystemet:

• Föräldraförsäkringsavgiften → 2 %
• Efterlevandepensionsavgiften → 0,3 %
• Arbetsskadeavgiften → 0,1 %
• Allmän löneavgift höjs → 12,62 %

Skattereduktion för företagsgåvor – nytt incitament att stödja forskning

Företag (AB och ekonomiska föreningar) får från 2026 möjlighet till skattereduktion på 20,6 % för gåvor till ideella organisationer inom samhällsnytta eller forskning.

• Gåvan måste uppgå till minst 2 000 kr per tillfälle
• Maximalt skatteavdrag: 164 800 kr/år (baserat på 800 000 kr i gåvounderlag)

Moms och energi – småjusteringar med stor påverkan

• Momsen på livsmedel sänks till 6 % under perioden april 2026 – december 2027.
• Dansband får samma moms – 6 % från juli 2026.
• Energiskatt på el sänks till 36 öre/kWh från 1 januari 2026.
• Momsavdrag vid blandad verksamhet ska i huvudsak beräknas med omsättningsnyckel.

Dessutom föreslås bättre kontrollmekanismer för att motverka momsbedrägerier.

Övriga ändringar – på marginalen för de flesta, avgörande för vissa

• Periodisering av skogsinkomster och slopad skatt på ränta på skogsmedel
• Skattebefrielse för biogas vid uppvärmning
• Slopad fordonsskatt för släpvagnar under 3 ton
• Sänkt alkoholskatt för drycker från små oberoende producenter
• Höjd tobaksskatt från 1 januari 2027

Ingen förändring av ränteavdragsregler – än

Budgetpropositionen innehåller inget konkret förslag kring anpassning av ränteavdragsregler till EU-rätten – men en separat proposition väntas i slutet av september. Vi på Revea följer frågan noga.

Vår analys: förenklingar – men med begränsningar

För dig som företagare är årets budget på många sätt positiv:

• Förenklade 3:12-regler – färre beräkningar, större transparens
• Minskade trösklar för utdelning – fler kan utnyttja löneunderlag
• Tydligare incitament att anställa unga och ge gåvor till forskning

Men samtidigt finns begränsningar att ha koll på:

• Max ett grundbelopp per person – inte per bolag
• Sparat utdelningsutrymme blir mindre värt över tid
• Vissa lättnader träder i kraft först 2027

Vi rekommenderar därför att du redan nu analyserar hur reglerna påverkar din ägarstruktur, lönestrategi och utdelningsplanering.

Vill du ha hjälp att räkna på effekterna?

På Revea hjälper vi dig att förstå hur budgetens förslag påverkar din vardag – och dina långsiktiga möjligheter.

Ring oss på 08-678 18 40 eller mejla till info@revea.se

Vi kan också hjälpa dig att simulera utdelningsutrymmen enligt nya 3:12-reglerna – både för 2025 och framåt. Kontakta oss för en första kostnadsfri genomgång.

Många som börjar sälja hantverk, tjänster eller andra varor i liten skala ställer sig frågan: måste jag lägga på moms från start, eller kan jag sälja utan moms? Svaret beror på hur stor din omsättning är och om du omfattas av undantaget för verksamheter med liten omsättning. Här går vi igenom reglerna och vad du behöver tänka på.

När är du momspliktig?

Enligt mervärdesskattelagen är du en beskattningsbar person så fort du självständigt bedriver ekonomisk verksamhet, även som privatperson. Det betyder att du i grunden ska ta ut moms på det du säljer och registrera dig hos Skatteverket.

Men det finns ett viktigt undantag: om din årsomsättning är högst 80 000 kronor kan du slippa ta ut moms. Detta kallas ibland för undantaget för ”verksamhet med liten omsättning”.

Gränsen på 80 000 kronor

För att avgöra om du omfattas av undantaget tittar man på omsättningen under beskattningsåret och de två närmast föregående beskattningsåren. Så länge du inte passerar 80 000 kronor under dessa år kan du sälja utan moms.

Det är viktigt att tänka på att gränsen justeras om verksamheten inte bedrivs under ett helt år.

• Exempel: Startar du din verksamhet 1 juni har du sju månader kvar av året. Då är gränsen 7/12 av 80 000 kr, det vill säga 46 666 kronor. Om du beräknar att sälja för 60 000 kr mellan juni och december passerar du gränsen och måste börja ta ut moms så snart omsättningen överstiger 46 666 kr.

Vad räknas in i årsomsättningen?

Det är inte bara ”vanlig” försäljning av varor och tjänster som räknas in i omsättningen. Till den ska du även lägga:

• Värdet av vissa tjänster som annars är undantagna från moms, exempelvis bank- och försäkringstjänster.
• Värdepappershandel och liknande transaktioner.
• Försäljning av fastigheter och vissa former av finansiella tjänster.

Däremot ska avyttring av anläggningstillgångar inte räknas in i omsättningen.

När du passerar gränsen

Så snart du går över 80 000 kronor i omsättning (eller en proportionellt justerad gräns om året är kortare/längre än 12 månader) ska du börja ta ut moms på dina varor och tjänster. Du är också skyldig att anmäla dig för momsregistrering hos Skatteverket.

Observera att momsen gäller från den första försäljning som gör att du överskrider gränsen. Det är alltså inte tillåtet att vänta till nästa månad eller kvartal.

Fördelar och nackdelar med att sälja utan moms

Det kan verka enklare att sälja utan moms om du har liten omsättning, men det finns både fördelar och nackdelar att tänka på:

Fördelar

• Mindre administration eftersom du inte behöver redovisa moms.
• Ditt pris kan uppfattas som lägre för privatkunder eftersom du inte lägger på moms.

Nackdelar

• Du får inte göra avdrag för ingående moms på dina inköp.
• Om verksamheten växer måste du snabbt ställa om och börja ta ut moms.
• Företagskunder kan uppleva det som mindre fördelaktigt eftersom de inte kan dra av någon moms.

Möjlighet att registrera sig frivilligt

Även om du ligger under 80 000 kr kan det ibland vara en fördel att ändå registrera sig för moms. Det gäller särskilt om du gör stora inköp till verksamheten och vill kunna dra av den ingående momsen. Du kan också ansöka om att få använda undantaget i efterhand, men det gäller tidigast från dagen för Skatteverkets beslut.

Sammanfattning

• Du kan sälja utan moms om din årsomsättning är högst 80 000 kronor.
• Gränsen justeras om verksamheten bedrivs kortare eller längre än 12 månader.
• När du passerar gränsen ska du börja ta ut moms från den försäljning som gör att omsättningen överstiger beloppet.
• Att sälja utan moms innebär enklare administration men också att du inte kan göra avdrag för inköp.

Har du frågor om moms, redovisning eller hur du bäst hanterar en nystartad verksamhet? På Revea hjälper vi företagare och entreprenörer med redovisning, revision, skatt och ekonomisk rådgivning. Kontakta oss gärna om du vill veta mer.

Frågan uppstår ibland hos arbetsgivare: En medarbetare menar att hen tagit ut komptid, medan arbetsgivaren utgått från att det rört sig om semester. Vem bestämmer egentligen – och vad säger lagen?

I den här artikeln går vi igenom skillnaderna mellan komptid och semester, arbetsgivarens ansvar och vad som gäller om det blir oenighet.

Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet

Enligt svensk arbetsrätt är det arbetsgivaren som har rätt att leda och fördela arbetet. Det innebär att arbetsgivaren ytterst bestämmer när semester ska läggas ut och när kompensationsledighet kan tas. Samtidigt finns det regler som sätter gränser för arbetsgivarens beslut och som gör att dokumentation blir avgörande om det uppstår en tvist.

Komptid kräver övertid och överenskommelse

För att en anställd ska kunna ta ut kompensationsledighet krävs att:

• Övertid har beordrats eller godkänts av arbetsgivaren.
• Arbetsgivare och arbetstagare kommit överens om att övertiden ska ersättas med ledighet i stället för övertidsersättning.

En anställd kan alltså inte på egen hand bestämma att frånvaro ska räknas som komptid.

Dokumentation av övertid

Enligt arbetstidslagen ska arbetsgivare föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Om sådan dokumentation finns blir det enklare att avgöra vad som faktiskt gäller. Avsaknad av underlag kan däremot göra situationen till en bevisfråga.

Semester måste läggas ut

Semesterlagen säger att alla anställda har rätt till minst 25 semesterdagar per år, varav minst 20 ska tas ut under semesteråret. Det är arbetsgivarens ansvar att säkerställa att detta sker. Outtagna dagar kan i vissa fall sparas, men bara överstigande 20 dagar.

Om arbetsgivaren inte kan visa att semester lagts ut kan det uppstå problem – särskilt om arbetstagaren hävdar att det i själva verket handlat om komptid.

Kontrollera lönespecifikationer och planering

För att reda ut situationen kan du som arbetsgivare gå igenom:

• Lönespecifikationer – står det att utbetalningen gäller semesterlön eller semestertillägg?
• Semesterplanering – finns det skriftlig planering eller e-post kring förra årets semester?
• Tidrapporter – framgår det om frånvaron markerats som semester eller kompensationsledighet?

Sådan dokumentation kan ge svar på om det rört sig om semester eller komptid.

Praktisk hantering – så undviker du tvister

För att undvika missförstånd är det klokt att införa tydliga rutiner:

• Dokumentera alltid övertid och kompensationsledighet.
• Använd mallar för semesterplanering.
• Säkerställ att lönespecifikationerna tydligt anger vad som är semesterlön.
• Kommunicera skriftligt när kompensationsledighet beviljas.

Genom att skapa transparens minskar risken för konflikter i efterhand.

Sammanfattning

En anställd kan inte ensidigt bestämma att frånvaro ska räknas som komptid. För att kompensationsledighet ska vara giltig krävs både beordrad övertid och en överenskommelse med arbetsgivaren. Samtidigt är det arbetsgivarens ansvar att lägga ut semester varje år – och kunna visa att så skett.

Tvister kring semester och komptid handlar ofta om dokumentation och rutiner. Genom att föra tydliga register och kommunicera skriftligt kan du som arbetsgivare undvika problem.

På Revea hjälper vi företag med frågor kring lönehantering, arbetsrätt och personaladministration. Har du funderingar kring semester, komptid eller andra arbetsgivarfrågor? Kontakta oss gärna för rådgivning.

Regeringen har lagt fram ett förslag om nya 3:12-regler som kan börja gälla redan från och med beskattningsåret 2026. Den största förändringen gäller beräkningen av gränsbeloppet – dagens val mellan förenklingsregeln och huvudregeln tas bort. Istället införs ett gemensamt grundbelopp som ska beräknas för alla delägare i fåmansföretag.

I den här artikeln går vi igenom vad grundbeloppet innebär, hur det beräknas och vilka företagare som påverkas mest.

Från två regler till en gemensam modell

Sedan mitten av 2000-talet har ägare till kvalificerade andelar kunnat välja mellan:

• Förenklingsregeln (schablonregeln) – ett schablonbelopp på 2,75 inkomstbasbelopp (IBB), som kan användas i ett företag per år.
• Huvudregeln – en beräkning baserad på löneunderlag och omkostnadsbelopp.

Med de nya reglerna försvinner denna valfrihet. Istället införs ett grundbelopp motsvarande fyra IBB (vilket för 2025 är 322 400 kr) som i ett första steg fördelas på alla andelar i företaget.

Så fungerar grundbeloppet

• Varje delägare kan som mest få tillgodoräkna sig ett grundbelopp per år, oavsett antal företag.
• Om en person äger andelar i flera företag sker en proportionering utifrån ägarandelen.
• Någon möjlighet att välja i vilket bolag grundbeloppet ska användas – som i dagens system – finns inte.

Exempel:

Anna äger kvalificerade andelar i två bolag. Hennes totala grundbelopp är 322 400 kr. Beloppet måste proportioneras mellan bolagen baserat på hur många andelar hon äger, även om det bara är i ett av bolagen det finns utdelningsbara medel.

Förbättringar och försämringar

För många småföretagare innebär grundbeloppet en förbättring. Nivån på fyra IBB är högre än dagens schablonbelopp (2,75 IBB), vilket ger större utdelningsutrymme för den som tidigare använt förenklingsregeln.

Men alla gynnas inte:

• Delägare som använder löneunderlagsregeln riskerar ett lägre gränsbelopp än idag. Anledningen är att det införs ett obligatoriskt löneavdrag på åtta IBB, vilket i vissa fall överstiger kompensationen från grundbeloppet.
• Delägare med flera bolag kan drabbas negativt eftersom grundbeloppet måste spridas ut över samtliga innehav. Det kan innebära att gränsbeloppet inte hamnar där det bäst behövs.

När börjar reglerna gälla?

• De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft från och med beskattningsåret 2026.
• Gränsbeloppet beräknas på andelar som ägs vid årets ingång.
• Storleken på grundbeloppet baseras på inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret. För 2026 blir det alltså 2025 års IBB (80 600 kr).

Vad består gränsbeloppet av?

Även efter förändringen består det årliga gränsbeloppet av flera delar:

1. Grundbeloppet – fyra IBB, fördelat på alla andelar.
2. Lönebaserat utrymme – men med ett löneavdrag på åtta IBB.
3. Ränta på omkostnadsbeloppet – statslåneräntan + 9 procentenheter, men endast på belopp över 100 000 kr.
4. Sparat utdelningsutrymme – dock utan ränteuppräkning.

Sammanfattning – vad betyder detta för dig?

• Har du ett mindre fåmansföretag och har använt förenklingsregeln? Då innebär förslaget ofta en förbättring.
• Har du större löneunderlag eller äger andelar i flera bolag? Då kan förändringen istället leda till ett lägre gränsbelopp än idag.
• Reglerna börjar gälla från beskattningsåret 2026 och påverkar redan utdelningar och kapitalvinster som beslutas det året.

Behöver du hjälp att räkna?

På Revea har vi lång erfarenhet av att hjälpa fåmansföretagare att planera utdelningar, löneuttag och skatter. Vi kan guida dig genom de nya 3:12-reglerna och hjälpa dig förstå vad grundbeloppet innebär för just ditt företag.

Kontakta oss gärna om du vill ha stöd med:

• Beräkning av gränsbelopp och utdelningsutrymme
• Planering av lön och utdelning för ägare och närstående
• Rådgivning kring ägarstruktur och skatteplanering

Varför medlemskapet är viktigt för våra kunder

Som medlem i Swedish-Polish Chamber of Commerce får vi och våra kunder tillgång till ett starkt nätverk av företag, rådgivare och experter i både Sverige och Polen. Det innebär att vi kan:

• Öppna dörrar till nya kontakter – allt från samarbetspartners till potentiella kunder.
• Navigera i lokala regelverk – med stöd och insikt i både svensk och polsk lagstiftning.
• Stärka internationella affärer – genom kunskapsutbyte, seminarier och gemensamma projekt.

För våra kunder innebär detta att vi kan erbjuda mer än bara traditionella redovisnings- och revisionstjänster – vi kan också bidra som en strategisk partner när affären tar klivet utanför Sveriges gränser.

Våra språkkunskaper gör skillnad

En avgörande framgångsfaktor i internationella affärer är kommunikationen. Våra konsulter pratar svenska, engelska och polska, vilket gör samarbetet smidigt och tryggt, oavsett varifrån ditt företag kommer. För dig som kund betyder det mindre risk för missförstånd och snabbare processer.

Sverige och Polen – starka handelsband

Sverige och Polen har länge haft ett nära handelsutbyte. Enligt Business Sweden är Polen en av Sveriges största handelspartners inom både import och export. Medlemskapet i Swedish-Polish Chamber of Commerce stärker våra möjligheter att hjälpa företag att etablera sig, expandera och utvecklas på båda marknaderna.

Så kan vi stötta ditt företag

Vi på Revea hjälper dig med:

• Redovisning och revision anpassad till både svenska och internationella krav
• Skattefrågor och rådgivning vid gränsöverskridande affärer
• Lönehantering och HR-stöd när du anställer i Sverige eller Polen
• Affärsrådgivning med fokus på etablering och långsiktig tillväxt

Planerar du att expandera mellan Sverige och Polen? Vi guidar dig genom regelverk, administration och affärsmöjligheter – hela vägen från start till etablerat bolag.

Förklaring av förmånsrätt, turordning och vilka skulder som betalas först

När ett företag går i konkurs räcker ofta inte pengarna till för att betala alla skulder. Då blir det avgörande i vilken ordning fordringsägarna får betalt. Vissa skulder har så kallad förmånsrätt enligt förmånsrättslagen – de är prioriterade skulder och betalas före andra.

Men vad innebär det i praktiken? Vilka fordringar är prioriterade vid en konkurs? Och vad händer med skulder utan förmånsrätt? I den här artikeln får du en tydlig och uppdaterad genomgång av vad som gäller.

Kort svar: Vad är en prioriterad skuld?

Prioriterade skulder vid en konkurs är sådana som har förmånsrätt enligt förmånsrättslagen (1970:979). Dessa skulder har rätt till betalning före andra fordringar när tillgångarna i konkursboet delas upp. Förmånsrätt delas upp i:

• Särskild förmånsrätt – knuten till en viss tillgång (t.ex. pant, företagsinteckning)
• Allmän förmånsrätt – knuten till verksamheten, inte enskild egendom (t.ex. löner)

Varför är vissa skulder prioriterade?

I ett konkursförfarande handlar allt om tillgångar och skulder. Om bolaget inte kan betala alla sina skulder, måste någon form av prioriteringsordning tillämpas. Det är därför förmånsrätt finns – för att skydda vissa borgenärer som anses ha större risk eller särskild rätt.

Syftet är att:

• Skydda löntagare
• Upprätthålla förtroende i kreditmarknaden
• Göra det förutsägbart för långivare och leverantörer

Typer av förmånsrätt enligt lagen

Det finns två huvudsakliga typer av prioriterade skulder:

1. Särskild förmånsrätt

Gäller för skulder med säkerhet i viss egendom. Exempel:

• Pant i fastighet eller fordon
• Företagsinteckning (tidigare kallat företagshypotek)
• Retentionsrätt (t.ex. verkstad som håller inne en bil)

Dessa fordringar betalas direkt ur försäljningsvärdet av den pantsatta egendomen.

2. Allmän förmånsrätt

Gäller utan säkerhet, och avser främst:

• Lönefordringar
• Konkurskostnader (t.ex. arvode till konkursförvaltare)
• Utestående uppsägningslöner
• Redovisningskonsults arvode för bokslut och deklaration

Betalas efter särskild förmånsrätt, men före oprioriterade skulder.

Vilka skulder har inte förmånsrätt?

Skulder som saknar förmånsrätt kallas för oprioriterade fordringar. Dessa betalas sist, och ofta blir det ingen utdelning alls. Exempel:

• Leverantörsskulder
• Konsultarvoden utan avtalad säkerhet
• Skatter (undantag för vissa arbetsgivaravgifter)

Prioriteringsordning vid konkurs – steg för steg

När ett företag försätts i konkurs, sker betalning av skulder i följande ordning:

1. Massafordringar – t.ex. konkursboets hyra, lön efter konkursbeslut, arvode till förvaltare
2. Särskild förmånsrätt – exempelvis pant eller företagsinteckning
3. Allmän förmånsrätt – främst löner, uppsägningsersättning
4. Oprioriterade fordringar – leverantörer, övriga skulder
5. Efterställda fordringar – aktieägarlån, kapitaltillskott

Praktiskt exempel – fördelning av tillgångar

Vad innebär det för dig som fordringsägare?

Om du är leverantör eller långivare bör du känna till att:

• Utan säkerhet riskerar du att inte få betalt
• Förmånsrätt kan stärkas via pant eller företagsinteckning
• Avtal med säkerheter är viktiga vid kreditgivning

Statlig lönegaranti – ett viktigt skydd

Om konkursboet inte kan betala lön har anställda rätt till statlig lönegaranti:

• Gäller lön tre månader före konkursbeslutet
• Gäller även uppsägningstid
• Maxersättning 189 200 kr (2025)

Sammanfattning: Vad är prioriterade skulder vid konkurs?

Har du frågor om förmånsrätt eller konkurs?

Vi på Revea hjälper företag att navigera rätt vid ekonomiska svårigheter. Hör gärna av dig om du vill ha hjälp med:

• Konkursrådgivning
• Bokslut och fordringshantering
• Förhandling med borgenärer
• Skydd av löner och fordringar

Du når oss via vår kontaktsida

När en svensk arbetsgivare skickar ut personal för arbete i utlandet gäller särskilda regler för arbetsgivaravgifter. Avgörande är i vilket land arbetet utförs, hur länge den anställde vistas där och vilket socialförsäkringssystem personen tillhör. Okunskap kan leda till dubbla avgifter – både i Sverige och i arbetslandet – eller till att den anställde står utan socialförsäkringsskydd.

I den här artikeln går vi igenom de viktigaste reglerna, exempel och praktiska tips för svenska företag som sänder ut personal utomlands.

Vad styr arbetsgivaravgifterna?

Det är den anställdes socialförsäkringstillhörighet under utlandsvistelsen som avgör var arbetsgivaravgifter ska betalas. Reglerna utgår från:

• EU-förordning 883/04 (för EU/EES, Schweiz och Storbritannien)
• Socialförsäkringskonventioner mellan Sverige och ett 20-tal länder
• Svensk intern lagstiftning när avtal eller konventioner saknas

Grundprincipen är att en person omfattas av socialförsäkringen i det land där arbetet utförs. Men vid utsändning finns möjligheter att stå kvar i det svenska systemet under en begränsad tid.

Utsändning inom EU/EES, Schweiz och Storbritannien

Enligt EU-förordning 883/04 gäller att en utsänd medarbetare kan fortsätta vara socialförsäkrad i Sverige under en utlandsvistelse på högst 24 månader. För detta krävs:

• Att arbetstagaren var försäkrad i Sverige minst en månad innan utsändningen
• Att personen inte ersätter någon annan utsänd i arbetslandet
• Att arbetsgivaren fortsatt har verksamhet i Sverige

A1-intyg

För att undvika dubbla avgifter behöver arbetsgivaren ansöka om ett A1-intyg från Försäkringskassan (blankett FK 6220). Intyget visar vilket lands lagstiftning som gäller.

Exempel:

En anställd sänds ut till Norge i två år. Med ett giltigt A1-intyg fortsätter arbetsgivaren betala svenska arbetsgivaravgifter, och inga sociala avgifter behöver betalas i Norge.

Om uppdraget förlängs kan dispens sökas så att den anställde även fortsättningsvis omfattas av svensk socialförsäkring.

Utsändning till konventionsländer

Sverige har tecknat avtal om social trygghet med bland annat USA, Kanada, Indien, Japan och Sydkorea. Avtalen skiljer sig åt, men många omfattar enbart pensionsförmåner.

Det innebär att arbetsgivaren i vissa fall endast ska betala den pensionsrelaterade delen av arbetsgivaravgifterna i Sverige. Även här krävs dokumentation i form av ett konventionsintyg från Försäkringskassan.

Exempel:

En svensk anställd utsänds till USA i tre år. Tack vare konventionen kvarstår personen i svensk pensionsförsäkring i upp till fem år. Arbetsgivaren betalar därför endast de pensionsanknutna arbetsgivaravgifterna i Sverige.

Utsändning till länder utan konvention

När det varken finns en EU-regel eller ett bilateralt avtal gäller svensk intern rätt.

• Vid utsändning på högst ett år: den anställde kan stå kvar i svensk socialförsäkring och arbetsgivaravgifter betalas i Sverige.
• Vid utsändning på längre tid än ett år: den anställde omfattas inte längre av svensk socialförsäkring. Då ska inga svenska arbetsgivaravgifter betalas.

Exempel:

En medarbetare sänds ut till Indonesien i två år. Eftersom Sverige saknar konvention med Indonesien och utsändningen varar längre än ett år ska inga svenska arbetsgivaravgifter betalas. Arbetsgivaren behöver i stället säkerställa att medarbetaren har tillräckligt socialförsäkringsskydd genom privata försäkringar.

Risker med fel hantering

• Dubbla avgifter – både i Sverige och i arbetslandet
• Avsaknad av socialförsäkring för den anställde
• Retroaktiva krav från myndigheter i Sverige eller arbetslandet

Det är därför viktigt att alltid ansöka om rätt intyg och säkerställa att utsändningsperioden är korrekt bedömd.

Praktiska råd för arbetsgivare

• Gör en förhandsanalys av socialförsäkringstillhörigheten innan utsändning
• Ansök om A1-intyg eller konventionsintyg i god tid
• Kontrollera tidsgränserna i respektive regelverk
• Dokumentera beslut och intyg för att undvika framtida tvister
• Se över behovet av kompletterande privata försäkringar vid arbete i land utan konvention

Sammanfattning

Vilket land som ska ha arbetsgivaravgifter för utsänd personal styrs av den anställdes socialförsäkringstillhörighet. Grundregeln är att avgifter betalas i arbetslandet, men genom EU-regler, konventioner och svensk lag kan personalen i många fall stå kvar i svensk socialförsäkring under en begränsad tid.

Att hantera frågan rätt från början sparar både arbetsgivare och anställda från kostsamma misstag.

Har du frågor om arbetsgivaravgifter, utsänd personal eller internationell beskattning?

Kontakta oss på Revea – vi hjälper dig att reda ut vad som gäller för just ditt företag.

Många företag har haft svårt att navigera i de ränteavdragsbegränsningar som infördes 2019. Nu föreslås förbättringar i betänkandet SOU 2024:37, som presenterades den 31 maj 2024.

Bakgrunden är att reglerna infördes som en del av EU:s skatteflyktsdirektiv (ATAD), med syfte att förhindra aggressiv skatteplanering, men de har visat sig svårnavigerade för många företag.

Utredningen föreslog därför flera justeringar för att förenkla regelverket, förbättra förutsebarheten och stärka konkurrenskraften. Efter brett stöd från remissinstanserna har regeringen lämnat över en lagrådsremiss för vidare beredning, med målet att öka rättssäkerheten, förenkla hanteringen och säkerställa att regelverket är förenligt med EU:s direktiv mot skatteundandragande.

Utredningen innehåller även förslag till ändringar i de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna, men här fokuserar vi på huvudreglerna. Vi sammanfattar de mest centrala förändringarna, jämför dem med dagens bestämmelser och ger råd om hur ditt företag kan förbereda sig inför en eventuell lagändring.

Höjd beloppsgräns i förenklingsregeln – från 5 till 25 mkr

En av de mest påtagliga ändringarna gäller den så kallade förenklingsregeln för ränteavdrag. Idag får företag göra avdrag för ett negativt räntenetto upp till 5 miljoner kronor per år utan att tillämpa huvudregeln (EBITDA-regeln).

Utredningen föreslår att denna gräns höjs till 25 miljoner kronor. Det betyder att betydligt fler företag, särskilt mindre och medelstora, skulle kunna dra av alla sina räntekostnader utan att behöva göra den mer komplicerade EBITDA-beräkningen. Syftet är att minska administrativa kostnader och förenkla både för företag och Skatteverket.

Gemensam beräkning inom koncernen – beräkningsenhet

En stor nyhet i förslaget är att ränteavdragsutrymmet ska kunna beräknas gemensamt för en hel koncern (för de bolag som kan ge koncernbidrag sinsemellan).

Enligt dagens regler görs denna beräkning separat för varje enskilt bolag, vilket innebär att ränteintäkter i ett bolag inte kan kvittas mot räntekostnader i ett annat. Det kan leda till att ett bolag beskattas fullt ut för sina ränteintäkter medan ett systerbolag nekas avdrag för motsvarande räntekostnader.

Förslaget innebär att företag som ingår i en sådan intressegemenskap bildar en ”beräkningsenhet”, inom vilken man räknar fram ett gemensamt räntenetto och ett gemensamt avdragsutrymme. Detta minskar risken för både över- och underbeskattning inom en koncern.

Viktigt att känna till

• Varje bolag lämnar fortfarande egen deklaration och beskattas för sin vinst var för sig, men ränteavdraget samordnas inom beräkningsenheten.
• Företagen måste själva samordna ränteberäkningarna, vilket kräver planering och intern kommunikation.
• Handelsbolag och kommanditbolag ingår inte i beräkningsenheten.

Slopad tidsgräns för sparat räntenetto – evig rullning

En mycket välkommen förändring är att företag föreslås få obegränsad tid att utnyttja kvarstående negativa räntenetton. Idag får dessa bara sparas i sex år.

Förslaget innebär att denna gräns tas bort helt. Varje års negativa räntenetto fastställs i samband med att slutlig skatt beslutas och får därefter rullas vidare utan tidsgräns. Även befintliga sparade räntenetton från åren 2019–2025 ska omfattas.

Viktigt att känna till

En regel som inte ändras är att sparade negativa räntenetton faller bort helt vid ägarförändringar där någon får bestämmande inflytande över bolaget.

Så kan ditt företag förbereda sig

Förslagen är i dagsläget just förslag. Regeringen har lämnat över lagrådsremissen och anger att reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas för räkenskapsår som inleds efter 31 december 2025.

Som företagare kan du redan nu börja förbereda dig:

• Håll dig informerad – följ lagstiftningsprocessen noga.
• Analysera räntenivåerna – ligger ni under 25 mkr kan administrationen förenklas.
• Inventera sparade räntenetton – säkerställ att ni dokumenterat dem korrekt i deklarationerna.
• Överväg omprövning – i vissa fall kan ni rätta tidigare år och bygga upp ett kvarstående räntenetto som kan nyttjas framöver.
• Planera koncernvis – se över hur beräkningsenheten kan påverka era bolag.

Slutsats

Om förslagen blir verklighet väntar enklare och mer generösa ränteavdragsregler. Sverige skulle därmed närma sig andra EU-länder och skapa bättre konkurrensneutralitet.

Förberedelser redan idag kan innebära både minskad administration och förbättrat resultat efter skatt när reglerna träder i kraft 2026.

Vill du veta mer?

Revea hjälper gärna till med redovisning, revision, skattefrågor, lönehantering och ekonomisk rådgivning. Kontakta oss för att diskutera hur förslagen kan påverka just din verksamhet.

Ändringar i K-regelverken från och med 2026 – vad innebär det för ditt företag?

Bokföringsnämnden (BFN) har genomfört en omfattande översyn av K2- och K3-regelverken för årsredovisning – och resultatet innebär att fler företag måste byta från K2 till det mer omfattande K3-regelverket. Här reder vi ut vad som gäller, när det träder i kraft och hur du bör planera inför övergången.

Vad innebär de nya reglerna?

Utökat krav på att använda K3

Bokföringsnämnden har skärpt tillämpningsområdet för K2. Fler företag, även om de är små enligt lagen, kommer inte längre få använda K2 utan måste övergå till K3. Bland de nya kategorierna som omfattas finns:

• Bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar – oavsett storlek.
• Företag med filialer utomlands.
• Företag med väsentliga kryptotillgångar (exklusive företag som enstaka gånger använt krypto som betalning).
• Företag som förvärvat varor eller tjänster genom aktierelaterad ersättning, t.ex. personalincitament.
• Företag som har byggnader som står för minst 75 % av nettoomsättningen (t.ex. uthyrning).
• Företag med väsentliga uppskjutna skatteskulder.

Undantag för nuvarande K2-företag

Företag som redan tillämpar K2 och inte omfattas av de nya begränsningarna, får fortsätta att använda K2 – förutsatt att det är normalt och inte tillfälligt.

När gäller dessa förändringar?

• Gäller från räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025 – alltså för kalenderår 2026 och framåt.
• Nystartade företag som påbörjar verksamhet efter 30 juni 2025, och har förlängt första räkenskapsår som slutar 31 december 2026 eller senare, måste tillämpa de uppdaterade reglerna direkt.

Vad är de största praktiska effekterna?

För bostadsrättsföreningar

Byte från K2 till K3 innebär att schablonavskrivningar inte längre räcker. Nu krävs komponentavskrivning – exempelvis separat redovisning för tak, hissar och värmesystem. Det kan leda till högre redovisade kostnader och ökad risk för underskott, vilket i sin tur kan påverka årsavgifterna.

För fastighetsbolag och hyresverksamheter

Företag där byggnader genererar minst 75 % av nettoomsättningen måste också byta till K3 – med krav på komponentredovisning och ny skattemässig redovisning struktur.

Andra inkluderade områden

• Utländska filialer kräver mer omfattande rapportering – där K3 kräver fler notupplysningar och ibland koncernredovisning.
• Kryptotillgångar eller aktierelaterat ersättningsprogram kräver fler redovisningssteg även i K3.

Fördelar för mindre företag under lättnadsregeln

Om företaget klassas som “mindre” enligt lättnadsregeln (färre än 3 anställda, balansomslutning < 1,5 MSEK eller nettoomsättning < 3 MSEK), gäller vissa undantag i K3 – exempelvis slopad kassaflödesanalys eller koncernredovisning.

Hur kan du förbereda dig?

Sammanfattning

• BFN har bestämt att fler företag måste gå från K2 till K3, trots att de är små enligt lag.
• Beslutet träder i kraft för räkenskapsår som inleds under 2026. Nystartade företag påverkas direkt om verksamheten inleds efter 30 juni 2025.
• Den tydligast märkbara förändringen är komponentavskrivningar – särskilt märkbara för bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag.
• Förbered dig redan nu! Hör gärna av dig till oss på Revea om du vill ha hjälp med analys, tidsplanering eller praktisk implementering.

Vill du veta mer om de nya reglerna?

Fundera på hur dessa förändringar påverkar just ditt företag. Kontakta gärna oss på Revea så hjälper vi dig att lägga upp en tydlig och trygg plan för övergången till K3.

Att besluta om extra utdelning – även kallad efterutdelning – innebär fler formella krav än vid ordinarie utdelning. Här går vi igenom vad det är, hur processen ser ut och vilka skatteregler som gäller.

Vad är en extra utdelning?

En extra utdelning är utdelning som beslutas på en bolagsstämma som inte är ordinarie årsstämma. Det kan göras när som helst under året, både före och efter årsstämman.

Så går processen till

För att besluta om extra utdelning behöver bolaget följa ett antal steg:

1. Styrelsen förbereder förslag till utdelning och övrig dokumentation.
2. Styrelsen beslutar att kalla till extra bolagsstämma.
3. Kallelse skickas till aktieägarna enligt bolagsordningen.
4. På stämman fattas beslut och protokoll upprättas.
5. Utdelningen registreras hos Bolagsverket.
6. Utbetalning sker.
7. Utdelningen bokförs.
8. Kontrolluppgift lämnas till Skatteverket.

Vilka handlingar krävs?

Styrelsen ska ta fram ett dokument ”förslag till vinstutdelning”. Det ska bland annat innehålla:

• utdelningsbelopp per aktie och totalt belopp,
• tidpunkt för utbetalning,
• tillgängligt fritt eget kapital,
• vilken egendom som delas ut (om det inte gäller kontanter),
• senaste årsredovisning (inklusive revisionsberättelse om bolaget har revisor),
• styrelsens yttrande enligt försiktighetsregeln (ABL 18:4),
• redogörelse för händelser av väsentlig betydelse efter senaste årsredovisning (ABL 18:6 p.3),
• revisorns yttrande över denna redogörelse (ABL 18:6 p.4).

Undantag kan gälla för vissa bilagor om bolaget saknar revisor och samtliga aktieägare samtycker.

Hur mycket kan delas ut?

Enligt beloppsspärren i aktiebolagslagen får du bara dela ut det som återstår av fritt eget kapital i den senaste fastställda årsredovisningen. Har flera extra utdelningar redan beslutats under året minskas det kvarvarande beloppet.

Utöver detta gäller försiktighetsregeln – utdelningen måste vara försvarlig med hänsyn till företagets kapitalbehov, risker, likviditet och ekonomiska ställning i övrigt.

Skatt på extra utdelning

Som ägare i ett fåmansbolag beskattas du enligt 3:12-reglerna:

• Utdelning inom gränsbeloppet: 20 %.
• Utdelning därutöver, upp till 90 inkomstbasbelopp: beskattas som tjänst (ca 32–57 %).
• Utdelning över detta: beskattas i kapital (30 %).

Det är alltså viktigt att planera utdelningen utifrån både bolagets ekonomi och din egen skattesituation.

Kallelse till extra stämma

Kallelsen ska innehålla tid och plats, dagordning, förslagens innehåll och information om aktieägarnas rätt att delta.

• Minsta kallelsetid i privata aktiebolag är två veckor, om inte bolagsordningen eller aktieägaravtal anger längre tid.
• Om samtliga aktieägare samtycker (SAS-principen) kan kallelsen hoppas över. Då dokumenteras det i protokollet.

Beslut kan även fattas utan möte, så kallad ”skrivbordsstämma” (per capsulam), om alla aktieägare skriver under protokollet.

Anmälan till Bolagsverket och Skatteverket

• Extra utdelning ska anmälas till Bolagsverket, digitalt eller via blankett 828. Protokoll behöver inte längre bifogas.
• Kontrolluppgift (KU31) ska lämnas till Skatteverket senast 31 januari året efter beslutet.

Ska extra utdelning granskas av revisor?

Om bolaget har en vald revisor gäller särskilda krav. Då måste styrelsen ta fram en redogörelse för händelser av väsentlig betydelse efter senaste årsredovisningen (ABL 18:6 p.3). Revisorn ska sedan lämna ett yttrande över redogörelsen (ABL 18:6 p.4). Utan revisorns yttrande kan bolagsstämman inte fatta ett giltigt beslut om extra utdelning.

Det innebär:

• Bolag med revisor – revisorns yttrande är alltid obligatoriskt, även om alla aktieägare är överens.
• Bolag utan revisor – om samtliga aktieägare samtycker kan styrelsens redogörelse hoppas över och beslut fattas ändå.

Vad är formlös utdelning?

Formlös utdelning är när pengar betalas ut som utdelning utan att korrekt dokumentation finns. Det är inte tillåtet och kan klassas som otillåtet lån. Rekommendationen är därför att alltid dokumentera beslutet i stämmoprotokoll och följa alla formella regler.

Sammanfattning

Extra utdelning är ett sätt att ta ut kapital ur bolaget mellan ordinarie stämmor. Men processen kräver korrekt dokumentation, anmälan till myndigheter och – om bolaget har revisor – alltid ett yttrande från revisorn.

Vill du veta hur reglerna påverkar just ditt bolag och hur du bäst planerar utdelningen? Kontakta gärna oss på Revea så hjälper vi dig med både planering och genomförande.

Från och med räkenskapsåret 2026 ska alla bostadsrättsföreningar tillämpa det mer avancerade regelverket K3 – vilket innebär att byggnader ska komponentindelas och skrivas av över varje komponents nyttjandeperiod. Nu har FAR tillsammans med sju ekonomiska förvaltare och tre revisionsbyråer tagit fram en vägledning som hjälper BRF:er att genomföra övergången på rätt sätt.

Varför behövs komponentindelning?

Enligt de uppdaterade reglerna från Bokföringsnämnden (BFN) räcker det inte längre att redovisa byggnaden som en enhet. I K3 ska byggnaden delas upp i komponenter som exempelvis stomme, tak, stammar, fasad och fönster – eftersom dessa har olika livslängd och därmed ska skrivas av separat.

Komponentindelningen gör det lättare att matcha framtida kostnader med rätt period och ger styrelsen bättre underlag för planering och analys.

Ny vägledning med bred förankring

FAR:s vägledning är framtagen i samarbete med:

• Förvaltare: HSB, Riksbyggen, SBC, Nabo, Bredablickgruppen, Simpleko, Fastighetsägarna
• Revisionsbyråer: Kungsbron Borevision, BoRevision i Sverige, LR Bostadsrättsrevision
  

Detta breddade samarbete ger vägledningen legitimitet och praktisk förankring – något som underlättar för styrelser, förvaltare och revisorer i övergången till K3.

Vad innehåller vägledningen?

Vägledningen ger praktiskt stöd inom:

• Metodval: bruttometoden och direkt infasning
• Samband med underhållsplanen
• Bedömning av nyttjandeperioder
• Tabeller med procentuella andelar för olika komponenter
• Tre konkreta exempel: byggnader med olika ålder och skick
• Hantering av särskilda situationer, t.ex. uppskrivna värden eller pågående komponentutbyten
  

Du hittar hela vägledningen här:
‍Komponentindelning i bostadsrättsförening – PDF (FAR)

Vår rekommendation

Om du arbetar med redovisning i en BRF – oavsett om du är styrelseledamot, ekonomisk förvaltare eller revisor – bör du sätta dig in i vägledningen redan nu. Det kommer att underlätta planering, anläggningsregister, och avskrivningar när övergången till K3 sker.

Vill du ha hjälp med övergången till K3, komponentindelning eller uppdatering av anläggningsregistret?
Hör av dig till oss på Revea – vi stöttar bostadsrättsföreningar med redovisning, revision och rådgivning.

Att bilda ett holdingbolag är ett strategiskt grepp för många företagare. Det kan underlätta samarbeten, minska risk och skapa skattefördelar – men det är inte alltid rätt lösning. Här förklarar vi vad ett holdingbolag är, när det kan vara fördelaktigt och vad du bör tänka på innan du sätter igång.

Vad är ett holdingbolag?

Ett holdingbolag är ett aktiebolag som har som huvudsyfte att äga aktier eller andelar i andra bolag – vanligtvis ett eller flera verksamhetsbolag. Det driver sällan någon egen operativ verksamhet, utan fungerar istället som ett moderbolag i en koncernstruktur.

Syftet med att använda ett holdingbolag varierar. Vanliga skäl är att:

• underlätta ägarstruktur och samarbete,
• skydda vinster från operativa risker,
• sprida risk mellan olika verksamheter,
• möjliggöra koncernbidrag och resultatutjämning,
• optimera beskattning vid försäljning av verksamhet.
  

Vill du veta om ett holdingbolag är rätt för dig? Kontakta oss på Revea – vi hjälper dig att se över hela din företagsstruktur.

När är det smart att starta ett holdingbolag?

Du har fler än en verksamhet

Om du bedriver flera olika typer av verksamheter – till exempel konsultverksamhet och e-handel – kan det vara klokt att separera dem i olika dotterbolag under ett gemensamt holdingbolag. På så sätt begränsar du risken om en del skulle gå sämre, och får bättre kontroll över ekonomin i varje gren.

Du planerar att sälja ditt bolag

Ett vanligt skäl till att starta ett holdingbolag är att förbereda en framtida försäljning. Om ditt holdingbolag äger aktierna i verksamhetsbolaget kan försäljningen ofta ske skattefritt för holdingbolaget – under förutsättning att aktierna är så kallade näringsbetingade. Det är en skattemässig fördel jämfört med om du som privatperson säljer aktierna direkt.

Tips: Se till att holdingbolaget är registrerat och äger aktierna i god tid före försäljningen. Hör av dig till oss om du vill ha hjälp med planeringen.

Du vill skydda upparbetad vinst

Upparbetad vinst i ett verksamhetsbolag kan gå förlorad om bolaget drabbas av en konkurs. Genom att ta utdelning och flytta vinstmedel till ett holdingbolag skyddas kapitalet. Observera dock att utdelning bara kan ske av fritt eget kapital, och att verksamhetsbolaget måste ha tillräcklig likviditet.

Du samarbetar med andra delägare

Ett vanligt upplägg är att varje ägare har ett eget holdingbolag. Då kan utdelning från verksamhetsbolaget fördelas till respektive ägares holdingbolag, som sedan beslutar själv om hur vinsten ska användas – t.ex. till investeringar, pensionssparande eller lågbeskattad utdelning.

Hur startar man ett holdingbolag?

Ett holdingbolag startas som ett vanligt aktiebolag, antingen genom nyregistrering eller köp av ett lagerbolag. Det krävs ett aktiekapital på minst 25 000 kr. I bolagsordningen bör du ange att bolaget ska äga och förvalta aktier i andra företag.

Du kan även ombilda ett befintligt aktiebolag till ett holdingbolag genom att ändra bolagsordningen. I vissa fall kan det vara skattemässigt fördelaktigt – särskilt om det finns stort sparat utdelningsutrymme.

Vilka är fördelarna med ett holdingbolag?

Här är några av de viktigaste skälen till att företagare väljer att arbeta genom ett holdingbolag:

• Skatteplanering: Möjlighet till skattefri försäljning av dotterbolag, samt lågbeskattad utdelning enligt 3:12-reglerna.
• Kapitalskydd: Flytta upp vinster från operativt bolag för att skydda dem från risk.
• Resultatutjämning: Genom koncernbidrag kan vinster i ett bolag kvittas mot förluster i ett annat.
• Samarbetsstruktur: Flera delägare kan ha separata holdingbolag men ett gemensamt verksamhetsbolag.
• Möjlighet till koncernlån: Under vissa villkor får dotterbolagen låna pengar av varandra, vilket inte är tillåtet om de ägs direkt av samma privatperson.
  

Behöver du hjälp att bedöma möjligheterna i just din situation? Vi på Revea är experter på koncernstrukturer och skatterådgivning.

Finns det några nackdelar?

Ja, ett holdingbolag innebär också viss administration och kostnader. Du får ett bolag till att hantera – med egen bokföring, deklaration och årsredovisning. I vissa fall kan det dessutom uppstå krav på koncernredovisning.

Ett annat exempel gäller 3:12-reglerna: om du vill tillgodoräkna dig löneunderlaget i ett verksamhetsbolag måste holdingbolaget äga minst 50 % av rösterna. Det kan bli ett hinder om ni är flera ägare med lika stora andelar och separata holdingbolag.

Vanliga frågor om holdingbolag

Är ett holdingbolag samma sak som ett aktiebolag?
‍Ja, det är ett vanligt aktiebolag där verksamheten består av att äga andra bolag.

Kan jag ta ut lön från mitt holdingbolag?
‍Ja, om holdingbolaget är registrerat som arbetsgivare. Men i många fall tas lön endast ut från verksamhetsbolaget.

Kan mitt holdingbolag fakturera tjänster?
‍Ja, men då bör det stå i verksamhetsbeskrivningen. Tänk på att moms och skatteplanering kan påverkas.

Kan jag ha en förmånsbil i ett holdingbolag?
‍Ja, men då bör du även ta ut lön därifrån – annars blir det svårt att hantera förmånen skattemässigt.

Kan jag ha kvalificerade eller okvalificerade andelar i holdingbolaget?
‍Det beror på om du är verksam i koncernen. Det påverkar vilken beskattning som gäller för utdelning.

Sammanfattning: Är ett holdingbolag rätt för dig?

Att bilda ett holdingbolag kan vara ett smart val för dig som:

• planerar att sälja din verksamhet,
• vill minska risken i din företagsstruktur,
• har behov av bättre skatteplanering,
• samarbetar med andra entreprenörer,
• vill bygga långsiktig förmögenhet.
  

Men det kräver planering och förståelse för reglerna. Vi på Revea hjälper dig gärna att göra rätt från början – både med bolagsstruktur, skatteupplägg och löpande redovisning.

Hör av dig till oss om du har frågor kring holdingbolag, koncernstruktur eller skatteplanering.

Det pågår just nu en översyn av 3:12-reglerna – det vill säga de skatteregler som styr hur utdelning och kapitalvinst beskattas för dig som är aktiv ägare i ett fåmansföretag. Förslagen som nu ligger på bordet kan innebära stora förändringar med syftet att förenkla regelverket och göra det mer rättvist.

Men vad är det egentligen som föreslås – och vad kan det komma att innebära för dig?

En enda beräkningsregel för gränsbeloppet

En av de mest centrala förändringarna är att de nuvarande två metoderna för att räkna fram gränsbeloppet – förenklingsregeln och huvudregeln – ska ersättas med en gemensam beräkningsmodell. Det föreslås också att grundbeloppet höjs till fyra inkomstbasbelopp, vilket motsvarar ca 305 000 kronor (2024). Det innebär ett ökat utrymme för många ägare att ta utdelning till 20 procents skatt.

Förenklade regler kring löneunderlag och ägarandel

I dagens regelverk måste du som ägare ha minst fyra procent av aktierna för att få använda det lönebaserade utdelningsutrymmet. Det kravet föreslås nu tas bort. Dessutom tas löneuttagskravet bort – istället införs ett generellt avdrag på 609 600 kr per delägare innan löneunderlaget får räknas.

Det innebär förenkling, men också att vissa ägare kan få lägre utdelningsutrymme än tidigare.

Fler förenklingar – och kortare karenstid

Förslaget innehåller även flera andra förbättringar:

• Syskon tas bort från närståendekretsen, vilket minskar risken att 3:12-regler ”smittar” mellan olika ägare.
• Ett gemensamt takbelopp för utdelningar och kapitalvinster föreslås: 90 inkomstbasbelopp (ca 6,9 miljoner kr).
• Karenstiden för vilande bolag kortas från fem till fyra år.
• Utomståenderegeln föreslås lagfäst, istället för att bygga på rättspraxis.
• Automatisering av gränsbeloppsberäkning nämns som en möjlig framtida förbättring.

Sammanfattning av de förslagna förändringarna

Föreslagna ändringar av 3:12-reglerna fr o m den 1 januari 2026 (lagrådsremiss 2025-05-22)

Vad innebär det i praktiken?

För många företagare – särskilt de som idag använder förenklingsregeln – innebär förslaget ett utökat utrymme för utdelning. Det blir även lättare att planera generationsskiften, eftersom syskon inte längre räknas som närstående.

Samtidigt finns vissa nackdelar för dig som haft stor nytta av det lönebaserade utrymmet – eftersom avdraget på drygt 600 000 kr per delägare kan minska det totala utdelningsutrymmet.

Vad händer nu?

Förslaget kommer nu att skickas ut på remiss, och därefter behandlas i Finansdepartementet. Tanken är att nya regler ska börja gälla från beskattningsår som startar 1 januari 2026. Men exakt hur reglerna kommer att se ut när allt är färdigförhandlat vet vi ännu inte.

Vår rekommendation

Det är för tidigt att agera – men det är klokt att förstå hur förslaget ser ut och vad det kan betyda för dig. Särskilt om du planerar utdelning, generationsskifte eller försäljning av bolaget inom några år.

Vill du ha hjälp att gå igenom hur förslaget kan påverka dig?

Hör av dig till oss på Revea – vi hjälper dig att analysera, planera och fatta rätt beslut i god tid.

Kontakta oss

Sommaren innebär inte bara semester och ledighet – utan också att flera nya lagar och regler träder i kraft vid halvårsskiftet. Från och med den 1 juli 2025 ser vi flera förändringar som kan påverka företagare, redovisningskonsulter och arbetsgivare. Här går vi igenom några av de viktigaste nyheterna att känna till.

Gårdsförsäljning av alkohol blir tillåten i begränsad form

En efterlängtad lagändring innebär att gårdsförsäljning av alkohol får ske direkt på plats hos småskaliga producenter, i samband med till exempel guidningar eller provningar. Reglerna gäller på försök under sex år och trädde redan i kraft den 1 juni 2025.
Läs mer hos Sveriges riksdag.

Skattereduktion för solceller sänks

För dig eller dina kunder som funderar på att installera solceller blir stödet mindre generöst. Från 1 juli 2025 sänks skattereduktionen från 20 % till 15 % av kostnaden för installationen, inklusive moms.
Läs mer hos Skatteverket.

Digital tillgänglighet skärps

Ett annat område där nya regler införs är digital tillgänglighet. Företag med fler än 10 anställda eller en omsättning över 2 miljoner euro måste nu säkerställa att deras digitala tjänster – såsom appar och webbplatser – är tillgängliga för alla, även personer med funktionsnedsättning. Reglerna omfattar bland annat textbeskrivningar, kontraster och QR-koder och börjar gälla den 28 juni 2025.
Läs mer hos Internetstiftelsen.

Flygskatten tas bort

En annan nyhet är att lagen om flygskatt avskaffas helt från den 1 juli 2025. Det innebär att flygresor inte längre belastas med särskild flygskatt, vilket kan påverka både privatpersoner och företag som reser mycket i tjänsten.
Läs mer hos Skatteverket.

Lägre alkoholskatt för småbryggerier

Små oberoende bryggerier får en reducerad alkoholskatt för öl upp till en produktionsvolym om tre miljoner liter per år. Ändringen är tänkt att stärka mindre aktörer och öka konkurrensen på ölmarknaden.
Läs mer hos Skatteverket.

Energiskatten på drivmedel sänks

Energiskatten på bensin sänks med 32 öre per liter, och på diesel med 320 kronor per kubikmeter. Även alkylatbensin får en sänkt skatt med 18 öre per liter. För lågbeskattad olja justeras koldioxidskatten ner med ytterligare 320 kronor per kubikmeter. Detta gäller från 1 juli 2025 och berör såväl privatpersoner som företag inom transportsektorn.
Läs mer hos Skatteverket.

SINK-skatten förtydligas

För personer som arbetar utomlands åt svenska arbetsgivare blir reglerna om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) tydligare. I korthet gäller att arbete utomlands under högst 50 % av arbetstiden kan omfattas av SINK-skatt, så länge arbetsgivaren är svensk. Lagändringen gäller från och med arbete utfört efter 30 juni 2025.
Läs mer hos Skatteverket.

Övriga förändringar

Här är några fler regler som är bra att känna till:

• Nya byggregler – Boverket inför nya föreskrifter som gäller från 1 juli 2025.
• Upphandlingslagarna – ändras så att brott mot EU-regler kan överprövas och ge skadestånd.
• Valutaväxling – tillståndsplikt införs istället för registrering för valutaväxling och e-pengar från 1 juli 2025 (vissa regler först 2026).
• Klimatbonus – systemet för klimatbonus för bilar upphör från halvårsskiftet.
• Myndigheters ansvar – skärpta krav på antikorruptionsarbete i statliga myndigheter från 1 juli 2025.
  

Läs mer hos Upphandlingsmyndigheten och Transportstyrelsen.

Vad händer framåt?

Under våren har flera nya skatteförslag varit ute på remiss inför höstens budgetproposition för 2026, bland annat förslag om sänkt bolagsskatt och skattereduktioner för gåvor från företag. Flera förslag bearbetas nu efter synpunkter från Lagrådet, och vi får mer klarhet först när budgeten presenteras i september.

Behöver du hjälp med att förstå hur de nya reglerna påverkar din verksamhet? Eller vill du diskutera skatteplanering och ekonomisk rådgivning inför hösten?

Kontakta oss på Revea – vi hjälper dig med allt från löpande redovisning och lönehantering till revision och strategisk rådgivning.

Att ta in en ny delägare i ett aktiebolag kan vara ett smart sätt att både behålla nyckelpersoner och utveckla verksamheten. Men det är också ett område där det är lätt att göra misstag som kan få långtgående konsekvenser – särskilt om det är en anställd som erbjuds delägarskap.

I det här inlägget går vi igenom vad du som företagare bör tänka på för att undvika fallgropar och skapa en trygg och hållbar lösning för alla inblandade.

Välj delägare med omsorg

Att vara delägare i ett fåmansbolag är ofta mer än ett ägande – det är ett nära samarbete. Därför är det viktigt att vara noggrann med vem du tar in som delägare. Delade värderingar och långsiktiga mål är minst lika viktiga som kompetens och erfarenhet.

För att undvika framtida konflikter är det klokt att redan från början reglera samarbetet i ett aktieägaravtal.

Skriv aktieägaravtal – inte bara bolagsordning

Ett aktieägaravtal styr relationen mellan delägarna och kan bland annat reglera:

• Verksamhetens inriktning
• Vad som händer om någon vill lämna företaget
• Roller och ansvarsfördelning
• Äktenskapsförord och enskild egendom
• Hembudsklausul och förköpsrätt
  

Till skillnad från bolagsordningen (som är offentlig och gäller alla aktieägare) är aktieägaravtalet privat och kan utformas fritt mellan parterna.

Tre sätt att ta in delägare

Det finns olika sätt att ta in en ny delägare i ett aktiebolag:

1. Nyemission

Företaget ger ut nya aktier som den nya delägaren köper. Det ökar bolagets kapital men innebär att befintliga ägare får en mindre andel av kakan – så kallad utspädning.

2. Köp av befintliga aktier

Den nya delägaren köper aktier av en befintlig ägare. Då krävs det att eventuella förköps- eller hembudsklausuler följs, samt att köpet dokumenteras i ett aktieöverlåtelseavtal.

3. Optioner

Vill du att någon ska bli delägare först i framtiden? Då kan du erbjuda optioner – rätten att i ett senare skede köpa aktier till ett bestämt pris. Det är vanligt vid personalincitament och kräver noggrann hantering för att undvika förmånsbeskattning.

Undvik förmånsbeskattning

Om en anställd får köpa aktier till ett pris under marknadsvärdet uppstår en skattepliktig förmån. Det kan bli kostsamt, både i form av tjänstebeskattning och sociala avgifter.

Lösningen? Gör en företagsvärdering för att fastställa marknadsvärdet innan aktierna överlåts. Det ger trygghet för alla parter.

Att tänka på innan du blir delägare

För dig som erbjuds delägarskap är det viktigt att förstå vad det innebär. Några saker att tänka på:

• Låst kapital – onoterade aktier är svåra att sälja vidare
• Avkastning – hänger ofta på bolagets vinst och utdelningsstrategi
• Lön och utdelning – vissa bolag prioriterar låg lön och hög utdelning
• Deklaration – du behöver lämna in K10-blankett varje år
  

Ta hjälp – det lönar sig

Delägarskap i ett aktiebolag är ett stort beslut, oavsett om du är den som släpper in någon eller själv kliver in. Med rätt rådgivning på plats blir processen både tryggare och mer lönsam på sikt.

Hör gärna av dig till oss på Revea – vi hjälper dig med:

• Bedömning av lämpligt upplägg
• Upprättande av avtal
• Företagsvärdering
• Skatteberäkningar och aktiestruktur
  

Vi finns här om du har frågor om delägarskap, ägarförändringar eller hur du på bästa sätt planerar för företagets framtid.