Insikter & nyheter från Revea

När en svensk arbetsgivare skickar ut personal för arbete i utlandet gäller särskilda regler för arbetsgivaravgifter. Avgörande är i vilket land arbetet utförs, hur länge den anställde vistas där och vilket socialförsäkringssystem personen tillhör. Okunskap kan leda till dubbla avgifter – både i Sverige och i arbetslandet – eller till att den anställde står utan socialförsäkringsskydd.

I den här artikeln går vi igenom de viktigaste reglerna, exempel och praktiska tips för svenska företag som sänder ut personal utomlands.

Vad styr arbetsgivaravgifterna?

Det är den anställdes socialförsäkringstillhörighet under utlandsvistelsen som avgör var arbetsgivaravgifter ska betalas. Reglerna utgår från:

• EU-förordning 883/04 (för EU/EES, Schweiz och Storbritannien)
• Socialförsäkringskonventioner mellan Sverige och ett 20-tal länder
• Svensk intern lagstiftning när avtal eller konventioner saknas

Grundprincipen är att en person omfattas av socialförsäkringen i det land där arbetet utförs. Men vid utsändning finns möjligheter att stå kvar i det svenska systemet under en begränsad tid.

Utsändning inom EU/EES, Schweiz och Storbritannien

Enligt EU-förordning 883/04 gäller att en utsänd medarbetare kan fortsätta vara socialförsäkrad i Sverige under en utlandsvistelse på högst 24 månader. För detta krävs:

• Att arbetstagaren var försäkrad i Sverige minst en månad innan utsändningen
• Att personen inte ersätter någon annan utsänd i arbetslandet
• Att arbetsgivaren fortsatt har verksamhet i Sverige

A1-intyg

För att undvika dubbla avgifter behöver arbetsgivaren ansöka om ett A1-intyg från Försäkringskassan (blankett FK 6220). Intyget visar vilket lands lagstiftning som gäller.

Exempel:

En anställd sänds ut till Norge i två år. Med ett giltigt A1-intyg fortsätter arbetsgivaren betala svenska arbetsgivaravgifter, och inga sociala avgifter behöver betalas i Norge.

Om uppdraget förlängs kan dispens sökas så att den anställde även fortsättningsvis omfattas av svensk socialförsäkring.

Utsändning till konventionsländer

Sverige har tecknat avtal om social trygghet med bland annat USA, Kanada, Indien, Japan och Sydkorea. Avtalen skiljer sig åt, men många omfattar enbart pensionsförmåner.

Det innebär att arbetsgivaren i vissa fall endast ska betala den pensionsrelaterade delen av arbetsgivaravgifterna i Sverige. Även här krävs dokumentation i form av ett konventionsintyg från Försäkringskassan.

Exempel:

En svensk anställd utsänds till USA i tre år. Tack vare konventionen kvarstår personen i svensk pensionsförsäkring i upp till fem år. Arbetsgivaren betalar därför endast de pensionsanknutna arbetsgivaravgifterna i Sverige.

Utsändning till länder utan konvention

När det varken finns en EU-regel eller ett bilateralt avtal gäller svensk intern rätt.

• Vid utsändning på högst ett år: den anställde kan stå kvar i svensk socialförsäkring och arbetsgivaravgifter betalas i Sverige.
• Vid utsändning på längre tid än ett år: den anställde omfattas inte längre av svensk socialförsäkring. Då ska inga svenska arbetsgivaravgifter betalas.

Exempel:

En medarbetare sänds ut till Indonesien i två år. Eftersom Sverige saknar konvention med Indonesien och utsändningen varar längre än ett år ska inga svenska arbetsgivaravgifter betalas. Arbetsgivaren behöver i stället säkerställa att medarbetaren har tillräckligt socialförsäkringsskydd genom privata försäkringar.

Risker med fel hantering

• Dubbla avgifter – både i Sverige och i arbetslandet
• Avsaknad av socialförsäkring för den anställde
• Retroaktiva krav från myndigheter i Sverige eller arbetslandet

Det är därför viktigt att alltid ansöka om rätt intyg och säkerställa att utsändningsperioden är korrekt bedömd.

Praktiska råd för arbetsgivare

• Gör en förhandsanalys av socialförsäkringstillhörigheten innan utsändning
• Ansök om A1-intyg eller konventionsintyg i god tid
• Kontrollera tidsgränserna i respektive regelverk
• Dokumentera beslut och intyg för att undvika framtida tvister
• Se över behovet av kompletterande privata försäkringar vid arbete i land utan konvention

Sammanfattning

Vilket land som ska ha arbetsgivaravgifter för utsänd personal styrs av den anställdes socialförsäkringstillhörighet. Grundregeln är att avgifter betalas i arbetslandet, men genom EU-regler, konventioner och svensk lag kan personalen i många fall stå kvar i svensk socialförsäkring under en begränsad tid.

Att hantera frågan rätt från början sparar både arbetsgivare och anställda från kostsamma misstag.

Har du frågor om arbetsgivaravgifter, utsänd personal eller internationell beskattning?

Kontakta oss på Revea – vi hjälper dig att reda ut vad som gäller för just ditt företag.

Många företag har haft svårt att navigera i de ränteavdragsbegränsningar som infördes 2019. Nu föreslås förbättringar i betänkandet SOU 2024:37, som presenterades den 31 maj 2024.

Bakgrunden är att reglerna infördes som en del av EU:s skatteflyktsdirektiv (ATAD), med syfte att förhindra aggressiv skatteplanering, men de har visat sig svårnavigerade för många företag.

Utredningen föreslog därför flera justeringar för att förenkla regelverket, förbättra förutsebarheten och stärka konkurrenskraften. Efter brett stöd från remissinstanserna har regeringen lämnat över en lagrådsremiss för vidare beredning, med målet att öka rättssäkerheten, förenkla hanteringen och säkerställa att regelverket är förenligt med EU:s direktiv mot skatteundandragande.

Utredningen innehåller även förslag till ändringar i de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna, men här fokuserar vi på huvudreglerna. Vi sammanfattar de mest centrala förändringarna, jämför dem med dagens bestämmelser och ger råd om hur ditt företag kan förbereda sig inför en eventuell lagändring.

Höjd beloppsgräns i förenklingsregeln – från 5 till 25 mkr

En av de mest påtagliga ändringarna gäller den så kallade förenklingsregeln för ränteavdrag. Idag får företag göra avdrag för ett negativt räntenetto upp till 5 miljoner kronor per år utan att tillämpa huvudregeln (EBITDA-regeln).

Utredningen föreslår att denna gräns höjs till 25 miljoner kronor. Det betyder att betydligt fler företag, särskilt mindre och medelstora, skulle kunna dra av alla sina räntekostnader utan att behöva göra den mer komplicerade EBITDA-beräkningen. Syftet är att minska administrativa kostnader och förenkla både för företag och Skatteverket.

Gemensam beräkning inom koncernen – beräkningsenhet

En stor nyhet i förslaget är att ränteavdragsutrymmet ska kunna beräknas gemensamt för en hel koncern (för de bolag som kan ge koncernbidrag sinsemellan).

Enligt dagens regler görs denna beräkning separat för varje enskilt bolag, vilket innebär att ränteintäkter i ett bolag inte kan kvittas mot räntekostnader i ett annat. Det kan leda till att ett bolag beskattas fullt ut för sina ränteintäkter medan ett systerbolag nekas avdrag för motsvarande räntekostnader.

Förslaget innebär att företag som ingår i en sådan intressegemenskap bildar en ”beräkningsenhet”, inom vilken man räknar fram ett gemensamt räntenetto och ett gemensamt avdragsutrymme. Detta minskar risken för både över- och underbeskattning inom en koncern.

Viktigt att känna till

• Varje bolag lämnar fortfarande egen deklaration och beskattas för sin vinst var för sig, men ränteavdraget samordnas inom beräkningsenheten.
• Företagen måste själva samordna ränteberäkningarna, vilket kräver planering och intern kommunikation.
• Handelsbolag och kommanditbolag ingår inte i beräkningsenheten.

Slopad tidsgräns för sparat räntenetto – evig rullning

En mycket välkommen förändring är att företag föreslås få obegränsad tid att utnyttja kvarstående negativa räntenetton. Idag får dessa bara sparas i sex år.

Förslaget innebär att denna gräns tas bort helt. Varje års negativa räntenetto fastställs i samband med att slutlig skatt beslutas och får därefter rullas vidare utan tidsgräns. Även befintliga sparade räntenetton från åren 2019–2025 ska omfattas.

Viktigt att känna till

En regel som inte ändras är att sparade negativa räntenetton faller bort helt vid ägarförändringar där någon får bestämmande inflytande över bolaget.

Så kan ditt företag förbereda sig

Förslagen är i dagsläget just förslag. Regeringen har lämnat över lagrådsremissen och anger att reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas för räkenskapsår som inleds efter 31 december 2025.

Som företagare kan du redan nu börja förbereda dig:

• Håll dig informerad – följ lagstiftningsprocessen noga.
• Analysera räntenivåerna – ligger ni under 25 mkr kan administrationen förenklas.
• Inventera sparade räntenetton – säkerställ att ni dokumenterat dem korrekt i deklarationerna.
• Överväg omprövning – i vissa fall kan ni rätta tidigare år och bygga upp ett kvarstående räntenetto som kan nyttjas framöver.
• Planera koncernvis – se över hur beräkningsenheten kan påverka era bolag.

Slutsats

Om förslagen blir verklighet väntar enklare och mer generösa ränteavdragsregler. Sverige skulle därmed närma sig andra EU-länder och skapa bättre konkurrensneutralitet.

Förberedelser redan idag kan innebära både minskad administration och förbättrat resultat efter skatt när reglerna träder i kraft 2026.

Vill du veta mer?

Revea hjälper gärna till med redovisning, revision, skattefrågor, lönehantering och ekonomisk rådgivning. Kontakta oss för att diskutera hur förslagen kan påverka just din verksamhet.

Bokföringsnämnden har ändrat K2 och K3 för räkenskapsår som börjar efter 31 december 2025. Fler företag måste nu använda K3, bland annat bostadsrättsföreningar, bolag med utländska filialer och de flesta fastighetsbolag. K2 har också fått nya regler, till exempel en höjd periodiseringsgräns på 7 000 kronor. För kalenderårsbolag gäller ändringarna årsredovisningen för 2026.

Uppdaterad 27 oktober 2026. BFN beslutade om ändringarna i juni 2025 och nu gäller de. Här går vi igenom vad som har ändrats, vilka bolag som berörs och vad du behöver göra före bokslutet. Vill du jämföra regelverken mer i detalj har vi en separat guide: K2 eller K3? Så väljer du rätt regelverk.

Fler företag måste använda K3

K2 (BFNAR 2016:10) är det förenklade regelverket för mindre företag. Tidigare kunde i princip alla mindre aktiebolag välja K2. Nu har BFN stängt regelverket för flera grupper.

De här företagen får inte använda K2, oavsett storlek:

• bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar
• företag som har eller under räkenskapsåret har haft en filial i utlandet
• företag med direkt innehav av kryptotillgångar
• företag som under året betalar för varor eller tjänster med aktierelaterade ersättningar, till exempel vissa optionsprogram
• företag som har gett ut konvertibla skuldinstrument eller liknande sammansatta instrument

Kryptoregeln gäller bara direkt innehav. Indirekt innehav, som kryptocertifikat, och enstaka betalningar med krypto räknas inte.

Två begränsningar till gäller företag där en eller flera byggnader normalt står för minst 75 procent av nettoomsättningen, och företag som normalt har en väsentlig uppskjuten skatteskuld. Den första träffar framför allt bolag som hyr ut bostäder, lokaler eller hotellrum. Den andra är vanlig i bolag där skattemässiga avskrivningar har gjorts snabbare än de bokföringsmässiga.

Med "normalt" menar BFN att villkoret är uppfyllt fler än enstaka år. Ett bolag som redan använder K2 och bara ett enskilt år hamnar över gränsen behöver alltså inte byta.

Undantag för de minsta bolagen

För de två sistnämnda begränsningarna finns ett undantag. Ett bolag som under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har överskridit högst ett av följande gränsvärden får fortsätta med K2:

• 3 anställda i genomsnitt
• 1,5 miljoner kronor i balansomslutning
• 3 miljoner kronor i nettoomsättning

Det är samma gränsvärden som avgör om ett aktiebolag måste ha revisor. Ett litet bolag som äger en enstaka hyresfastighet och ligger under gränserna kan alltså fortsätta med K2. Undantaget gäller däremot inte de absoluta begränsningarna ovan. En liten bostadsrättsförening måste byta till K3 oavsett storlek.

När gäller de nya reglerna?

Ändringarna gäller för räkenskapsår som börjar efter 31 december 2025.

• Kalenderår: räkenskapsåret 2026 är det första. Årsredovisningen som upprättas under våren 2027 ska alltså följa de nya reglerna.
• Brutet räkenskapsår: ett räkenskapsår som löper 1 juli 2025 till 30 juni 2026 följer de gamla reglerna. Ett räkenskapsår som börjar 1 maj 2026 är det första som omfattas.
• Nystartade bolag: har verksamheten startat efter 30 juni 2025 och det första räkenskapsåret är förlängt så att det slutar 31 december 2026 eller senare, gäller de nya reglerna redan från start.

Årsredovisningen för 2025 upprättas alltså fortfarande enligt de gamla reglerna.

Andra ändringar i K2

Även bolag som får fortsätta med K2 påverkas, eftersom BFN har gjort om en rad regler. De som oftast berör våra kunder är:

• Periodisering: inkomster och utgifter under 7 000 kronor behöver inte periodiseras. Tidigare var gränsen 5 000 kronor. Beloppet gäller varje enskild faktura eller avtal.
• Aktieägartillskott: ett tillskott måste vara utfäst senast på balansdagen för att redovisas det året. Möjligheten att ta med tillskott som utfästs efter årsskiftet har tagits bort.
• Rättelse av fel: ett väsentligt fel från tidigare år kan nu rättas genom att den ingående balansen räknas om, i stället för att rättelsen går över årets resultat. Det kräver en upplysning i not.
• Pågående uppdrag till fast pris: uppdrag med positivt saldo får inte längre kvittas mot uppdrag med negativt saldo.
• Hyra och leasing: prisjusteringar redovisas i den period de avser, inte när de regleras. Det gäller både hyresvärd och hyresgäst.
• Kapitalförsäkring: vid uttag redovisas den del som motsvarar värdeökningen som intäkt.
• Uppställningsformer: det finns en ny post för tomträtter, Färdiga varor och handelsvaror delas upp i två poster och Checkräkningskredit heter nu Kontokredit.

De nya värderingsreglerna gäller bara nya transaktioner och poster som värderas om vid varje balansdag. Jämförelsetalen behöver inte räknas om, men bristande jämförbarhet ska framgå av en not.

Ändringar i K3

K3 (BFNAR 2012:1) har fått färre men tekniskt viktiga ändringar:

• Aktierelaterade ersättningar: ersättning som ett annat koncernbolag betalar räknas nu också som aktierelaterad. Ger moderbolaget aktier till anställda i ett dotterbolag ska dotterbolaget redovisa det.
• Tilläggsköpeskilling: alla justeringar efter förvärvet redovisas i koncernens resultaträkning. Tidigare justerades goodwill i vissa fall.
• Rättelse av fel: mindre företag kan rätta väsentliga fel genom att räkna om den ingående balansen.

För bolag som tvingas gå över från K2 är det ändå lättnaderna för mindre företag som spelar störst roll. Ett mindre företag enligt årsredovisningslagen, alltså ett bolag som inte överskrider mer än ett av gränsvärdena 50 anställda, 40 miljoner kronor i balansomslutning och 80 miljoner kronor i nettoomsättning, behöver inte upprätta kassaflödesanalys i K3. Undantaget är bostadsrättsföreningar, som alltid ska ha kassaflödesanalys. Mindre koncerner behöver inte heller upprätta koncernredovisning, och kraven på tilläggsupplysningar är lägre än för större företag.

Vad betyder det i praktiken?

Bostadsrättsföreningar

Föreningen ska använda K3 och tillämpa komponentavskrivning. Byggnaden delas upp i delar som stomme, tak, fasad, stambyten och hissar, och varje del skrivs av över sin egen nyttjandeperiod. Det påverkar avskrivningarna och därmed föreningens redovisade resultat, något styrelsen behöver kunna förklara för medlemmarna. Har föreningen en underhållsplan ska den nämnas i förvaltningsberättelsen. Mer om detta finns i Bostadsrättsförening K3: nya redovisningskrav från 2026 och i vår genomgång av komponentindelning.

Fastighetsbolag

Ett bolag som lever på hyresintäkter och ligger över gränsvärdena för undantaget måste byta till K3. Det innebär komponentindelning av fastigheterna och beräkning av uppskjuten skatt, något som aldrig har behövts i K2. I en koncern kan det betyda att fastighetsdotterbolaget går över till K3 medan holdingbolaget stannar kvar i K2.

Bolag med utländsk filial

Filialens tillgångar, skulder och resultat ska redovisas enligt K3:s principer. Det ger fler noter och kräver ofta mer arbete med valutaomräkning och avstämning mot filialens lokala bokföring.

Krypto och aktierelaterade ersättningar

Det gäller färre bolag, men här är regelverket tydligt: ett direkt innehav av kryptotillgångar eller ett optionsprogram som betalning för tjänster räcker för att bolaget ska behöva använda K3.

Så går bytet till K3 till

Bytet görs från början av räkenskapsåret, och övergången styrs av kapitel 35 i K3. Huvudregeln är att balansräkningen räknas om som om bolaget alltid hade tillämpat K3, och skillnaderna förs mot eget kapital i ingångsbalansen. Kapitel 35 har både obligatoriska och frivilliga undantag, så alla poster behöver inte räknas om fullt ut.

För ett kalenderårsbolag som berörs gäller ingångsbalansen per 1 januari 2026. Den behöver vara klar innan bokslutet för 2026 börjar. Vår erfarenhet är att det går smidigast om underlagen tas fram under hösten, medan det fortfarande finns tid att leta fram gamla fakturor och avskrivningsunderlag.

Enskild firma: nya regler för årsbokslut från 2027

BFN har under 2026 också beslutat om motsvarande ändringar i reglerna för årsbokslut, som enskilda näringsidkare använder. Ändringarna liknar dem i K2, med samma periodiseringsgräns på 7 000 kronor och nya regler för rättelse av fel, hyra och leasing och uttag ur kapitalförsäkring. De gäller för räkenskapsår som börjar efter 31 december 2026, men får tillämpas redan i årsbokslutet för 2026.

Så förbereder du dig

Vanliga frågor

Gäller de nya reglerna redan för årsredovisningen 2025?

Nej. Ändringarna gäller räkenskapsår som börjar efter 31 december 2025. Ett kalenderårsbolag upprättar årsredovisningen för 2025 enligt de gamla reglerna och tillämpar de nya först för 2026.

Vi äger en hyresfastighet. Måste vi byta till K3?

Det beror på storleken. Står byggnader normalt för minst 75 procent av nettoomsättningen måste bolaget byta, såvida det inte har överskridit högst ett av gränsvärdena 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning under de två senaste räkenskapsåren.

Måste vi räkna om förra årets siffror?

Byter bolaget till K3 räknas balansräkningen om enligt kapitel 35, med vissa undantag. Stannar bolaget i K2 behöver jämförelsetalen inte räknas om på grund av de nya reglerna, men bristande jämförbarhet ska anges i en not.

Behöver en liten bostadsrättsförening upprätta kassaflödesanalys?

Ja. Mindre företag som använder K3 slipper normalt kassaflödesanalys, men bostadsrättsföreningar ska alltid ha en, oavsett storlek.

Vill du ha hjälp med övergången?

Revea är en SRF-auktoriserad redovisningsbyrå i Stockholm och tar fram årsredovisningar enligt både K2 och K3. Vi hjälper dig att avgöra om bolaget får fortsätta med K2 och planerar bytet till K3 när det behövs, med ingångsbalans, komponentindelning och uppskjuten skatt. Läs mer om hjälp med årsredovisning eller kontakta oss, ring 08-678 18 40 eller mejla info@revea.se.

Texten bygger på Bokföringsnämndens ändringar i BFNAR 2016:10 (K2) och BFNAR 2012:1 (K3) beslutade 16 juni 2025, BFN:s ändringar i reglerna för årsbokslut beslutade 2026 och årsredovisningslagen, per oktober 2026. Den är allmän information och ersätter inte rådgivning i ett enskilt fall.

Att besluta om extra utdelning – även kallad efterutdelning – innebär fler formella krav än vid ordinarie utdelning. Här går vi igenom vad det är, hur processen ser ut och vilka skatteregler som gäller.

Vad är en extra utdelning?

En extra utdelning är utdelning som beslutas på en bolagsstämma som inte är ordinarie årsstämma. Det kan göras när som helst under året, både före och efter årsstämman.

Så går processen till

För att besluta om extra utdelning behöver bolaget följa ett antal steg:

1. Styrelsen förbereder förslag till utdelning och övrig dokumentation.
2. Styrelsen beslutar att kalla till extra bolagsstämma.
3. Kallelse skickas till aktieägarna enligt bolagsordningen.
4. På stämman fattas beslut och protokoll upprättas.
5. Utdelningen registreras hos Bolagsverket.
6. Utbetalning sker.
7. Utdelningen bokförs.
8. Kontrolluppgift lämnas till Skatteverket.

Vilka handlingar krävs?

Styrelsen ska ta fram ett dokument ”förslag till vinstutdelning”. Det ska bland annat innehålla:

• utdelningsbelopp per aktie och totalt belopp,
• tidpunkt för utbetalning,
• tillgängligt fritt eget kapital,
• vilken egendom som delas ut (om det inte gäller kontanter),
• senaste årsredovisning (inklusive revisionsberättelse om bolaget har revisor),
• styrelsens yttrande enligt försiktighetsregeln (ABL 18:4),
• redogörelse för händelser av väsentlig betydelse efter senaste årsredovisning (ABL 18:6 p.3),
• revisorns yttrande över denna redogörelse (ABL 18:6 p.4).

Undantag kan gälla för vissa bilagor om bolaget saknar revisor och samtliga aktieägare samtycker.

Hur mycket kan delas ut?

Enligt beloppsspärren i aktiebolagslagen får du bara dela ut det som återstår av fritt eget kapital i den senaste fastställda årsredovisningen. Har flera extra utdelningar redan beslutats under året minskas det kvarvarande beloppet.

Utöver detta gäller försiktighetsregeln – utdelningen måste vara försvarlig med hänsyn till företagets kapitalbehov, risker, likviditet och ekonomiska ställning i övrigt.

Skatt på extra utdelning

Som ägare i ett fåmansbolag beskattas du enligt 3:12-reglerna:

• Utdelning inom gränsbeloppet: 20 %.
• Utdelning därutöver, upp till 90 inkomstbasbelopp: beskattas som tjänst (ca 32–57 %).
• Utdelning över detta: beskattas i kapital (30 %).

Det är alltså viktigt att planera utdelningen utifrån både bolagets ekonomi och din egen skattesituation.

Kallelse till extra stämma

Kallelsen ska innehålla tid och plats, dagordning, förslagens innehåll och information om aktieägarnas rätt att delta.

• Minsta kallelsetid i privata aktiebolag är två veckor, om inte bolagsordningen eller aktieägaravtal anger längre tid.
• Om samtliga aktieägare samtycker (SAS-principen) kan kallelsen hoppas över. Då dokumenteras det i protokollet.

Beslut kan även fattas utan möte, så kallad ”skrivbordsstämma” (per capsulam), om alla aktieägare skriver under protokollet.

Anmälan till Bolagsverket och Skatteverket

• Extra utdelning ska anmälas till Bolagsverket, digitalt eller via blankett 828. Protokoll behöver inte längre bifogas.
• Kontrolluppgift (KU31) ska lämnas till Skatteverket senast 31 januari året efter beslutet.

Ska extra utdelning granskas av revisor?

Om bolaget har en vald revisor gäller särskilda krav. Då måste styrelsen ta fram en redogörelse för händelser av väsentlig betydelse efter senaste årsredovisningen (ABL 18:6 p.3). Revisorn ska sedan lämna ett yttrande över redogörelsen (ABL 18:6 p.4). Utan revisorns yttrande kan bolagsstämman inte fatta ett giltigt beslut om extra utdelning.

Det innebär:

• Bolag med revisor – revisorns yttrande är alltid obligatoriskt, även om alla aktieägare är överens.
• Bolag utan revisor – om samtliga aktieägare samtycker kan styrelsens redogörelse hoppas över och beslut fattas ändå.

Vad är formlös utdelning?

Formlös utdelning är när pengar betalas ut som utdelning utan att korrekt dokumentation finns. Det är inte tillåtet och kan klassas som otillåtet lån. Rekommendationen är därför att alltid dokumentera beslutet i stämmoprotokoll och följa alla formella regler.

Sammanfattning

Extra utdelning är ett sätt att ta ut kapital ur bolaget mellan ordinarie stämmor. Men processen kräver korrekt dokumentation, anmälan till myndigheter och – om bolaget har revisor – alltid ett yttrande från revisorn.

Vill du veta hur reglerna påverkar just ditt bolag och hur du bäst planerar utdelningen? Kontakta gärna oss på Revea så hjälper vi dig med både planering och genomförande.

Från och med räkenskapsåret 2026 ska alla bostadsrättsföreningar tillämpa det mer avancerade regelverket K3 – vilket innebär att byggnader ska komponentindelas och skrivas av över varje komponents nyttjandeperiod. Nu har FAR tillsammans med sju ekonomiska förvaltare och tre revisionsbyråer tagit fram en vägledning som hjälper BRF:er att genomföra övergången på rätt sätt.

Varför behövs komponentindelning?

Enligt de uppdaterade reglerna från Bokföringsnämnden (BFN) räcker det inte längre att redovisa byggnaden som en enhet. I K3 ska byggnaden delas upp i komponenter som exempelvis stomme, tak, stammar, fasad och fönster – eftersom dessa har olika livslängd och därmed ska skrivas av separat.

Komponentindelningen gör det lättare att matcha framtida kostnader med rätt period och ger styrelsen bättre underlag för planering och analys.

Ny vägledning med bred förankring

FAR:s vägledning är framtagen i samarbete med:

• Förvaltare: HSB, Riksbyggen, SBC, Nabo, Bredablickgruppen, Simpleko, Fastighetsägarna
• Revisionsbyråer: Kungsbron Borevision, BoRevision i Sverige, LR Bostadsrättsrevision
  

Detta breddade samarbete ger vägledningen legitimitet och praktisk förankring – något som underlättar för styrelser, förvaltare och revisorer i övergången till K3.

Vad innehåller vägledningen?

Vägledningen ger praktiskt stöd inom:

• Metodval: bruttometoden och direkt infasning
• Samband med underhållsplanen
• Bedömning av nyttjandeperioder
• Tabeller med procentuella andelar för olika komponenter
• Tre konkreta exempel: byggnader med olika ålder och skick
• Hantering av särskilda situationer, t.ex. uppskrivna värden eller pågående komponentutbyten
  

Du hittar hela vägledningen här:
‍Komponentindelning i bostadsrättsförening – PDF (FAR)

Vår rekommendation

Om du arbetar med redovisning i en BRF – oavsett om du är styrelseledamot, ekonomisk förvaltare eller revisor – bör du sätta dig in i vägledningen redan nu. Det kommer att underlätta planering, anläggningsregister, och avskrivningar när övergången till K3 sker.

Vill du ha hjälp med övergången till K3, komponentindelning eller uppdatering av anläggningsregistret?
Hör av dig till oss på Revea – vi stöttar bostadsrättsföreningar med årsredovisning, bokföring, revision och rådgivning.

Att bilda ett holdingbolag är ett strategiskt grepp för många företagare. Det kan underlätta samarbeten, minska risk och skapa skattefördelar – men det är inte alltid rätt lösning. Här förklarar vi vad ett holdingbolag är, när det kan vara fördelaktigt och vad du bör tänka på innan du sätter igång.

Vad är ett holdingbolag?

Ett holdingbolag är ett aktiebolag som har som huvudsyfte att äga aktier eller andelar i andra bolag – vanligtvis ett eller flera verksamhetsbolag. Det driver sällan någon egen operativ verksamhet, utan fungerar istället som ett moderbolag i en koncernstruktur.

Syftet med att använda ett holdingbolag varierar. Vanliga skäl är att:

• underlätta ägarstruktur och samarbete,
• skydda vinster från operativa risker,
• sprida risk mellan olika verksamheter,
• möjliggöra koncernbidrag och resultatutjämning,
• optimera beskattning vid försäljning av verksamhet.
  

Vill du veta om ett holdingbolag är rätt för dig? Kontakta oss på Revea – vi hjälper dig att se över hela din företagsstruktur.

När är det smart att starta ett holdingbolag?

Du har fler än en verksamhet

Om du bedriver flera olika typer av verksamheter – till exempel konsultverksamhet och e-handel – kan det vara klokt att separera dem i olika dotterbolag under ett gemensamt holdingbolag. På så sätt begränsar du risken om en del skulle gå sämre, och får bättre kontroll över ekonomin i varje gren.

Du planerar att sälja ditt bolag

Ett vanligt skäl till att starta ett holdingbolag är att förbereda en framtida försäljning. Om ditt holdingbolag äger aktierna i verksamhetsbolaget kan försäljningen ofta ske skattefritt för holdingbolaget – under förutsättning att aktierna är så kallade näringsbetingade. Det är en skattemässig fördel jämfört med om du som privatperson säljer aktierna direkt.

Tips: Se till att holdingbolaget är registrerat och äger aktierna i god tid före försäljningen. Hör av dig till oss om du vill ha hjälp med planeringen.

Du vill skydda upparbetad vinst

Upparbetad vinst i ett verksamhetsbolag kan gå förlorad om bolaget drabbas av en konkurs. Genom att ta utdelning och flytta vinstmedel till ett holdingbolag skyddas kapitalet. Observera dock att utdelning bara kan ske av fritt eget kapital, och att verksamhetsbolaget måste ha tillräcklig likviditet.

Du samarbetar med andra delägare

Ett vanligt upplägg är att varje ägare har ett eget holdingbolag. Då kan utdelning från verksamhetsbolaget fördelas till respektive ägares holdingbolag, som sedan beslutar själv om hur vinsten ska användas – t.ex. till investeringar, pensionssparande eller lågbeskattad utdelning.

Hur startar man ett holdingbolag?

Ett holdingbolag startas som ett vanligt aktiebolag, antingen genom nyregistrering eller köp av ett lagerbolag. Det krävs ett aktiekapital på minst 25 000 kr. I bolagsordningen bör du ange att bolaget ska äga och förvalta aktier i andra företag.

Du kan även ombilda ett befintligt aktiebolag till ett holdingbolag genom att ändra bolagsordningen. I vissa fall kan det vara skattemässigt fördelaktigt – särskilt om det finns stort sparat utdelningsutrymme.

Vilka är fördelarna med ett holdingbolag?

Här är några av de viktigaste skälen till att företagare väljer att arbeta genom ett holdingbolag:

• Skatteplanering: Möjlighet till skattefri försäljning av dotterbolag, samt lågbeskattad utdelning enligt 3:12-reglerna.
• Kapitalskydd: Flytta upp vinster från operativt bolag för att skydda dem från risk.
• Resultatutjämning: Genom koncernbidrag kan vinster i ett bolag kvittas mot förluster i ett annat.
• Samarbetsstruktur: Flera delägare kan ha separata holdingbolag men ett gemensamt verksamhetsbolag.
• Möjlighet till koncernlån: Under vissa villkor får dotterbolagen låna pengar av varandra, vilket inte är tillåtet om de ägs direkt av samma privatperson.
  

Behöver du hjälp att bedöma möjligheterna i just din situation? Vi på Revea är experter på koncernstrukturer och skatterådgivning.

Finns det några nackdelar?

Ja, ett holdingbolag innebär också viss administration och kostnader. Du får ett bolag till att hantera – med egen bokföring, deklaration och årsredovisning. I vissa fall kan det dessutom uppstå krav på koncernredovisning.

Ett annat exempel gäller 3:12-reglerna: om du vill tillgodoräkna dig löneunderlaget i ett verksamhetsbolag måste holdingbolaget äga minst 50 % av rösterna. Det kan bli ett hinder om ni är flera ägare med lika stora andelar och separata holdingbolag.

Vanliga frågor om holdingbolag

Är ett holdingbolag samma sak som ett aktiebolag?
‍Ja, det är ett vanligt aktiebolag där verksamheten består av att äga andra bolag.

Kan jag ta ut lön från mitt holdingbolag?
‍Ja, om holdingbolaget är registrerat som arbetsgivare. Men i många fall tas lön endast ut från verksamhetsbolaget.

Kan mitt holdingbolag fakturera tjänster?
‍Ja, men då bör det stå i verksamhetsbeskrivningen. Tänk på att moms och skatteplanering kan påverkas.

Kan jag ha en förmånsbil i ett holdingbolag?
‍Ja, men då bör du även ta ut lön därifrån – annars blir det svårt att hantera förmånen skattemässigt.

Kan jag ha kvalificerade eller okvalificerade andelar i holdingbolaget?
‍Det beror på om du är verksam i koncernen. Det påverkar vilken beskattning som gäller för utdelning.

Sammanfattning: Är ett holdingbolag rätt för dig?

Att bilda ett holdingbolag kan vara ett smart val för dig som:

• planerar att sälja din verksamhet,
• vill minska risken i din företagsstruktur,
• har behov av bättre skatteplanering,
• samarbetar med andra entreprenörer,
• vill bygga långsiktig förmögenhet.
  

Men det kräver planering och förståelse för reglerna. Vi på Revea hjälper dig gärna att göra rätt från början – både med bolagsstruktur, skatteupplägg och löpande redovisning.

Hör av dig till oss om du har frågor kring holdingbolag, koncernstruktur eller skatteplanering.

Det pågår just nu en översyn av 3:12-reglerna – det vill säga de skatteregler som styr hur utdelning och kapitalvinst beskattas för dig som är aktiv ägare i ett fåmansföretag. Förslagen som nu ligger på bordet kan innebära stora förändringar med syftet att förenkla regelverket och göra det mer rättvist.

Men vad är det egentligen som föreslås – och vad kan det komma att innebära för dig?

En enda beräkningsregel för gränsbeloppet

En av de mest centrala förändringarna är att de nuvarande två metoderna för att räkna fram gränsbeloppet – förenklingsregeln och huvudregeln – ska ersättas med en gemensam beräkningsmodell. Det föreslås också att grundbeloppet höjs till fyra inkomstbasbelopp, vilket motsvarar ca 305 000 kronor (2024). Det innebär ett ökat utrymme för många ägare att ta utdelning till 20 procents skatt.

Förenklade regler kring löneunderlag och ägarandel

I dagens regelverk måste du som ägare ha minst fyra procent av aktierna för att få använda det lönebaserade utdelningsutrymmet. Det kravet föreslås nu tas bort. Dessutom tas löneuttagskravet bort – istället införs ett generellt avdrag på 609 600 kr per delägare innan löneunderlaget får räknas.

Det innebär förenkling, men också att vissa ägare kan få lägre utdelningsutrymme än tidigare.

Fler förenklingar – och kortare karenstid

Förslaget innehåller även flera andra förbättringar:

• Syskon tas bort från närståendekretsen, vilket minskar risken att 3:12-regler ”smittar” mellan olika ägare.
• Ett gemensamt takbelopp för utdelningar och kapitalvinster föreslås: 90 inkomstbasbelopp (ca 6,9 miljoner kr).
• Karenstiden för vilande bolag kortas från fem till fyra år.
• Utomståenderegeln föreslås lagfäst, istället för att bygga på rättspraxis.
• Automatisering av gränsbeloppsberäkning nämns som en möjlig framtida förbättring.

Sammanfattning av de förslagna förändringarna

Föreslagna ändringar av 3:12-reglerna fr o m den 1 januari 2026 (lagrådsremiss 2025-05-22)

Vad innebär det i praktiken?

För många företagare – särskilt de som idag använder förenklingsregeln – innebär förslaget ett utökat utrymme för utdelning. Det blir även lättare att planera generationsskiften, eftersom syskon inte längre räknas som närstående.

Samtidigt finns vissa nackdelar för dig som haft stor nytta av det lönebaserade utrymmet – eftersom avdraget på drygt 600 000 kr per delägare kan minska det totala utdelningsutrymmet.

Vad händer nu?

Förslaget kommer nu att skickas ut på remiss, och därefter behandlas i Finansdepartementet. Tanken är att nya regler ska börja gälla från beskattningsår som startar 1 januari 2026. Men exakt hur reglerna kommer att se ut när allt är färdigförhandlat vet vi ännu inte.

Vår rekommendation

Det är för tidigt att agera – men det är klokt att förstå hur förslaget ser ut och vad det kan betyda för dig. Särskilt om du planerar utdelning, generationsskifte eller försäljning av bolaget inom några år.

Vill du ha hjälp att gå igenom hur förslaget kan påverka dig?

Hör av dig till oss på Revea – vi hjälper dig att analysera, planera och fatta rätt beslut i god tid.

Kontakta oss

Sommaren innebär inte bara semester och ledighet – utan också att flera nya lagar och regler träder i kraft vid halvårsskiftet. Från och med den 1 juli 2025 ser vi flera förändringar som kan påverka företagare, redovisningskonsulter och arbetsgivare. Här går vi igenom några av de viktigaste nyheterna att känna till.

Gårdsförsäljning av alkohol blir tillåten i begränsad form

En efterlängtad lagändring innebär att gårdsförsäljning av alkohol får ske direkt på plats hos småskaliga producenter, i samband med till exempel guidningar eller provningar. Reglerna gäller på försök under sex år och trädde redan i kraft den 1 juni 2025.
Läs mer hos Sveriges riksdag.

Skattereduktion för solceller sänks

För dig eller dina kunder som funderar på att installera solceller blir stödet mindre generöst. Från 1 juli 2025 sänks skattereduktionen från 20 % till 15 % av kostnaden för installationen, inklusive moms.
Läs mer hos Skatteverket.

Digital tillgänglighet skärps

Ett annat område där nya regler införs är digital tillgänglighet. Företag med fler än 10 anställda eller en omsättning över 2 miljoner euro måste nu säkerställa att deras digitala tjänster – såsom appar och webbplatser – är tillgängliga för alla, även personer med funktionsnedsättning. Reglerna omfattar bland annat textbeskrivningar, kontraster och QR-koder och börjar gälla den 28 juni 2025.
Läs mer hos Internetstiftelsen.

Flygskatten tas bort

En annan nyhet är att lagen om flygskatt avskaffas helt från den 1 juli 2025. Det innebär att flygresor inte längre belastas med särskild flygskatt, vilket kan påverka både privatpersoner och företag som reser mycket i tjänsten.
Läs mer hos Skatteverket.

Lägre alkoholskatt för småbryggerier

Små oberoende bryggerier får en reducerad alkoholskatt för öl upp till en produktionsvolym om tre miljoner liter per år. Ändringen är tänkt att stärka mindre aktörer och öka konkurrensen på ölmarknaden.
Läs mer hos Skatteverket.

Energiskatten på drivmedel sänks

Energiskatten på bensin sänks med 32 öre per liter, och på diesel med 320 kronor per kubikmeter. Även alkylatbensin får en sänkt skatt med 18 öre per liter. För lågbeskattad olja justeras koldioxidskatten ner med ytterligare 320 kronor per kubikmeter. Detta gäller från 1 juli 2025 och berör såväl privatpersoner som företag inom transportsektorn.
Läs mer hos Skatteverket.

SINK-skatten förtydligas

För personer som arbetar utomlands åt svenska arbetsgivare blir reglerna om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) tydligare. I korthet gäller att arbete utomlands under högst 50 % av arbetstiden kan omfattas av SINK-skatt, så länge arbetsgivaren är svensk. Lagändringen gäller från och med arbete utfört efter 30 juni 2025.
Läs mer hos Skatteverket.

Övriga förändringar

Här är några fler regler som är bra att känna till:

• Nya byggregler – Boverket inför nya föreskrifter som gäller från 1 juli 2025.
• Upphandlingslagarna – ändras så att brott mot EU-regler kan överprövas och ge skadestånd.
• Valutaväxling – tillståndsplikt införs istället för registrering för valutaväxling och e-pengar från 1 juli 2025 (vissa regler först 2026).
• Klimatbonus – systemet för klimatbonus för bilar upphör från halvårsskiftet.
• Myndigheters ansvar – skärpta krav på antikorruptionsarbete i statliga myndigheter från 1 juli 2025.
  

Läs mer hos Upphandlingsmyndigheten och Transportstyrelsen.

Vad händer framåt?

Under våren har flera nya skatteförslag varit ute på remiss inför höstens budgetproposition för 2026, bland annat förslag om sänkt bolagsskatt och skattereduktioner för gåvor från företag. Flera förslag bearbetas nu efter synpunkter från Lagrådet, och vi får mer klarhet först när budgeten presenteras i september.

Behöver du hjälp med att förstå hur de nya reglerna påverkar din verksamhet? Eller vill du diskutera skatteplanering och ekonomisk rådgivning inför hösten?

Kontakta oss på Revea – vi hjälper dig med allt från löpande redovisning och lönehantering till revision och strategisk rådgivning.

Att ta in en ny delägare i ett aktiebolag kan vara ett smart sätt att både behålla nyckelpersoner och utveckla verksamheten. Men det är också ett område där det är lätt att göra misstag som kan få långtgående konsekvenser – särskilt om det är en anställd som erbjuds delägarskap.

I det här inlägget går vi igenom vad du som företagare bör tänka på för att undvika fallgropar och skapa en trygg och hållbar lösning för alla inblandade.

Välj delägare med omsorg

Att vara delägare i ett fåmansbolag är ofta mer än ett ägande – det är ett nära samarbete. Därför är det viktigt att vara noggrann med vem du tar in som delägare. Delade värderingar och långsiktiga mål är minst lika viktiga som kompetens och erfarenhet.

För att undvika framtida konflikter är det klokt att redan från början reglera samarbetet i ett aktieägaravtal.

Skriv aktieägaravtal – inte bara bolagsordning

Ett aktieägaravtal styr relationen mellan delägarna och kan bland annat reglera:

• Verksamhetens inriktning
• Vad som händer om någon vill lämna företaget
• Roller och ansvarsfördelning
• Äktenskapsförord och enskild egendom
• Hembudsklausul och förköpsrätt
  

Till skillnad från bolagsordningen (som är offentlig och gäller alla aktieägare) är aktieägaravtalet privat och kan utformas fritt mellan parterna.

Tre sätt att ta in delägare

Det finns olika sätt att ta in en ny delägare i ett aktiebolag:

1. Nyemission

Företaget ger ut nya aktier som den nya delägaren köper. Det ökar bolagets kapital men innebär att befintliga ägare får en mindre andel av kakan – så kallad utspädning.

2. Köp av befintliga aktier

Den nya delägaren köper aktier av en befintlig ägare. Då krävs det att eventuella förköps- eller hembudsklausuler följs, samt att köpet dokumenteras i ett aktieöverlåtelseavtal.

3. Optioner

Vill du att någon ska bli delägare först i framtiden? Då kan du erbjuda optioner – rätten att i ett senare skede köpa aktier till ett bestämt pris. Det är vanligt vid personalincitament och kräver noggrann hantering för att undvika förmånsbeskattning.

Undvik förmånsbeskattning

Om en anställd får köpa aktier till ett pris under marknadsvärdet uppstår en skattepliktig förmån. Det kan bli kostsamt, både i form av tjänstebeskattning och sociala avgifter.

Lösningen? Gör en företagsvärdering för att fastställa marknadsvärdet innan aktierna överlåts. Det ger trygghet för alla parter.

Att tänka på innan du blir delägare

För dig som erbjuds delägarskap är det viktigt att förstå vad det innebär. Några saker att tänka på:

• Låst kapital – onoterade aktier är svåra att sälja vidare
• Avkastning – hänger ofta på bolagets vinst och utdelningsstrategi
• Lön och utdelning – vissa bolag prioriterar låg lön och hög utdelning
• Deklaration – du behöver lämna in K10-blankett varje år
  

Ta hjälp – det lönar sig

Delägarskap i ett aktiebolag är ett stort beslut, oavsett om du är den som släpper in någon eller själv kliver in. Med rätt rådgivning på plats blir processen både tryggare och mer lönsam på sikt.

Hör gärna av dig till oss på Revea – vi hjälper dig med:

• Bedömning av lämpligt upplägg
• Upprättande av avtal
• Företagsvärdering
• Skatteberäkningar och aktiestruktur
  

Vi finns här om du har frågor om delägarskap, ägarförändringar eller hur du på bästa sätt planerar för företagets framtid.

Att välja elbil som förmånsbil har blivit allt vanligare bland både företagare och anställda – och det är inte svårt att förstå varför. Låga förmånsvärden, lägre driftkostnader och miljövinster gör elbilen till ett attraktivt val, särskilt under nuvarande skatteregler. Här går vi igenom vad som gäller 2025 – och vad du bör tänka på.

Därför är elbilar skattemässigt gynnsamma

Från och med 1 juli 2022 infördes ett schablonavdrag som gör att förmånsvärdet för elbilar beräknas på ett lägre pris än bilens faktiska nybilspris:

• Avdrag: 350 000 kr från nybilspriset
• Maximalt avdrag: 50 procent av bilens nypris
  

Exempel: En elbil med nypris 500 000 kr får ett förmånsvärde som om den kostade 250 000 kr. Det ger en väsentligt lägre skattebelastning jämfört med en bensinbil i samma prisklass.

Förmånsvärde för elbilar 2025

Elbilar får, utöver nybilsprisavdraget, ofta 0 kr i fordonsskatt och har låga driftkostnader. Förmånsvärdet 2025 beräknas enligt samma schablon som för övriga bilar:

• 0,29 × prisbasbelopp (17 052 kr år 2025)
• Räntebaserat belopp: 2,372 procent av nybilspris efter avdrag
• 13 procent av nybilspris efter avdrag
• Fordonsskatt (för elbilar ofta 0 kr)
  

Resultatet blir att en elbil som kostar 500 000 kr kan få ett förmånsvärde som om den bara kostade 250 000 kr – vilket ger ett rejält skattegap mot fossildrivna bilar.

Fördelar med elbil som förmånsbil

• Lägre förmånsvärde och därmed lägre skatt
• Ingen eller mycket låg fordonsskatt
• Billigare driftkostnad per mil
• Positiv miljöprofil för företaget
• Starkt andrahandsvärde för många elbilsmodeller
  

Att tänka på

• Säkerställ att laddmöjligheter finns hemma eller på kontoret
• Håll körjournal om du vill nyttja 3 000-milsregeln
• Om företaget betalar el för privat körning uppstår en separat bränsleförmån
• Klimatbonusen är borttagen sedan 2022 – det påverkar inköpskostnaden men inte förmånsberäkningen
  

När passar elbil bäst?

Elbil som förmånsbil passar särskilt bra för dig som:

• Kör både i tjänsten och privat
• Vill ha en nyare bil utan att ta hela kostnaden privat
• Prioriterar hållbarhet och ekonomisk effektivitet
• Har tillgång till laddning
  

Sammanfattning

Att välja elbil som förmånsbil 2025 innebär ofta lägre skatt, lägre driftkostnad och högre klimatnytta. Det är ett upplägg som kan vara mycket fördelaktigt både för företaget och dig som förare.

Vill du räkna på vad en elbil som förmånsbil skulle innebära för ditt företag?

Kontakta gärna oss på Revea – vi hjälper dig med jämförelser, skatteberäkning och rätt upplägg.

Bokföringsnämnden (BFN) har nu beslutat om ändrade tillämpningsregler för K2 Årsredovisning (BFNAR 2016:10) och K3 Årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1). För många mindre företag innebär det att de inte längre får använda K2 – utan måste gå över till K3 redan från räkenskapsåret 2026.

För vissa företag gäller dessutom de nya reglerna redan från start, om verksamheten påbörjas efter 30 juni 2025.

Varför ändras reglerna?

Syftet med förändringen är att tydligare avgränsa K2 till mindre företag med enklare förhållanden. BFN har konstaterat att många bolag tillämpar K2 trots att verksamheten är för komplex för regelverket. Därför skärps kraven.

Vem måste gå över till K3?

Det finns två huvudkategorier av företag som inte längre får tillämpa K2, även om de är små enligt årsredovisningslagen.

1. Små företag med särskilda omständigheter

Dessa företag måste använda K3, oavsett storlek:

• Bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar
• Företag med filialer i utlandet
• Företag med direkta innehav av kryptotillgångar (indirekta innehav som certifikat omfattas inte)
• Företag som ger aktierelaterad ersättning, t.ex. personaloptioner
• Företag som emitterat skuldebrev kopplade till egetkapitalinstrument

2. Små företag med viss verksamhet eller balanspost

Företag som uppfyller något av följande måste använda K3, om de inte omfattas av lättnadsregeln:

• Fastighetsverksamhet där minst 75 % av omsättningen kommer från uthyrning (bostäder, lokaler, hotell)
• Väsentliga uppskjutna skatteskulder i balansräkningen
  

Lättnadsregeln innebär att företag som inte överskridit mer än ett av nedanstående tre gränsvärden under två räkenskapsår får fortsätta använda K2:

‍

När börjar reglerna gälla?

De nya reglerna gäller för räkenskapsår som börjar 1 januari 2026 eller senare.

Men om ett företag startas efter 30 juni 2025, gäller reglerna från första räkenskapsåret – om det avslutas den 31 december 2026 eller senare.

Vad innebär det att gå från K2 till K3?

Att byta från K2 till K3 är inte en enkel uppdatering – det är en strukturell förändring i hur redovisningen fungerar. Bland annat krävs:

• Komponentuppdelning av tillgångar, särskilt fastigheter
• Annan hantering av uppskjuten skatt
• Ökad dokumentation och redovisning av värderingsprinciper och avskrivningar
  

För fastighetsbolag och föreningar kan det kräva omfattande omarbetning av underhållsplaner, investeringshistorik och nyttjandeperioder.

Så kan vi på Revea hjälpa dig

Vi har lång erfarenhet av att hjälpa företag genom övergångar mellan K-regelverk. Vi kan bland annat stötta dig med:

• Översyn av redovisningsprinciper
• Komponentuppdelning av fastigheter
• Hantering av uppskjuten skatt
• Bedömning av om ditt företag omfattas av nya regler
  

Vill du veta om ditt företag berörs av de nya reglerna – och vad ni i så fall behöver förbereda?

Kontakta oss så tar vi ett förutsättningslöst samtal.

När ett företag gör inköp åt någon annan uppstår ofta frågan hur momsen ska hanteras. Är det ett vanligt utlägg, en vidarefakturering eller en intern kostnadskomponent? Skillnaden är inte bara språklig – det avgör hur fakturan ska bokföras, om moms ska läggas på och vilken momssats som gäller.

Här reder vi ut gränsdragningen mellan de tre vanligaste varianterna:

• Kostnadskomponenter
• Vidarefakturering
• Momsmässiga utlägg
  

1. Kostnadskomponenter – en del av ditt eget erbjudande

När du gör inköp som krävs för att leverera din egen tjänst eller produkt, betraktas det som en kostnadskomponent. Det är alltså en utgift som hänger ihop med din försäljning och som bakas in i det pris du tar ut av kunden.

Exempel:
En konsult reser till kund för ett uppdrag. Taxi, hotell och måltider bokförs som kostnader i den egna verksamheten. Även om dessa poster specificeras på fakturan till kund, är det konsulttjänsten som säljs – och därmed gäller den momssats som hör till tjänsten, normalt 25 procent.

Det är viktigt att förstå att man inte säljer exempelvis en hotellnatt (med 12 procent moms), utan en konsultinsats. Om konsultverksamheten är momspliktig får företaget dra av ingående moms på kvittona.

I branscher där försäljningen är undantagen från moms, till exempel vård, utbildning eller ideell sektor, försvinner ofta avdragsrätten – även för dessa kostnadskomponenter.

2. Vidarefakturering – inköp för någon annans räkning

Vidarefakturering uppstår när ett företag köper in något åt någon annan, i eget namn men för annans behov. Det kan exempelvis vara inom en koncern eller mellan projektpartners.

Exempel:
Ett moderbolag köper in en systemlicens för hela koncernen och skickar sedan ut fakturor till dotterbolagen för deras andel. Här betraktas moderbolaget som säljare av en tjänst – och moms ska läggas på vid faktureringen.

Momssatsen ska i normalfallet följa det som köptes in. Men det finns undantag, till exempel vid vidarefakturering mellan parter som har olika momshantering eller där särskilda regler gäller för den typ av vara eller tjänst.

Viktigt: För att du ska få lyfta den ingående momsen från leverantören krävs att du själv vidarefakturerar med moms.

3. Momsmässiga utlägg – inköp i någon annans namn

Det här är den tydligaste formen av utlägg – men också den som ställer störst krav på dokumentation. Ett momsmässigt utlägg innebär att du betalar en kostnad för någon annans räkning, där den andra parten står som köpare på leverantörsfakturan.

Förutsättningar:

• Det ska framgå av avtalet att slutkunden är köpare
• Fakturan från leverantören måste vara ställd direkt till kunden
  

När du sedan skickar en faktura till kunden för att få tillbaka pengarna får du inte lägga på moms – du ska bara vidaredebitera beloppet som det är. Samtidigt har du ingen rätt att dra av ingående moms, eftersom du inte är köpare.

Exempel:
En advokat betalar en avgift till domstolen för klientens räkning. Om kvittot är ställt till klienten är det ett momsmässigt utlägg – och då vidaredebiteras exakt belopp, utan moms.

Risk att bli beskattningsbar person

Om du ofta hanterar vidarefakturering i en verksamhet som normalt inte är momspliktig kan du behöva momsregistrera dig. Det gäller exempelvis organisationer som samordnar inköp åt flera föreningar eller ett moderbolag som regelbundet vidarefakturerar kostnader inom koncernen.

Så snart momspliktig försäljning sker, även om det rör sig om interna transaktioner, kan du bli skyldig att redovisa och betala moms.

Gränsvärde för momspliktig omsättning

Det finns ett tröskelvärde på 120 000 kronor per år för momspliktig omsättning. Om du ligger under detta belopp kan du i vissa fall undantas från skyldigheten att momsregistrera dig.

Observera dock att viss momsfri verksamhet (till exempel lokaluthyrning) ändå ska räknas med i omsättningen. Det innebär att skyldighet att registrera sig kan uppstå även om de momspliktiga delarna är små.

Så håller du koll

Vill du slippa fundera över vad som gäller i just ditt fall?

Hör av dig till oss på Revea – vi hjälper dig att hantera moms, fakturor och vidaredebiteringar på rätt sätt.

Kontakta oss

Regeringen har nu presenterat sin lagrådsremiss med förslag på förändringar i de så kallade 3:12-reglerna – skattereglerna som styr hur utdelningar och kapitalvinster beskattas för ägare i fåmansföretag. Förslaget innebär flera förenklingar, sänkt skatt för många och vissa justeringar som kan påverka planeringen framåt för entreprenörer och delägare i ägarledda bolag.

Vi sammanfattar de viktigaste punkterna – och vad som händer härnäst.

En gemensam beräkningsregel ersätter dagens två

Dagens två alternativ för att beräkna det så kallade gränsbeloppet – huvudregeln och förenklingsregeln – föreslås slås samman till ett enda beräkningssätt. Målet är att förenkla både för företagare och för Skatteverket.

I stället införs ett grundbelopp som motsvarar fyra inkomstbasbelopp (322 400 kr för 2025), vilket fördelas mellan ägarna utifrån deras andel i bolaget. Äger du flera fåmansföretag ska grundbeloppet fördelas proportionellt mellan bolagen.

Alla delägare kan använda löneunderlag

Ett tydligt steg mot förenkling är att kravet på ägarandel (fyraprocentspärren) och löneuttag för att få räkna lönebaserat utdelningsutrymme tas bort. Det innebär att alla delägare, oavsett ägarandel, får räkna på löneunderlag i bolaget och dess dotterbolag.

Men det införs samtidigt ett löneavdrag – åtta inkomstbasbelopp (644 800 kr) per delägare – vilket minskar det lönebaserade utrymmet. För delägare i mindre bolag med låga löner kan det slå hårt, trots det förenklade regelverket.

Uppräkningen av sparat utdelningsutrymme försvinner

En annan förändring är att den årliga räntan på sparade utdelningsutrymmen tas bort. I dag räknas dessa upp med statslåneräntan + 9 procentenheter. Denna uppräkning tas nu bort helt – vilket kan påverka dig som planerat att använda äldre sparat utrymme, t.ex. i samband med ett ägarskifte.

Det går fortfarande att spara utrymmen över tid, men de kommer inte längre växa av sig själva.

Kortare karenstid – enklare vid ägarskiften

Karenstiden för att komma ur 3:12-systemet föreslås kortas från fem till fyra år. Det gäller exempelvis om du säljer bolaget och därefter vill kunna ta ut kapital med lägre beskattning utan att andelarna betraktas som kvalificerade.

Detta kan underlätta generationsskiften och andra typer av ägarförändringar i mindre bolag.

Vad gäller för dig – och när?

Förändringarna föreslås börja gälla från och med den 1 januari 2026. Nästa steg är att regeringen lämnar in en proposition till riksdagen, vilket väntas ske i samband med budgetpropositionen under hösten 2025.

Så påverkas du som företagare

Behöver du se över din utdelningsstrategi?

Regeringens förslag innebär att många delägare behöver tänka nytt kring utdelning, löneuttag och framtida ägarförändringar. De nya reglerna är enklare – men inte nödvändigtvis mer förmånliga för alla.

Vill du veta hur just du påverkas? Kontakta oss på Revea så hjälper vi dig att planera smart – oavsett om du driver ett fåmansbolag själv eller är delägare i flera.

Kontakta oss för rådgivning

Att planera för en framtida försäljning av bolaget – helt eller delvis – är en viktig strategisk fråga för många företagare. Genom att sätta upp en exitplan i god tid kan du maximera värdet på ditt bolag och samtidigt förbereda dig på skattemässiga konsekvenser. Här får du en översikt av vad en exitplanering innebär och vilka frågor du bör fundera på.

Planera tidigt – minst tre år i förväg

Det viktigaste rådet i exitplanering är att börja i tid. Helst tre år innan du planerar att lämna verksamheten. En väl genomförd plan ger dig bättre förutsättningar att strukturera verksamheten, säkra skatteoptimering och förbereda dokumentation.

Vad är exitplanering?

Exitplanering handlar om att förbereda bolaget inför en försäljning. Det kan handla om att göra bolagets vinst och kassaflöde mindre beroende av dig som person, öka bolagets attraktionskraft för köpare, och tydliggöra bolagets struktur.

I vissa fall vill en köpare att ägaren stannar kvar under en övergångsperiod. Det är viktigt att överväga detta i god tid.

Företagsvärdering – grunden för förhandling

En företagsvärdering ger dig ett uppskattat marknadsvärde som kan fungera som förhandlingsunderlag. Det finns flera metoder att välja på, exempelvis:

• Substansvärdering
• Avkastningsvärdering
• Kassaflödesvärdering
• Marknadsvärdering

Värderingen är alltid en uppskattning. Det verkliga priset avgörs av vad en köpare är villig att betala.

Förbered inför due diligence

En köpare kommer sannolikt att genomföra en due diligence. Då behöver du ha ordning på:

• Avtal: kund-, licens- och anställningsavtal
• Redovisning: bokslut, deklarationer och stämmoprotokoll
• Eventuella tvister: bör vara lösta och dokumenterade

Genom att förbereda i god tid minskar du risken för frågetecken under försäljningsprocessen.

Skatteplanering: utdelningsutrymme, trädabolag och holding

Vid en försäljning är skattefrågorna avgörande. Om du är fåmansföretagare är det klokt att:

• Se över utdelningsutrymmet enligt 3:12-reglerna
• Överväga att lägga bolaget i träda (trädabolag)
• Överväga att sälja via holdingbolag

Holdingbolag

Genom att äga bolaget via ett holdingbolag kan du sälja dotterbolaget skattefritt. Vinsten stannar i holdingbolaget och kan delas ut med lägre beskattning över tid. Det är viktigt att strukturera ägandet i god tid.

Trädabolag

Trädabolag innebär att du låter aktiebolaget ligga vilande i fem kalenderår för att få dina aktier klassificerade som okvalificerade. Det innebär en mycket lägre skattesats vid försäljning. Reglerna är komplexa och förändras ofta, så det är viktigt att ta hjälp av en rådgivare.

Generationsskifte och delägarförsäljning

Om planen är att lämna över till nästa generation, behöver det förankras i god tid. Det kan ta år att säkerställa kompetens och ledarskap hos den som ska ta över.

Du kan även välja att bara sälja delar av ditt innehav och stanna kvar som delägare.

Sammanfattning

Exitplanering handlar om att skapa valfrihet, kontroll och trygghet inför en försäljning av bolaget. Med god förberedelse kan du undvika onödiga skatteutfall och samtidigt maximera bolagets värde.

Kontakta gärna oss på Revea för att diskutera din exitstrategi. Vi hjälper dig hela vägen från plan till genomförd affär.

Att ha bil via företaget kan vara både smidigt och skattemässigt fördelaktigt – men det gäller att ha koll på reglerna. För dig som är företagare, anställd eller rådgivare är det viktigt att förstå skillnaden mellan förmånsbil, tjänstebil och privat bil i tjänsten. Här går vi igenom vad som gäller 2025.

Vad är en förmånsbil?

En förmånsbil är en bil som ägs eller leasas av företaget, men som också får användas privat. Den privata användningen räknas som en skattepliktig förmån – bilförmån – som läggs på din lön och beskattas.

Privatkörningen får inte vara mer än 10 tillfällen och 100 mil per år – annars uppstår bilförmån. Används bilen enbart i tjänsten? Då är det en tjänstebil, vilket inte leder till förmånsbeskattning.

Så räknas bilförmånen 2025

Förmånsvärdet beräknas enligt en schablon som består av:

• Fast del: 0,29 × prisbasbeloppet (år 2025: 17 052 kr)
• Räntebaserad del: 2,372 % av nybilspriset
• Prisdel: 13 % av nybilspriset
• Fordonsskatt: särskilt relevant för bilar med hög malus
  

Exempel: En bensinbil med nybilspris 400 000 kr och årlig fordonsskatt 2 000 kr får ett förmånsvärde på ca 80 540 kr/år, dvs ca 6 700 kr/mån. Med 50 % marginalskatt blir det 3 350 kr/mån i faktisk skatt för dig som förare.

Miljöbilar får lägre förmånsvärde

För nya miljöbilar (tagna i trafik efter 1 juli 2022) ges avdrag på nybilspriset:

• 350 000 kr för el- och vätgasbilar
• 140 000 kr för laddhybrider
• Max 50 % av bilens nypris
  

Detta gör att elbilar ofta får betydligt lägre förmånsvärde än fossildrivna bilar – ett skäl till att många företagare väljer elbil som förmånsbil.

Förmånsbil i aktiebolag och enskild firma – vad skiljer?

I enskild firma kan du välja att äga bilen privat och istället ta milavdrag på 25 kr/mil – ett ofta enklare och mer fördelaktigt alternativ om du kör mycket privat.

Alternativen i korthet

• Förmånsbil: Passar dig som vill ha en ny bil via företaget och kör både privat och i tjänsten. Smidig hantering, men skattepliktig.
• Tjänstebil: Bara för tjänstekörning. Ingen beskattning – men du får inte använda bilen privat.
• Privat bil i tjänsten: Du äger bilen, företaget betalar milersättning. Inget krångel med bilförmån, men du står för alla bilkostnader själv.
  

Tips till dig som överväger förmånsbil

• Jämför kostnaderna – räkna både på skatt, arbetsgivaravgifter och leasingkostnad
• Håll körjournal – särskilt viktigt om du vill undvika bilförmån eller nyttja 3 000-milsregeln (25 % nedsättning)
• Tänk miljösmart – elbilar ger ofta lägre skatt
• Fundera på bränslet – om företaget betalar för privatkörningens bränsle tillkommer en separat beskattning
  

Sammanfattning

Förmånsbil är ett populärt och ofta skattemässigt fördelaktigt alternativ – särskilt för elbilar. Men det finns flera faktorer att ta hänsyn till: körmönster, företagsform, bilens pris och hur du vill hantera kostnader och administration.

Vill du veta vad som är mest lönsamt för dig eller ditt företag?

💬 Hör gärna av dig till oss på Revea så hjälper vi dig räkna på alternativen.

Att lägga ut lönehanteringen till en extern partner kan spara både tid och pengar – men bara om du gör det på rätt sätt. I den här guiden går vi igenom vad du bör tänka på när du köper lönetjänster, och vilka vanliga fallgropar som är lätta att undvika.

Vad innebär lönetjänster?

Lönetjänster omfattar alla delar av företagets löneadministration, till exempel:

• Lönebesked enligt GDPR
• Tidrapportering och hantering av frånvaro
• Övertid, sjukfrånvaro och semesterlön
• Utlägg och reseräkningar
• Digitala verktyg för ledighetsansökningar och anställningsavtal
  

Tjänsterna kallas ofta payroll services på engelska, och de blir allt viktigare i takt med att företag ställer högre krav på effektivitet, regelefterlevnad och digitalisering.

6 vanliga misstag vid köp av lönetjänster

Här är några av de vanligaste misstagen vi ser att företag gör när de ska köpa lönetjänster – och hur du undviker dem:

1. Otydliga eller bristfälliga rutiner i dagsläget

Om det saknas struktur i era nuvarande lönerutiner blir det svårt att formulera rätt krav i upphandlingen. Det kan i sin tur leda till missförstånd, extraarbete och i värsta fall förseningar i löneutbetalningen.

Tips: Gör en översyn av era rutiner innan ni begär offert. Saknar ni rutiner? Då bör ni välja en leverantör som även kan hjälpa er att bygga upp dem.

2. För många leverantörer

Att sprida ut ekonomi- och lönetjänster på flera leverantörer kan snabbt bli rörigt och tidskrävande. Det ökar antalet kontaktytor och risken för att information hamnar mellan stolarna.

Tips: Välj gärna en byrå som erbjuder en helhetslösning med redovisning, lön, skatt och rådgivning – som Revea. Det sparar tid och skapar trygghet när ditt företag växer.

3. Fel digital nivå

Har ni kommit långt i er digitalisering? Då vill ni antagligen inte jobba med en lönebyrå som fortfarande förlitar sig på Excel och manuell filöverföring. Men det motsatta gäller också – om era anställda inte är vana vid appar och digitala system kan en alltför avancerad lösning bli en tröskel.

Tips: Välj en leverantör som matchar er digitala mognad. Det sparar både frustration och tid.

4. Ingen integration mot redovisningssystemet

Om löneleverantörens system inte kan kopplas direkt till ert ekonomisystem via API kan viktiga data gå förlorade eller behöva läggas in manuellt.

Tips: Se till att systemet har API-stöd för smidig integration och automatisk överföring till bokföringen.

5. Reseräkningar och utlägg glöms bort

En vanlig miss är att lönetjänsten inte omfattar hantering av reseräkningar och utlägg. Det är ofta en stor tidsbov – särskilt om kvitton hanteras analogt eller sparas i mejl och skolådor.

Tips: Ta med utläggshantering i upphandlingen. Har ni redan ett digitalt verktyg? Välj en leverantör som kan arbeta med det system ni använder.

6. Fel storlek på leverantören

Stora lönebolag har resurser och expertis, men kan också vara dyra och opersonliga. Små aktörer är ofta flexibla och prisvärda, men kan sakna kapacitet vid tillväxt eller sjukdom.

Tips: Medelstora byråer – som Revea – kombinerar det bästa av båda världar: tillgänglighet, erfarenhet och flexibilitet. Vi har kapacitet att hjälpa både mindre bolag och växande koncerner.

Checklista: Så gör du en lyckad upphandling av lönetjänster

Vill du ha hjälp med att köpa rätt lönetjänster?

Vi på Revea är en fullservicebyrå inom redovisning, lön, revision och ekonomisk rådgivning. Med ett digitalt arbetssätt, personlig service och gedigen kompetens hjälper vi företag i alla storlekar – oavsett bransch.

Hör av dig till oss om du vill få hjälp med lönetjänster, redovisning eller rådgivning.